Sofias film – The Matrix (1999 – 2003)

Sofia

Sofia är 22 år och har läst några kurser vid högskolan. Hon har bott hemifrån ett par terminer men planerar att flytta tillbaka till sin uppväxtort för att komma närmare sina syskon och föräldrar. Hon lägger ganska mycket av sin tid på att se på film och Sofia tillhör, liksom Jon, den lilla grupp filmslukare på knappt 10% i mitt material som säger sig se mer än 30 filmer i månaden. Hon går inte så ofta på bio då hon tycker det är dyrt utan väntar till filmer hon vill se kommer på TV eller video. Familjen är viktig för Sofia och när hon är hemma hos sina föräldrar eller hälsar på sin syster eller bror så är också att se film tillsammans en viktig del av umgänget. Bland alla filmer hon sett genom åren har Matrix dröjt sig kvar som en flisa i hennes med- vetande.

Handlingen i filmen The Matrix (1999 – 2003)76

Matrix är en science-fictiontrilogi som i en dystopisk framtidsvision beskri-

ver människans tillstånd år 2199. Artificiell intelligens har tagit över herra- väldet på jorden efter ett stort krig som ödelagt planeten och mörklagt him- mel och solljus. För att erhålla energi odlar datorcivilisationen människor i stora skördefält som hålls passiva genom en kraftfull datasimulering av nor- malt liv som varje individ i själva verket tror sig leva i. Datasimuleringen – The Matrix – är inkörd genom en datakabel direkt in i hjärnan och hindrar effektivt människan att inse att hon är förslavad för att en dag användas som batterimaterial till de härskande datorerna. En liten grupp rebeller med Neo i spetsen, the Chosen One, tar dock upp kampen mot datorerna i ett messi- anskt uppdrag att befria den passiviserade mänskligheten till verkligt liv

76

Samtalet berörde delar ur samtliga filmer i Matrix-trilogin; The Matrix (1999), The Matrix Reloaded (2003) och The Matrix Revolutions (2003).

istället för den medierade simulering som står individen till buds genom dataprogrammet The Matrix.

Fråga 1: Existentiella frågor

Vilka existentiella frågor aktiverar den valda filmen? Enligt Sofia utmanade

Matrix henne på ett sätt som övriga filmer inte gjort genom att formulera

tankar som slog rot hos Sofia. ”Jisses, tänk om det där kunde hända? Man

vet ju aldrig om någon annan styr ens liv, helt och hållet” (Sofia: 3). Det

som utmanade som existentiell fråga var frågan om den fria viljan och frågan om människans väsen, en tanke som Sofia lyfte fram och som berörde Sofias egen uppfattning. “Man vill ju ha valmöjligheterna i livet och sånt där. Man

vill ju att ingen annan ska styra ens liv” (Sofia: 3).

För Sofias del aktiverades också frågan om livsuppgift och mening. Den frågan aktualiserades också i ett resonemang om vilken av figurerna i Matrix Sofia identifierade sig med. Sofia diskuterade en plats utanför den inre kret- sen bland människorna i staden Zion som i skymundan drog sitt strå till stacken.

Jag är med där i bakgrunden. […] Jag skulle vara en av medborgarna i Zion. […] …jag skulle göra min egen del. Om nån skulle säga åt mig att bära am- munition för att det skulle kunna rädda staden, så självklart gör jag det. Men jag skulle inte vilja ha allt ansvar. Om jag dör så dör inte mänskligheten, el- ler nåt sånt (Sofia: 8).

Den existentiella frågan om moraliska ideal med ansvar och offervilja för kollektivet berörde också Sofia i viss utsträckning. När vi summerade inter- vjun så konstaterade Sofia att Matrix var en film som hon uppfattade hade påverkat hennes livsinställning och livsfilosofi. En tankegång som Sofia menar fanns, åtminstone i bakhuvudet hela tiden, handlade om att varje per- son klarade mer än den tror. ”Jag försöker ju leva mitt liv som det är. Men

den finns där ändå som en påminnelse om att jag klarar av saker” (Sofia:

18).

