Marias film – Såsom i himmelen (2004)

Maria

Maria är student och har läst religionsvetenskap. Hon har ett förflutet som uppvuxen i pingströrelsen i norra Sverige och är som 26-åring i en bearbet- ningsprocess kring sitt liv och sin tro. Hon ifrågasätter kritiskt delar av sitt förflutna samtidigt som hon arbetar med att hitta fram till ett eget sätt att tänka och tro för att kunna leva sin personliga livsåskådning. Hon funderade på några olika filmtitlar på min fråga om en personlig filmintervju så som exempelvis Titanic (1997) eller Lilja for Ever (2002) men när Kay Pollacks film Så som i himmelen (2004) haft premiär och hon gick och såg den var valet givet. Maria berättar att de andra filmerna kunde innehålla någon en- staka del som gjort ett starkt intryck, ett tema, en aspekt, eller vissa scener, både små och stora saker som hon kunde plocka ut och beröras av. ”Men om

det är nånting som du kan koppla till ditt liv, det är nånting annat” (Maria:

1).

Handlingen i filmen Så som i himmelen (2004)

Filmen Så som i himmelen har i centrum en konflikt mellan prästen Stig och musikern Daniel. Daniel som länge försörjt sig som firad internationell stjärndirigent köper den gamla skolan i sin norrländska uppväxtort och flyt- tar hem för att hitta sig själv. Där möts han av Stig, sedan länge etablerad som ortens präst. Mötet dem emellan leder till en krock mellan två diametralt olika psyken och två helt olika livshållningar, den auktoritäre och kontrolle- rande prästen Stig och den musikaliske och frigörande dirigenten Daniel. Mellan dessa två finns en grupp människor engagerade i den lokala kyrkokö- ren. Berättelsen blir en frigörelsens kamp mot maktens mörker. Kvinnoka- raktärerna Ingrid, Lena och Gabriella väljer musiken och lusten i en kärle- kens uppgörelse med kyrkans rädsla för kropp och liv.

Fråga 1: Existentiella frågor

Vilka existentiella frågor aktiverar den valda filmen? Maria satt som klistrad vid Såsom i himmelen och konstaterade att den berör hela hennes syn på livet och hennes längtan efter att bli lycklig, ”och i det så ligger det att följa mina

drömmar, följa mitt hjärta” (Maria: 4). Denna vision, att följa sitt hjärta, att

våga vara den man är och våga uttrycka sina känslor blev ännu starkare ”när

du ser det framför dig på en film, det som du redan tror på själv” (Maria: 3).

Filmen var en sådan, som enligt Maria, på samma sätt som vissa möten med människor som får henne att återgå till kärnan. ”Den peppade mig så

jag känner mig glad, lycklig, stark, positiv när jag gick därifrån” (Maria: 4).

Hon lyfte också fram vänskapen och den starka gemenskapen i filmens grupp av människor som bara blev starkare ju längre filmen går. ”En efter en

vågar öppna upp sig och säga vad dom känner och vågar liksom skala av sig, liksom, den här masken” (Maria: 5). Masken och rädslan har tagit

mycket av Marias livsenergi och hon bearbetade detta för att våga öppna sig själv.

Filmen tog upp två frågor som Maria brottats med i sin bearbetning av sin uppväxt i frikyrkan och var enligt Maria väldigt skarp i sina påståenden. Det handlade dels om synen på sexualitet och dels om synen på, skuld, synd och död. Kyrkans skuldbeläggande av människors sexualitet angav Maria som mycket viktigt. Den kritiken formulerade hon själv också men inte så långt- gående.

I den här filmen vart det väldigt, väldigt definitivt […]smällde till liksom. Jag har aldrig uttryckt mig så definitivt som dom gör i filmen. Därför var det lite skrämmande, det dom sa, tyckte jag. Samtidigt som det var väldigt intressant också (Maria: 10).

En del av det hade hon kunnat beröra med sina kompisar men alls inte så långtgående som hon ansåg att filmen gjorde samtidigt som Maria ställde sig bakom kritiken mot det hon upplevde som kyrkans sätt att hantera människor i de här frågorna. Det andra temat som utmanade Maria var synen på att det inte finns någon synd, att det skulle vara människors eget påfund. Maria hade tagit upp frågan med sin mamma som fortfarande var aktiv i kyrkan och nämnde filmens synsätt för henne. ”Men det gick inte att diskutera, det

tog stopp, alltså” (Maria: 22).

