Utvärdering av metod

3.6.1. Generaliserbarhet – begränsad räckvidd

Enligt Esaiasson m.fl. är frågan om validitet det svåraste och samtidigt det mest centrala problemet för den empiriska samhällsvetenskapen (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud 2003: 61).

Den enkätundersökning som utgör ett underlag i föreliggande avhandling är ett stickprov och är inte framtagen enligt principer om ett obundet slump- mässigt urval (Rosengren & Arvidsson 1992). Tendenser och resonemang om samband mellan olika bakgrundsvariabler och attityd till film har i strikt mening en begränsad räckvidd och gäller endast den grupp på 179 studenter som ingår i enkäten. Den är således ej statistiskt representativ för Sveriges befolkning i stort och jag har därför avstått från att presentera eller diskutera signifikansnivåer i den kvantitativa analysen. Diskussionen om samband mellan olika variabler gäller explicit endast dessa 179 enkätsvar.

Min ambition har varit att lägga upp en forskningsdesign som betraktas som intressant i vissa avseenden även för den som funderar i generella ter- mer på svensk filmpublik samt att undersökningen uppvisar intern validitet, men också i någon mån kan diskuteras utifrån frågan om extern validitet (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud 2003: 173).

Undersökningsgruppen som ingår i enkätens urval uppvisar i attitydmäs- siga avseenden vad gäller exempelvis filmvanor och trosföreställningar re- sultat som ligger relativt nära resultaten i representativa attitydundersök- ningar för svenska befolkningen i stort. Resultatet om filmvanor i mitt urval har jag jämfört med Nordicom-Sveriges Mediebarometer för filmkonsumtion år 2002 och 2003, dvs. den period materialinsamlingen i enkäten omfattar. Resultatet om religiös bakgrund och personlig tro har jag jämfört med

Världsbild och mening. En empirisk studie av livsåskådningar i dagens Sve- rige (Bråkenhielm 2001). I båda fallen ligger resultaten i mitt urval inte så

långt ifrån resultaten i de statistiskt representativa undersökningarna för den svenska befolkningen i stort.

En del av de resultat som framkommit i denna studie skulle kunna vara hypotesgenererande. Det framstår inte som helt obefogat att anta att vissa samband i min undersökning skulle kunna påvisas även i ett representativt urval om svenska folkets filmvanor.

3.6.2. Intern validitet

Undersöker man som forskare empiriskt det som man på den teoretiska ni- vån påstår att man gör? Vid en kritisk bedömning av validiteten i en under- sökning handlar det om att bedöma om ”de slutsatser som genererats från en undersökning hänger ihop eller inte” (Bryman 2002: 43). Nedan reflekterar jag inledningsvis kring frågor om validitet relaterat till min enkätundersök- ning för att sedan kommentera min kvalitativa metod och mina individuella intervjuer.

Frågan om intern validitet i min undersökning har handlat om orsaksför- hållanden som är mycket svåra att säga något om, framför allt i en diskus- sion om vilka bakgrundsfaktorer som påverkat individers positiva attityd till film och filmbruk som en resurs för bearbetning av existentiella frågor. Jag har i kapitel 4 diskuterat hur jag hanterat religiös socialisation och praktik som en potentiell oberoende variabel för benägenheten att använda film som resurs för bearbetning av existentiella frågor. Slutsatsen blev att den faktor som tycktes vara en oberoende variabel i sammanhanget och som styrde variationen i utfallet om film som existentiell resurs var i vilken mån man uppgav om man tyckte att film var mycket viktigt eller ej.

Utifrån frågor om resultatens validitet har jag reflekterat över försöket att skapa en begreppsapparat kring denna attityd till film. Är slutsatserna jag har dragit utifrån enkäten om människors filmvanor och de svarandes höga skattning av film giltiga eller har det varit något annat jag i själva verket har mätt (Bryman 2002: 43f)? Kan det vara så att jag i själva verket fångat upp en annan variabel som speglar en näraliggande faktor. Är det så påverkas begreppsvaliditeten och undersökningens resultat i stort.

En annan aspekt som berör begreppsvaliditeten handlar om förekomsten av abstrakta begrepp vars betydelse är undflyende inom samhällsvetenskap- lig teori (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud 2003). Jag har således försökt undvika svårdefinierade begrepp som ’troende’ eller ’icke-troende’ eller liknande utan istället benämnt individerna utifrån de skapade kategorier som enkätbearbetningen givit, med begreppen, ’mer religiös socialisa- tion/praktik’ eller ’mindre religiös socialisation/praktik’. Detta i avsikt att öka den begreppsliga validiteten och undvika osäkerheten kring begreppen ’religion’ och ’religiös’.

