I en sammanfattande kommentar till ett pm kan läraren föra fram sina vikti-gaste synpunkter. Jag använder benämningen slutkommentar eftersom lära-ren nästan alltid placerar kommentalära-ren efter texten. En lärare i mitt material skriver sin sammanfattande kommentar på försättsbladet. Hon använder rubriker, samma på alla pm. I min studie varierar utformningen av slutkom-mentarerna. Exempelvis införs år 2003 en blankett med givna rubriker för alla pm-rättande lärare på termin 1.
När en markering inne i en studenttext inte åtföljs av någon kommentar kan problemet bli belyst i lärarens slutkommentar, och det gäller då för stu-denten att applicera budskapet i slutkommentaren på konkreta formuleringar
i texten. ”Försök att inte krångla till språket” är de inledande orden i en slut-kommentar. Det budskapet behöver skribenten koppla till exempelvis formu-leringen ”framlägga en deskription” som läraren strukit under på textens första sida [T2/279].
Lärarna utnyttjar inte alltid möjligheten att i slutkommentaren belysa så-dant som bara kunnat antydas i kommentarerna i själva texten. I ett pm där kommentaren ordval återfinns 21 gånger skulle ordvalstemat kunnat fördju-pas i slutkommentaren. Den bedömning som ges där – under rubriken ”Språklig kvalitet (Korrekt och lättläst språk)” – ger inte mycket vägledning: ”Se PM m. noteringar bl.a. ordval, uttryck etc. Eftersträva stringens och tyd-lighet.” [T1/2/275]. I en studie av gymnasisttexter konstaterar Hultman & Westman (1977/1992:227) att slutomdömen ofta är ”svepande och allmän-na”.
I avsnitt 7.6.1 och 7.6.2 sammanfattar jag några drag i slutkommentarerna och tar då främst upp hur lärare kommenterar brister och utvecklingsmöjlig-heter. Eftersom alla referenser i dessa avsnitt gäller slutkommentarer anger jag inte det vid varje pm-referens.
7.6.1 Kommentarer till språkliga brister
En del slutkommentarer visar på ett tydligt sätt vilka språkdrag i studenter-nas texter som är problematiska. Följande kommentar till en T1-text utgör avdelningen Språklig kvalitet i en blankett (66 ord av totalt 193):
Ditt språk är bristfälligt. Tänk speciellt på det följande:
Varje mening SKALL ENBART INNEHÅLLA EN tanke.336 Därefter blir det dags för en punkt och en ny mening. För tillfället är dina meningar väldigt långa och krångliga – svåra att förstå.
Många svåra/felaktiga syftningar, undvik detta, den, det (bidrar till missför-stånd)
Svårigheter i ordföljd och i meningsbyggnader (s. 2, 3, 4) SÅ (ordet) hör inte till juridiska texter. [T1/2/209]
Oklar syftning är ett återkommande mönster i studenternas texter, och lära-ren tar här upp problemet med pronomen som detta, den och det. Budskapet om ordet så framgår tydligt genom lärarens generalisering (se vidare avsnitt 8.4.4).
Brister i formalia kan behöva påpekas. Nedanstående slutkommentar (en blankett med tre delar, totalt 88 ord) visar att T1-studenten i sitt PM 3 till
336
Synsättet att en mening inte skall innehålla mer än en tanke framkommer ibland i skriv-handböcker. Vad som skall räknas som en tanke är inte självklart. En informativ och intres-sant mening kan uppfattas innehålla åtminstone två tankar som relateras till varandra. Det som kan ses som en tanke kan behöva specificeras eller nyanseras. I vetenskaplig text sker en sådan tankefördjupning inte sällan i samma grafiska mening.
största delen lever upp till en önskvärd standard när det gäller teknisk-formell utformning. Skribenten har dock tydligen ännu inte tillägnat sig den huvudregel som i Att skriva juridik (s. 69) inleder avsnittet om att hänvisa till författningstext: ”man hänvisar till lagar och andra författningar inne i den löpande texten och inte i noterna”. Läraren har också synpunkter på argu-mentationen och stilen i texten.
Teknisk utformning (+ noter, källförteckning m.m.)
Snyggt och tekniskt skickligt utfört PM! Bra! Notapparat och källförteckning mycket prydliga, men märk att hänvisningar till lagrum vanligtvis läggs in i löp-texten, inte i fotnoter.
Språk, argumentationsteknik
Ge akt på att inte krångla till språket i onödan! Du har bitvis så stel menings-byggnad att innebörden försvinner. Argumentationstekniskt behöver du öka tyd-lighet, struktur och nyansering. God juridisk argumentation är mångsidigt bely-sande, detaljerad och ganska känslokall.
Innehåll, disposition
Generellt sett har du förstått ämnet. Du ger det emellertid en grumlig behandling. Det blir splittrat och löst, mycket på grund av språket och argumentationen. [T1/3/26]
När en students språk (eller sakinnehållet) uppvisar stora brister kommente-ras det oftast på ett tydligt sätt. De följande exemplen härrör från sju olika lärare, tre på termin 1 och fyra på termin 2 (jag anger här inga kodnummer).
