Som svar på en lärares fråga om vad som är ett bra pm lyfter studenterna fram en rad olika aspekter: röd tråd, disposition, enkelt, klart, innehållet, språket, man vill tillföra nånting.315 Att kunna disponera en text är en grund-läggande färdighet i allt skrivande oavsett på vilken nivå man befinner sig. De studenter som kommer in på juridikutbildningen behärskar den grundläg-gande förmågan att få en text att hänga ihop, men när det gäller dispositio-nen av texter som skall skrivas i det nya akademiska sammanhanget finns det aspekter av textbyggandet som lärarna behöver eller vill påpeka. Vid flertalet av de RTG-träffar och handledningsmöten som jag bevistat har lä-rarna tagit upp frågan om dispositionen i studenternas texter. Utifrån en in-delning i två typer av textpartier – beskrivande respektive analyserande – ger en lärare en karakteristik av strukturen i akademiska texter:
Den klassiska akademiska dispositionen ser ut så här: Visa att den fråga som ni ställer i början besvaras, och att det beskrivande används för att besvara. Visa att allting i pm:et fyller en funktion.316
Osäkerhet i formuleringar förekommer ibland i partier där en student presen-terar uppläggningen av texten. Följande mening av en T2-student framstår som ett försök att leva upp till förväntningarna på struktur och innehåll i texten: ”Avslutningsvis ska jag skriva ett slutord med en analys av det fram-lagda ämnet.” [T2/204]. Meningen ger ett stilistiskt osäkert intryck och for-muleringen ”ska jag skriva” föranleder lärarkommentaren form. (en kom-mentar som förekommer sex gånger på tre sidor). Komkom-mentaren till studen-tens beskrivning av syftet med texten i följande exempel tyder på att läraren är mycket mån om pregnans i formuleringen:
Den huvudsakliga analysen kommer att svara på frågan om man kan se någon form av maktdelning i det svenska statsskicket. LK: uttr [T1/2/100]
Lärarna förmedlar en norm för hur textstrukturen bör se ut: ”Viktigt att du tänker på att väva in analysen.”317 Det följande exemplet visar hur en student har tillägnat sig normen att ”väva ihop” och vidarebefordrar den till sin kurskamrat.
S1: Vad ska man utesluta för att det inte ska bli så deskriptivt?
315 T1 pm-handledning 22.10.2003. 316 T1 RTG 14.12.2004. 317 T1 pm-handledning 18.11.2003.
L: Det får inte bli en faktauppräkning och sedan analys. S2: Väv ihop.
S1: Lite annat att skriva här än det man skrivit förut.318
I inskolningen i en akademisk disciplin ingår ibland en markering av skillna-der i språkliga och textuella drag gentemot andra akademiska ämnen. Vid pm-handledning kommenteras olika varianter av disposition på följande sätt:
Några som läst ekonomi: samla alla egna synpunkter på slutet. Jag vet inte hur deras skrivuppgifter ser ut, de kanske har andra syften. Men jag tycker att man ska väva ihop det.319
Samhällsvetenskaplig eller ekonomisk smitta. Det går inte att presentera juri-diska problem på det sättet.320
En T1-students svar på enkätfrågan hur skrivförmågan har förändrats under terminen indikerar att han uppfattat att det finns skillnader mellan olika aka-demiska ideal: ”Att frångå det akaaka-demiska skrivandet till viss del och skriva mer juridiskt.” [EnT103/m78/42]. Studenten preciserar här inte vad det är som behöver frångås, men i svaret på en annan fråga i enkäten framkommer sådant som han anser skiljer sig gentemot andra akademiska ämnen: ”Att argumentera själv, att ha en självständig syn i sitt PM, till skillnad från andra akademiska ämnen där mer en genomgång av ämnet fordras.”
Hur studenter utvecklar en medvetenhet om mönster som skiljer akade-miska discipliner belyses hos Freedman, Adam & Smart (1994). I ett inspelat samtal i en grupp studenter som skriver en text tillsammans resonerar en student om möjliga angreppssätt men avbryter sin tankegång med att fälla följande yttrande: ”Oh, but that would make it into a marketing case.” ”Wrong course!” tillägger författarna (a.a. s. 205).
Skriftliga kommentarer som ingående tar upp den övergripande disposi-tionen i texten är relativt sällsynta i mitt material. Vissa lärare ger i slut-kommentaren till en text övergripande råd för studentens skrivande. Råden är inriktade på generella inslag i textbyggandet och relateras oftast inte till specifika partier i texten:
Sträva vidare efter att bygga en text. Stycken och meningar, argument och slutsatser måste hänga ihop så att läsaren enkelt kan följa med på vad du me-nar. Läs gärna Jensen/Rylander/Lindblom om meningsbyggnad. Ta till dig råden där, så kommer det, med fortsatt träning att bli bra. [T2/146/slutk.] Ett led i dispositionen av en text är skribentens innehållsliga avgränsningar, som skall kunna motiveras. Motiveringen måste vara relevant; att hänvisa till utrymmesskäl är ”inget riktigt bra skäl” [T1/3/105].
318 T1 pm-handledning 18.11.2003. 319 T1 pm-handledning 18.10.2004. 320 T2 pm-seminarium 23.2.2005.
Röd tråd är en allmänt känd bild för sammanhanget i en text. När lärarna vid olika typer av pm-genomgångar tar upp vikten av en bra disposition an-vänds den klassiska röda tråden ofta som illustrerande symbol. Några lärare aktualiserar den uppfattning som studenterna kan ha om de textstrukturella dragen i en berättelse: ”Få en röd tråd, en sammanhängande berättelse för läsaren.”321
Läraren i följande exempel tänjer på bilden av den röda tråden och vill förmodligen illustrera sitt budskap på ett sätt som blir talande för studenter-na:
S: Den röda tråden – hur viktigt är det?
