6.6 Kommentarer till exempeltexter
6.6.1 Exempel-pm från termin 1 – med fokus på
Den första exempeltexten är sex sidor lång och innehåller 32 markering-ar/kommentarer, varav den största gruppen rör innehållet (14 av 32).
Tabell 6:3. Exempeltext termin 1 PM 3, alla textmarkeringar. Lärarkommentarer kategoriserade i textnivå och normlager.
Studentens formulering Lärarens kommentar
Text-nivå
Norm-lager kommer jag främst att koncentrera
mig på mig på hur 2 I
i enlighet med RF 11:2 där / anges det [infogat ord] 2 I Maktdelning ur ett svenskt perspektiv ? [två mellanslag] 2 I
Framförallt [understrykning som
verkar syfta till upp-delning i framför och allt]
2 III
Mattson och Petersson s 17. Återgivna i/hos [tillägg i fotnot]
3 II Lagrådets yttrande bör inhämtas när
det gäller en lag som inskränker på vissa fri- och rättigheter, men yttran-det är inte bindande för lagstiftaren (RF 8:18). Dess existens är dock
syftn, kan
missupp-fattas… 4 III
Mot bakgrund av dessa ställningsta-ganden anser jag /att/ ett visst mått av lagprövning /är/ nödvändigt.
att / är [infogade ord] 5 III Det är inte längre så enkelt att kungen
är enväldig, istället delas makten på flera olika institutioner.
5 III
Riksdagsledamöterna har lyckats få medborgarnas förtroende i val, och kan kontrolleras och avsättas […] i nästa val, därför skall de ha makten att
otymplig bisatskon-struktion
Studentens formulering Lärarens kommentar Text-nivå
Norm-lager utforma lagarna.
Domstolarna kan ändå inte åsidosätta alla lagar, / enbart de som strider mot / grundlag, som riksdagen själv stiftat. [Lydelse efter ändring:] utom då de /som/ strider mot den grundlag som riksdagen själv stiftat. [ordet som ej struket]
utom då
den [infogade ord] lite mer flyt i me-ningen …
[kommat efter grund-lag överstruket] 7 4 5 5 III III III III
Hans grundläggande synpunkt sätt 7 III
Om makten att pröva lagarna läggs hos riksdagen i lagstiftningsarbetet, då bibehåller riksdagen den högsta mak-ten gentemot domstolarna. Det kan sägas vara mest demokratiskt försvar-bart, eftersom då utgår den högsta makten från folket, som väljer riksda-gen.
En sådan uppdelning … (el. motsv. me-ningen haltar lite nu…)
7 III
Lagprövningsrätten är central inom maktdelningsfrågan, eftersom om domstolarna har makt att åsidosätta lagar, då har ju inte riksdagen längre den högsta lagstiftningsmakten.
låter lite klumpigt 7 II
Det granskar lagarna ur en juridisk synvinkel, t.ex. hur förslaget förhåller sig till grundlagen.
förslagen! 8 III
utreda domstolarnas makt i förhållan-de till förhållan-de två andra organen
8 III
Maktdelningen mellan riksdag och regering är dock i det närmaste obe-fintlig […], då regeringen är ansvarig inför riksdagen (RF 1:6)
ett av argumenten åtminstone
8 III
För att ett konstitutionellt rättighets-skydd överhuvudtaget skall existera måste det vara stadgat
eller motsv… jfr Storbritannien…
8 III
fri- och rättigheterna i RF 2 kap. samt / i konventionen om
genom medlemskapet i [tillagda ord]
8 III Problemet då är vem som ska tillsätta
lagrådet så att det blir politiskt obero-ende och objektivt.
Är det ett problem idag?
8 III
Om regeringen hade möjlighet att utfärda föreskrifter som strider mot lagen, skulle hela systemet med att regeringen är ansvarig inför riksdagen falla sönder.
slutsats? RF 11:14… Hur blir det med uppenbarhetsrekvisi-tet?
8 III
dels genom att de i stor utsträckning kan välja att tolka och tillämpa lagen enligt sina egna värderingar.
underskatta ändå inte förarbetenas betydel-se…
Studentens formulering Lärarens kommentar Text-nivå
Norm-lager USA brukar framhållas som ett
typ-exempel på en stat med maktdelnings-system.fotnot Till skillnad från i Sverige är de olika organens uppgifter klart åtskilda, och de har till uppgift att kontrollera varandra.fotnot
Bra! 8 III
Förfarandet är hemligt och man kan därför undra hur politiskt oberoende en domare egentligen är.
Bra iakttagelse! 8 III
Att domarna inte är demokratiskt valda och därför inte borde ges alltför stor makt har jag förståelse för, men faran är rätt liten. Domstolarna kan ändå inte åsidosätta alla lagar, enbart de som strider mot grundlag, som riksdagen själv stiftat.
Utmärkt välargumen-terad ståndpunkt
8 III
* Bra! 8 III
* Bra analys! 8 III
* Bra argument. 8 III
* Bra inledning!
[kommentar vid det sista av tre stycken i avsnittet ”Inledning”]
9 III
Därför kan man säga att det är viktiga-re med en bra domaviktiga-re, som kan tolka och tillämpa lagen på ett förnuftigt sätt, än med en bra lagstiftare.
gammal visdom - 10 III
* Lärarens kommentar är kopplad till ett långt textparti som jag valt att inte återge. Lärarens slutkommentar är skriven på en blankett för pm-bedömning och innehåller totalt 82 ord:
Teknisk utformning (+ noter, källförteckning m.m.) Snyggt och prydligt.
Språk, argumentationsteknik
Ditt språk är tydligt och klart. Det och argumentationstekniken lämnar i stort sett inget övrigt att önska. De små kommentarer som finns är att se som råd, inte an-märkningar.
Innehåll, disposition
Bra disposition. – God rubriksättning.
Mycket bra hantering av ämnet. Balanserat, nyanserat och med järngrepp kring kärnfrågan. De lege ferenda är nog både EG-rätten och europakonventionen högst intressanta. Båda utövar ett inflytande på utvecklingen, så saknade jag nå-got så var det EKMR-perspektivet, men det är inget jag räknar som en brist.
Lärarens uppfattning att språket är tydligt och klart återspeglas i antalet kommentarer som gäller språkbehandlingen. Det finns få kommentarer som rör ordval och stil, den annars största kategorin i lärarnas kommentarer på termin 1. På några ställen där läraren har gjort ändringar i meningsbyggna-den har jag hänfört åtgärd och kommentar till normlager III. Jag vill däri-genom ange att ändringarna är av en specialiserad art som återspeglar språk-idealen i det juridiska utbildningssammanhanget.
Ungefär hälften av lärarens kommentarer gäller innehållet. De flesta av dem rör studentens argumentation. Sättet att argumentera ser jag som en aspekt av textnormer, och dessa innehållskommentarer kan därför inordnas i normlager III.
I mitt pm-material är det ovanligt att så många av kommentarerna ut-trycker positiv bekräftelse (Bra! Bra inledning! Bra analys! Bra iakttagelse! Bra argument. Utmärkt välargumenterad ståndpunkt). Med kommentaren ”ett av argumenten åtminstone” visar läraren att argumentationen skulle kunna förtydligas. Några av innehållskommentarerna inbjuder tydligt stu-denten att fundera vidare: ”slutsats? Hur blir det med uppenbarhetsrekvisi-tet?”, ”underskatta ändå inte förarbetenas betydelse”.