De existentiella frågor som Sofia bearbetade i ett samtal om filmen Ma-

trix handlade således mest om människans väsen och frågan om mening och

livsuppgift.

Fråga 2: Tolkningsschema

Genom vilket tolkningsschema hanterades frågorna och på vilket sätt? Sofia ville vara en del av den fria motståndsrörelsen samtidigt som hon sade sig vilja leva ett normalt och långt liv. Hon brottades med frågan vilket piller hon själv skulle välja, det röda som väcker individen till den bistra och gråa verkligheten i motståndsrörelsen eller det blåa som tillät individen att slumra vidare i en illusion om normalt liv. Sofia önskade att hon skulle vilja ta det röda frihetliga pillret. ”Troligen skulle man ta det valet om man fick det

verkligen. Men man vill ju verkligen vara en av dom här fria människorna. […] Man vill ju verkligen fajtas för mänskligheten! (Sofia: 9). Men Sofia

resonerade också om sitt vankelmod, konflikten mellan vardagens bekväm- lighet och det ideala och ideella ansvaret för mänskligheten. Sofia tvivlade på sitt mod då hon kände sig som en ganska feg person och att hon inte var förtjust i för mycket förändringar. Även om hon kände kallelsen att ställa upp i den gemensamma kampen så var hon också medveten om att hon kan- ske skulle göra valet att sova vidare ”eftersom man alltid har gjort det” (So- fia: 9).

Sofia aktualiserade både självschematiska idealföreställningar om det egna jaget och föreställningar om sitt faktiska existerande jag. Dessa jagföre- ställningar återkom med en brottning om olika delar av det egna jaget som olika framträdande i självbilden. Olika delvis motstridiga föreställningar existerade som Sofia prövade i resonemanget.

När Sofia summerade helhetsbudskapet i Matrix så lyfte hon fram en aspekt som handlade om tilltro till sin egen kapacitet. ”En människa kan

göra mer än vad man tror att en människa kan” (Sofia: 10). Sofia lyfte fram

två tankegångar om sig själv, om att klara mer än man tror och att behöva hjälp från andra. ”Jag kan nog göra mer än vad jag tror men jag behöver

också stödet från andra” (Sofia: 10). Dessa ingredienser i självschemat ak-

tualiserades i intervjun kring filmen Matrix, både i tolkningen av berättar- strukturen i filmen men också som ingredienser i Sofias eget liv och i fun- deringar om vem hon själv var.

Sammanfattningsvis aktiverades allra mest utförligt ett kognitivt själv- schema som innefattade en rad motstridiga uppfattningar om olika ingredi- enser i självbilden, det som schemateori har utvecklat i en diskussion om mentala självföreställningar som innehållande både önskade idealföreställ- ningar och föreställningar om det existerande faktiska jaget (Fiske och Tay- lor 1991). Storyschematiska funderingar om vad som är typiskt i actionfilm kom också fram som ibland överlappade ett händelseschema respektive ett rumsschema om samhällets uppbyggnad och maktstrukturer och en kognitiv föreställning om hur vår värld hängde ihop och tankegången att vi skulle kunna tänkas vara styrda av en maskincivilisation som förslavade oss och var på väg att ta över.

Fråga 3: Extra-textualisering

Vilka referenser görs mellan filmens värld och individens eget liv, dvs., momentet extra-textualisering? Sofia betonade var och ens unika kraft sam- tidigt som hon ur filmens berättelse lyfte fram att även om Neo är hjälten och huvudperson så var han beroende av gruppen runt omkring honom.

”Även om han är den som gör det sista så behöver han ändå ha hjälp av dom andra” (Sofia: 11). Och Sofia gjorde en koppling till det faktiska livet

behöver när man söker jobb […] Om man ger sig banne på det så finns det till och med jobb här i stan också. Bara man…det gäller bara att man ska ta modet och verkligen leta rätt på dom (Sofia: 11).