Filmen var så stark att hon trodde att den var för extrem för vissa männi- skor. Samtidigt var den så visionär och Maria beskrev filmen som om den på ett sätt var en predikan som ville visa ”vägen till himmelriket på jorden” (Maria: 19).

Så här ska vi behandla varandra, alla ska få vara med. […] Visa varandra kärlek, allihop. Bry er om varandra. Låt alla få säga sin åsikt. Låt alla liksom få vara sig själva och lev tillsammans (Maria: 19).

Maria hade en välutvecklad medvetenhet om sina karaktärsdrag och sin per- sonlighet. Hon beskrev sin längtan efter positiva mål i livet. ”För att om jag

inte trodde att det gick att bli lycklig i det här livet, att det gick att liksom kunna följa sin dröm och skapa goda relationer, då skulle det liksom inte vara någon mening med att jag är här känner jag” (Maria: 20).

I samtalet om Såsom i himmelen berörde Maria många existentiella frå- gor. Allra bredast berördes frågan om skuld och ansvar som Maria diskute- rade ur många olika aspekter. Men i centrum för hela diskussionen placerade Maria sin vision och sin längtan efter ett gott och lyckligt liv, vad som var goda livsmål som kunde fungera i ärlig vänskap, gemenskap och kärleksfulla relationer.

Fråga 2: Tolkningsschema

Genom vilket tolkningsschema hanteras frågorna och på vilket sätt? Maria berörde till en del händelseschematiska aspekter om hur psykologiska för- ändringsprocesser mellan människor i grupp kunde förstås och bedömas. Maria diskuterade filmens olika karaktärer relativt omfattande utifrån ett personschema och vilka karaktärsdrag olika personer kännetecknas av. Lik- som många andra respondenter handlade ännu flera reflektioner om hennes självbild utifrån ett självschema. Jämfört med många andra hade Maria ett ovanligt utvecklat introspektivt perspektiv och var välformulerad om de olika typiska dragen hon brottades med i sin egen personlighet.

Maria tillhörde den grupp av respondenter där samtalet allra mest inten- sivt utvecklades till en rörelse mellan personteckningar av karaktärerna på filmduken och den egna personligheten i ett tolkande flöde som rörde sig dynamiskt mellan film och eget liv.

Maria tillhörde också dem som laborerade i självschemat med centrala ideal som hon var mån att leva upp till och förhålla sig till och en medveten- het om sig själv och hur dessa personlighetsideal levdes ut och förverkliga- des i hennes person, dvs. en medvetenhet om en viss diskrepans mellan idea- len och verkligheten.

Fråga 3: Extra-textualisering

Vilka referenser görs mellan filmens värld och individens eget liv, dvs. mo- mentet extra-textualisering? Maria var en av de respondenter som allra mest utförligt och spontant gjorde referenser till det egna livet mycket tidigt i in- tervjun. Hon diskuterade sin egen livsprocess och vad som var viktigt just nu och konstaterade att filmen inte kunnat göra samma intryck för några år se- dan utan det var nu den hade sådan resonansbotten inom henne, efter psyko- logistudier och livserfarenheter. Filmen berörde enligt Maria hennes livskär- na, hennes verkliga jag, hennes personlighet med drömmar och livsmål. Fil- men hade hjälpt henne hitta tillbaka till kärnan.

Det är så skönt att se det på film liksom. […] För det är precis vad jag håller på med efter att ha tappat bort mig själv i flera år, när det var strul, när det var jobbigt. […] Jag känner att det är väldigt viktigt för mig just nu (Maria:

17).

Jag frågade om hon kunde uppleva samma bekräftelse i en diskussion med vänner och andra nära relationer. Det trodde Maria i viss mån. I en diskus- sion med kompisar kunde också en känsla av inspiration uppstå eller när hon mötte en dynamisk och smittande person. Men film grep henne djupare, menade Maria. Hon var en person som verkligen levde sig in i en films hel- het av ljus, ljud, skådespel, ansiktsuttryck och musik. Maria resonerade om filmers förmåga att fånga henne fullständigt och hon tyckte att det finns fil- mer som tillfredsställde lusten att fly verkligheten för en stund och sedan filmer som gjorde det motsatta, som visade verkligheten för henne.77 _{Så som}

i himmelen var en film som visade verkligheten för henne.