För att säkerställa en hög tillförlitlighet vad gäller enkätinstrumentet iakt- tog jag vissa åtgärder. Jag formulerade enkätens frågor delvis utifrån andra enkätundersökningar genomförda av empiriska livsåskådningsforskare (Sjö- din 1995 och 2001, Morhed 2000, Bråkenhielm 2001). Jag lät också tre stu- denter och ett par religionssociologiska forskare ta del av en första version av enkäten för att se hur frågorna uppfattades och för att enkäten skulle var begriplig rakt igenom. Responsen från dessa personer gjorde att jag föränd- rade utformningen och omdisponerade enkäten något före distribution.

Alla insamlade enkäter kunde kodas och vara med i resultatbearbetningen. När det gäller intervjuerna kunde både gruppintervjuer såväl som samtliga 13 individuella intervjuer genomföras med tillförlitlig teknik. Ingen intervju drabbades således av tekniska haverier som hotade en tydlig hörbarhet av bandinspelningen. Alla intervjuer kunde därmed ges en noggrann transkribe- ring enligt ordalydelsen i samtalet. Både när det gäller enkäthanteringen och intervjuerna menar jag att de har hög reliabilitet utan vare sig slumpmässiga eller systematiska fel.

3.6.3. Extern validitet

När det gäller den externa validiteten har detta handlat om huruvida resulta- tet i min enkät kan generaliseras utöver den specifika undersökningskontex- ten (Bryman 2002: 44). Frågan om den externa validiteten är viktig och min förhoppning är att resultatet i min begränsade undersökning kan följas upp av fortsatta studier som kan bekräfta eller nyansera resultaten i min begrän- sade enkät.

Frågan om validitet när det gäller min kvalitativa del av forskningsdesig- nen med ett urval av 13 individer för individuella intervjuer är komplex då många kvalitativt orienterade forskare inom samhällsvetenskaplig forskning utvecklat alternativa kriterier för bedömning av kvalitativa undersökningar utifrån trovärdighet och äkthet (Kvale 1997: 208, Bryman 2002: 258).

När det gäller ekologisk validitet menar jag att min undersökning uppfyl- ler de förväntningar på samhällsvetenskaplig forskning som ”är tillämpliga i människors vardag och i deras naturliga sociala miljöer” (Bryman 2002: 45). Enkäten med 179 studenter har framtagits i ett sammanhang som fungerat utifrån relativt naturliga sociala förutsättningar med insamlandet av enkäter om studenternas filmvanor under deras studiegång samt inbjudan till indivi- duella uppföljningssamtal på hemorten.

Jag har försökt tillämpa respondentvalidering för att motverka risken för missuppfattningar genom att jag skriftligen skickade både grupp- och indivi- duell intervju till respektive deltagare med möjlighet till reaktioner. Cirka hälften hörde av sig med igenkännande reaktioner. Samtliga av dessa tyckte det var givande att ta del av intervjuerna och de kände i hög grad igen sig i mina utskrifter av intervjuerna. En del gav till och med uttryck för att de hade upplevt intervjun som ett stimulerande och mycket givande samtal.

Samtidigt var en del av intervjudeltagarna något konfunderade över att se sitt eget talspråk ordagrant återgivet i skrift. En och annan kunde inte förstå att den egendomliga mix av avhuggna meningar, tvekanden och plötsliga eruptioner av egna ordmassor såg ut som det gjorde i utskrift. Denna reak- tion inför en ordagrann transkribering av ett upplevt givande samtal försökte jag förbereda respondenterna på i samband med utskicket av intervjuutskrif- terna till dem. Jag bad dem också jämföra med hur förryckt jag som inter- vjuande forskare framstod i de ordagranna utskrifterna med mina inkorrekta

meningsbyggnader och ibland osammanhängande ansatser. Reaktionerna från mina intervjuobjekt pekar ytterligare på behovet att ha en genomtänkt princip för vilken transkriberingsnivå man väljer att lägga sig på (se Kapitel 3.1.4. Transkriberingsexempel och textnivåer).

Kvale lyfter upp frågan om validitet vid intervjubaserad forskning till frå- gan om forskarens hantverksskicklighet som inte bara berör vilka metoder som använts utan också forskarens person inklusive hennes moraliska integ- ritet (Kvale 1997: 218). Jag har i min behandling av filmintervjuerna haft som mål att erhålla validitet i min undersökning i denna mening genom att kritiskt upprepa frågan om undersökningens innehåll och övergripande syfte i metodvalet och intervjuanalyserna, samt att försöka vara medveten om vad det är som undersöks.

Svårigheterna att validera kvalitativ forskning behöver inte enbart bero på en inneboende svaghet hos de kvalitativa metoderna utan kan tvärtom bygga på dess enastående förmåga att spegla och sätta i fråga den undersökta sociala verkligheten i all dess sammansatthet (Kvale 1997: 221).

Vid användning av kvalitativa metoder menar jag att forskaren inte nog mycket kan betona vikten av höga krav på noggrannhet och precision genom samtliga stadier av sin undersökning, alltifrån planering och frågeställningar till bandutskrifter och i redovisningen av analysens begreppsliga förutsätt- ningar.