Sofia har också tillämpat en peppning av sig själv utifrån dessa tankar i samband med att hon flyttade från sin ursprungsort till studieorten. Då appli- cerade hon tanken ’jag kan mer än jag tror’. ”Ska jag verkligen kunna…ska

jag flytta? […] Sen när man väl har gjort det och insett att man faktiskt kla- rade av det. Det har varit väldigt starkt” (Sofia: 11). Sofia såg hur de två

tankegångarna om att klara mer än man tror och att behöva hjälp från andra är sammanflätade för henne, både i tolkningen av handlingen i filmen men också som ingredienser i Sofias eget liv och i funderingar om vem hon själv var.

Hon delade själv den grundläggande samhällskritiska tankegången med riskerna med databeroendet och den industriella utvecklingen som tenderade att gå så långt som att den artificiella intelligensen kommer att ta över värl- den och förslava människorna, ”nu har vi fortfarande övertaget över maski-

nerna, men fortsätter det i samma takt så kommer dom ta över (Sofia: 13).

Sofia återkom till detta tema i slutet av intervjun när hon berörde hur filmen påverkat hennes samhällskritiska perspektiv.

Fråga 4: Kognitiv förändring

Hur förändras den internaliserade kognitiva repertoaren konfronterad med en vald favoritfilm? På den här punkten illustrerade Sofia ett intressant teore- tiskt exempel på hur olika tankeinnehåll kognitivt kan tänkas hanteras på olika schematiska nivåer där vissa centrala motiv hos en individ hanterades inom ramen för ett dominerande kognitivt tolkningsmönster medan en avvi- kande tanke kunde hanteras inom en underordnad kategori. Frågan om hur viktigt detta perspektiv kommer att vara om hur hon såg på verklighetens beskaffenhet och risken mänskligheten löpte när det gällde ett ökat teknikbe- roende framöver var omöjligt att svara på. Kommer denna tanke som ett underordnat perspektiv att kunna aktiveras och bryta fram som ett domine- rande perspektiv och tillämpas i en given situation, liksom en fasväxling, en alternation, eller kommer tanken att glida undan alltmer och försvinna i peri- ferin?

Fråga 5: Film som resurs

Går det med ett schemateoretiskt analysverktyg se tecken på att en vald fa- voritfilm kunnat fungera som en resurs för förändring/förstärkning av indivi- dens syn på livet och upplevelse av tillvaron? När jag frågade om grundtan- ken i Matrix och huruvida den influerat henne och blivit en viktig del av hennes sätt att tänka svarar Sofias: ”Nej, den finns mer i bakhuvudet som

Intervjun med Sofia utgjorde en påminnelse om begränsningar i synen på filmkonsumtion och individers bearbetning av existentiella frågor. Sofias svar pekar på film som tillfällighetsprodukt av underhållningskaraktär som visserligen kunde avlockas åtskilliga betydelser i ett samtal men som kan stanna vid tankar aktuella just då. Det berör en teoretisk omdebatterad fråga inom medieforskning om påverkan på kort och lång sikt enligt olika typolo- gier (McQuail 2005: 467f).

Tabell 28. Sofias profil

Kognitiv schemakategori

Existentiell fråga: Person Själv Roll Händelse Rum Story

Varför vi lever och dör X

Livsuppgift och mening X X X X

Skuld och ansvar X X X

Verklighetens väsen X X

Människans väsen X X X X X X

Kärlekens väsen

Guds väsen

Vad är rätt X

Gott och ont X X

Moraliska ideal X X

Efter denna presentation av fem respondenter i gruppen ’mindre religiös socialisation/praktik’ vill jag låta fyra respondenter komma till tals som samtliga haft en något annan personlig bakgrund och som innebär att de antingen haft en viss religiös socialisation eller en viss religiös aktivitet i dag eller det motsatta vilket jag har rubricerat som blandad grupp.