Hon förde ett detaljrikt resonemang om filmens budskap i implicit me- ning enligt Bordwells taxonomi när hon resonerar om filmen och vars bud- skap Maria närmast vill karakterisera som en predikan om hur vi bör leva på jorden. Hon fångade också upp filmens explicita budskap om sexualitet, synd och död och gjorde analyserande jämförelser mellan sin egen uppväxt i frikyrkan och filmens berättaruniversum och lät filmens budskap ställa svåra och inträngande frågor kring sitt eget liv. Brännande frågor om den existe- rande kyrkans belastade historia beträffande kvinnors frihet och sexualitet lät hon konfronteras med filmens tydliga ställningstaganden. På åtskilliga punk- ter ställde Maria sig bakom det hon beskrev som filmens budskap. Hon hade tagit upp frågan till diskussion med sin mamma och kunde konstatera att hon inte fick gehör för sina reflektioner utifrån filmen tillsammans med mam- man.

Maria gjorde sig också det intellektuella besväret att lyfta fram påståen- den i filmen som ställde henne inför frågor i det egna livet som gjorde henne svarslös, som exempelvis frågor kring synen på synd och död. Hon bar dessa frågor med sig för vidare reflektion.

Fråga 4: Kognitiv förändring

Hur förändras den internaliserade kognitiva repertoaren konfronterad med en vald favoritfilm? Maria befann sig i en intellektuell omformuleringsprocess i sitt liv som var intressant att ta del av som lyssnare. Ur ett schemateoretiskt perspektiv illustrerade Maria en situation där flera konkurrerande menings- system existerade sida vid sida men hanterade på olika nivåer i överordnade eller underordnade schema. Maria kunde hantera kognitiva föreställningar som befann sig på kollisionskurs med andra tankar i sin uppgörelse med vad

77

Hon illustrerar därmed den diskussion som regissören Björn Runge för, där han ser det som angeläget att göra en distinktion mellan upplevelsefilm och erfarenhetsfilm. Se kapitel 4.3. Syn på film.

hon tyckt och tänkt tidigare och vad hon var på väg att etablera som viktigt för henne nu. Tolkad på det sättet representerade Maria en förändring där dominerande och underordnade, parallellt existerande kognitiva perspektiv, växlade plats med varandra. Man jag har också prövat tanken att Maria som en av få respondenter illustrerat en mer dramatisk förändring av internalise- rade schemastrukturer där ett övergripande föreställningskomplex alternerats mot ett annat, av typ ’conversion’. Framför allt kan denna process uppfattas i Marias omprövning av sin syn på kyrkans uppfattning om sexualitet, synd och död.

Fråga 5: Film som resurs

Går det med ett schemateoretiskt analysverktyg se tecken på att en vald fa- voritfilm kunnat fungera som en resurs för förändring/förstärkning av indivi- dens syn på livet och upplevelse av tillvaron? Så som i himmelen landade i något synnerligen centralt och viktigt i Marias liv där hon befann sig i en livsprocess som karakteriserades av uppbrott och omprövning av inarbetade livshållningar.

Enligt Marias eget vittnesbörd satte filmen fingret på frågor som hade stor betydelse för henne. Filmen adresserade dessa frågor på ett känslomässigt kraftfullt och engagerande sätt som gav Maria tillfälle att omformulera och fördjupa en inre brottning kring en rad centrala livsvärlden som handlade om delar av hennes idealbilder kring sig själv och kärnan av sin personlighet. Filmen gjorde också det inom områden som hon inte självklart hade kunnat beröra i den sociala gemenskap hon funnits i med vänner, än mindre i de allra närmaste relationerna inom familjen, fortfarande aktiva i kyrkan.

Enligt Maria har filmen hjälpt henne att formulera sin livsvision och hjälpt henne att hitta tillbaka till sin självkärna.

Marias exempel är viktigt då jag tror att hon illustrerar något intressant, nämligen att film för vissa individer i vissa livsfaser kompletterar sociala sammanhang och tillhandahåller en kulturellt skapad frizon för komplexa livsfrågor som inte kunnat få utrymme i mellanmänskliga relationer (se ock- så Kapitel 5.8. Favoritfilm och individens sociala kontext).

Tabell 36. Marias profil

Kognitiv schemakategori

Existentiell fråga: Person Själv Roll Händelse Rum Story

Varför vi lever och dör X X X

Livsuppgift och mening X

Skuld och ansvar X X X X

Verklighetens väsen X X X

Människans väsen X X X

Kärlekens väsen X X

Guds väsen

Vad är rätt

Gott och ont X X X X

Moraliska ideal X X