Vid en kvalitativt upplagd studie som min är också jag som forskare di- rekt indragen i det empiriska underlaget genom mitt sätt att presentera mitt forskningsområde, mitt sätt att formulera enkätfrågorna och inte minst mitt sätt att agera under intervjuerna. Jag håller inte för uteslutet att mitt fokus på film och existentiella frågor kan ha genererat resultat som givit spelfilmens potential som resurs för människors bearbetning av existentiella frågor en alltför stor tyngd. De som deltagit i enkäten och intervjuerna har varit med- vetna från första stund med vilken forskningsinriktning denna studie har företagits och detta bör kritiskt bedömas.

Det är intressant att jämföra med etnologen Jonas Danielsson och den pu- blikforskning han genomfört inom ramen för en etnologisk forskningskon- text där han har intervjuat 20 skräckfilmsfans (Danielsson 2006). Ålders- och tidsmässigt sammanfaller i mångt och mycket våra publikstudier. I hans undersökning med hängivna filmfantaster framträdde ett annat publikbeteen- de med en specifik fascination för visuellt våld och en publik med en högt driven genremedvetenhet.

Han har intervjuat skräckfilmsslukare som i viss mån utvecklat en under- groundkultur medan jag har intervjuat en mainstreampublik även om det i min publikgrupp också finns filmkonsumenter som avvikit från mainstream- publikens filmkonsumtionsmönster som exempelvis den grupp i min under- sökning som konsumerat mer än 30 filmer per månad. Två av dessa storkon-

sumenter av film var sådana som jag valde ut till personliga intervjuer; Sofia och Jon.

För att testa reliabiliteten och validiteten i min enkätundersökning vore det önskvärt med liknande undersökningar i andra urval av grupper och indi- vider, dvs. en replikation där en annan forskare genomför en liknande under- sökning kring människors uppfattning om spelfilm.

3.7. Sammanfattning

Jag har i detta kapitel gått igenom val av metod och material och presenterat den kombination av kvantitativa och kvalitativa angreppssätt som jag använt mig av samt diskuterat valet av triangulering med en kombination av enkät- redskap, fokusgrupper och individuella intervjuer.

I kapitlet har jag diskuterat relationen mellan teori och empiri med ett ab- duktivt förhållningssätt. Jag har argumenterat för användandet av en enkät som en undersökning och en inledande översikt av filmvanor. Jag har också använt enkätresultatet som ett urvalsinstrument för relativt omfattande ana- lyser av såväl grupp- som individintervjuer. Principerna för intervjubearbet- ningen har jag presenterat och val av transkriberingsnivåer.

Därefter presenterade jag en kort översikt över de olika stegen i mate- rialinsamlingen med genomförande av steg 1; en enkät, steg 2; fokusgrupper samt steg 3; individuella intervjuer.

Jag presenterade även de etiska vägval jag har gjort enligt Vetenskapsrå- dets principer med informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjan- dekravet samt mina principer för anonymisering av deltagarnas namn.

Slutligen diskuterade jag frågor om extern och intern validitet och huru- vida jag har undersökt det jag har utgivit mig för att undersöka i en utvärde- ring av mitt val av metod.

KAPITEL 4. ENKÄT

I detta kapitel presenterar jag steg 1, resultatet av en enkätundersökning. Enkäten insamlades i oktober 2002 respektive februari 2003 där studenter vid Högskolan Dalarna kom att deltaga och besvara frågor. Enkäten har fyllt tre funktioner. För det första som en mindre kartläggning av filmvanor hos en grupp studenter vid en svensk högskola ett par år in på 2000-talet.

Förutom denna deskriptiva ambition har enkäten, för det andra, också fungerat som ett underlag för kvantitativ analys. Enkäten har bearbetats i ett sökande efter möjliga samband mellan olika bakgrundsvariabler och attity- der till film. Den har givit ett kvantitativt underlag för att diskutera samband mellan filmvanor, synen på filmkonsumtion med ett fokus på bakgrundsfak- torer som uppväxtmiljö, utbildning, personliga trosföreställningar och reli- giös tolkningshorisont.

Frågeställningen om film och meningsfrågor berör både individens socia- la tillhörighet samt individens kreativitet i meningsprocessen och mitt val av metod har varit inriktad mot att både belysa samband mellan socialisation och meningsskapande och diskutera under vilka villkor individen skapar mening. Genom enkätresultatet har jag tentativt kunnat resonera om tänkbara samband mellan vissa bakgrundsfaktorer och attityd till film som en impuls för bearbetning av existentiella frågor.

För det tredje, och mest betydelsefullt, fungerade enkäten som ett urvals- instrument. Resultatet i enkätanalysen mynnade ut i en kategorisering utifrån vissa principer för ett urval av individer med olika tolkningshorisont för individuella intervjuer (se Kapitel 5.1.1. Kategorisering av intervjupersoner utifrån tolkningshorisont).