L: Jätteviktigt. Den kan i alla fall vara ljusrosa. Man kan göra den rödare ge-nom att i början redogöra för uppläggningen.322
Rubriksättningen är ett medel i dispositionen av en text. Vid individuell handledning på termin 1 använder en lärare bilden av den röda tråden när hon ger råd om hur rubriker skall utformas: ”gärna längre så att de säger någonting. Så att läsaren får den röda tråden.”323
En norm för rubriksättning som de nya juridikstudenterna skall ta till sig formulerar en student på följande sätt vid pm-handledning: ”Och man får inte ha frågor.”324 ”Undvik frågetecken i rubrik”, skriver en pm-bedömande lärare [T1/2/44], och samma budskap – att rubriker inte skall vara ”frågan-de” – förs fram vid RTG.325 Normen finns inte tydligt uttryckt i Att skriva juridik men utgör kanske en variant av den norm som anger att någon dialog mellan rubrik och efterföljande text ”absolut inte” skall förekomma (Att skriva juridik s. 102). Skrivboken (Strömquist 2005a:132) har en annan syn på frågeformade rubriker: ”Knepen att formulera slagkraftiga och intresse-väckande rubriker är många. Man kan ställa en fråga (det aktiverar alltid läsaren)”. I Att skriva juridik (s. 103) formuleras en grundregel för koppling-en mellan rubrik och brödtext: ”dkoppling-en efterföljande textkoppling-en […] skall kunna läsas helt oberoende av rubriken”.326 Samma regel förmedlas vid pm-hand-ledning på termin 1: ”Man ska inte fortsätta efter rubriken.”327
En kategori påpekanden om styckeindelning gäller brister i markeringen av nytt stycke (indrag). En annan kategori är de kommentarer som vill få studenterna att förstå vikten av en genomtänkt styckeindelning. En del såda-na kommentarer innehåller inga konkretiserande anvisningar: ”Tänk på hur
321 T1 RTG 13.12.2004. 322 T1 pm-handledning 18.11.2003. 323 T1 pm-handledning 18.11.2003. 324 T1 pm-handledning 18.11.2003. 325 T1 RTG 12.11.2003. 326
Regeln förmedlas också i Skrivboken (Strömquist 2005a:131): ”text och rubrik ska vara självständiga textenheter”.
327
T1 pm-handledning 12.10.2004. Lärarens yttrande föranleds av en fråga från en student: ”Får vi skriva så i rubriken?”
ni gör styckeindelningen.”328 Andra kommentarer innehåller ett visst mått av vägledande råd: ”Var finns din styckendelning? Ett stycke = ett argument, därefter ett tydligt INDRAG och ett nytt stycke.” [T1/2/15/slutk.].
Ibland är råden relaterade till textelement som används i vetenskaplig text: ”Försök att arbeta in fotnotstexten i brödtexten” [T1/2/173]. Allmän-vetenskapliga respektive disciplinspecifika anvisningar kan vara nära relate-rade: ”Undvik långa citat av lagtext” [T1/3/137] är ett budskap till juridik-studenter. Även studenter i gemen uppmanas ofta att undvika långa citat ur sina källor.
En del lärare betonar vid pm-genomgångar extra tydligt betydelsen av precision i textbyggandet. Hanteringen av stycken är då ett viktigt inslag:
Se till att allt som finns i er framställning tjänar ert syfte. Se till att allting har en logisk plats i framställningen. Smidiga övergångar mellan avsnitten. För-sök att finslipa den metoden. Logisk följd i stycken och mellan stycken så att läsaren förstår tidigt vart det hela är på väg.329
Det finns i skrivråden till juridikstudenterna en spänning mellan olika ideal när det gäller läsarens roll i texten. En lärare förmedlar vid pm-handledning budskapet att dialogiskhet i förhållande till läsaren skall undvikas:
L: Du ställer ofta frågor och sen svarar. Jag reagerar lite på det. Man får lite dialogkänsla.
S: Måste man inte ha en frågeställning?
L: Jo, men det behöver inte avslutas med ett frågetecken.
L: Akta sig för att vara för dialogisk i förhållande till läsaren i juridiska tex-ter.330
Varningen för att vara för dialogisk kan verka kollidera med andra råd som lärare ger när det gäller dispositionen av texterna:
Ta läsaren i handen och tala om vad som ska hända.331
Otroligt viktigt med tydligheten, att ni för logiska resonemang, redovisar alla era tankeled. Tala om för läsaren målet för det skrivna.332
Att läsaren förstår varför ni tar upp [det ni gör]. Länka ihop stycken med övergångar. Byta plats på meningar och stycken för att få en så logisk följd som möjligt. Ni har lagt ner väldigt mycket tankemöda på det. Var så peda-gogiska som ni bara kan när ni förklarar för läsaren.333
328 T1 RTG 12.11.2003. 329 T2 pm-seminarium 7.5.2004. 330
T1 pm-handledning 12.10.2004. Strömquist (2006a:19) kommenterar i Uppsatshandboken läsartilltalets stilistiska prägel: ”Observera att språket i den bok som du läser i just nu inte är utpräglat vetenskapligt utan snarare populärvetenskapligt, bland annat på grund av det direkta läsartilltalet.”
331
T1 pm-handledning 22.10.2003.
332
T1 RTG 14.12.2004. Läraren illustrerar med en skiss på tavlan.
333
När vikten av en tydlig textstruktur skall betonas beaktas läsarperspektivet uttryckligen: Det verkar dock främst avse att nödvändiga led i en argumenta-tion inte får utelämnas.