Språkligt stora brister. Du skriver onödigt komplicerat o behärskar det inte alls. Du måste förenkla o vara mycket noga med hur du uttrycker dig. Det bristfälliga språket gör att själva resonemangen blir svårbegripliga eller helt felaktiga. Tag hjälp av kamrater för noggrann korrekturläsning. Dispositionen är OK, men valet av inriktning bör motiveras. Källhanteringen är bristfällig – du påstår en hel del utan att ange stöd – detta måste förbättras. Jag måste vara ärlig o säga att jag inte begriper texten tillräckligt väl för att säkert kunna av-göra om någon analys finns, men sakbehandlingen av kopplingen domstolar-nas roll – rättsfallstolkning – prejudikat är så pass bristfällig att stora förbätt-ringar måste till för att analysen i PM 3 skall bli bra. Du behärskar inte ämnet tillräckligt väl nu, så här finns stora möjligheter till förbättringar. [T1/2] Språkligt stora brister, du måste se över ditt sätt att formulera dig – försök vara enkel o rättfram i språket – det tillkrånglade blir lätt fel. Dispositionen är OK, men du motiverar inte valet av inriktning. Avsnittet om rättsfallstolkning är rätt långt o kunde delas in i mindre del-avsnitt. Källhanteringen är mycket bristfällig – du påstår saker i nästan varje stycke som du inte anger nåt stöd för. Inte acceptabelt. Vidare tycks du ha missuppfattat eller övertolkat vissa uttalanden i doktrinen (t ex tydliggörandet av effekter = prejudikat som for-malitet i Sv.) Läs noga. Analysen har pga ovanstående också brister – det blir svårbegripligt, illa underbyggt o ibland fel/missvisande. Du bör försöka ta saker i ordning, göra klart för dig vad som är lagtolkning/rättsfallstolkning o försöka ta fram några (2–3) teman som du kan diskutera kring på ett sam-manhållet sätt. [T1/2]
Du måste arbeta MYCKET MER med språket. Denna nivå är INTE godtag-bar. [T1/3]337
Språkligt finns klara brister: meningsbyggnadsfel, underliga uttryck, slarvfel, m.m. [T1/3]
Dina språksvårigheter är ett faktum. Fortsatt hårt arbete är ett måste när det gäller din skrivna svenska. Jag har av tidsskäl i denna text koncentrerat mina anteckningar i detta hänseende till de första två sidorna. I sak alltjämt för be-skrivande men med en viss uppryckning. [T1/3]
Jag anar att du har en förmåga att problematisera, och att du faktiskt skulle kunna prestera ett fullgott arbete. Av någon anledning har du dock inte gjort det denna gång. [T2]
Texten saknar inledning och avslutning och är däremellan ytterst osjälvstän-dig. Uppgiften är inte att omformulera/skriva av det som sägs i kurslitteratu-ren! Jag kan av detta skäl inte uttala mig om språket i texten. [T2]
Framställningen är full av slarviga och ofullständiga meningar som tillsam-mans med sakfelet i avslutningen gör det svårt att bedöma hur mycket du för-stått. Du måste kontrollera din text bättre, de språkliga oklarheterna går ut över innehållet. Det ger dessutom ett slarvigt och oseriöst intryck.[T2] Texten ger intrycket att författaren haft bråttom – den saknar fokus, riktning, lugn och sans. Språket är slarvigt, källhanteringen under all kritik och sakfe-len är på tok för många. Skrivandet måste få ta tid och merparten av tiden bör läggas på inläsning, funderande och strukturerande. [T2]
De två första exemplen är hämtade från PM 2 på termin 1. Där påpekas stora brister i den grundläggande metoden att åberopa stöd för påståenden. En del av de språkliga bristerna har sin grund i att studenten ifråga försöker använ-da en komplicerad stil som hon eller han inte behärskar. I flera av slutkom-mentarerna framhävs dessutom uppfattningen att studenten har varit slarvig. Kontroll, korrekturläsning och hårt arbete är medel som dessa studenter re-kommenderas för att kunna förbättra den språkliga kvaliteten.
Även i texter från termin 3 kan det finnas många språkfel. Följande sam-manfattande omdöme visar vad som kan vara kvarstående problem:
Du bör tänka på hur du formulerar dig. Pm består av talspråk med åtskilliga språkliga fel såsom olämpliga ordval, tautologier, syftningsfel, stavfel och undermålig meningsbyggnad. [T3]
7.6.2 Vägledning om skrivutveckling
En intressant fråga i studiet av slutkommentarer till juridikstudenternas pm är huruvida lärare placerar in den aktuella texten i studentens skrivande som en fortgående process under utbildningen. Det faktum att studenterna på termin 1 skriver tre pm om samma ämne ger de bedömande lärarna
337
het att göra kopplingar mellan aktuell text och olika aspekter av skrivutveck-ling.
En lärare i mitt material ger regelbundet kommentarer som knyter tillbaka från PM 3 till PM 2 på termin 1 eller som på annat sätt pekar på en utveck-ling:
I sak upplever jag att du ansträngt dig än mer än inför PM 2. Texten är trots allt starkare. Mest glädjande är att den är självständig. [T1/3/149]
Vissa språkliga svagheter, men en text som andas ambition och växande juri-disk förmåga. [T2/16]
En annan av lärarna visar tydligt sin entusiasm när hon är positiv till studen-tens resultat:
Mkt. bra. En otrolig uppryckning vad gäller precision o språkton. [T1/3/ 115]338
Ibland anvisar läraren utvecklingsmöjligheter, ger ett tydligt råd eller hän-visar till handboken Att skriva juridik för fördjupad vägledning:
ytterligare noggrannhet kan höja ytterligare en nivå. [T1/2/284]
Språket är inte bra som det ser ut nu, men genom att läsa mkt juridisk text samt ständigt öva sig i att skriva juridik kan dessa problem arbetas bort. En eller flera noggranna korrekturläsningar kan också vara till stor hjälp. [T2/4] Sträva vidare efter att bygga en text. Stycken och meningar, argument och slutsatser måste hänga ihop så att läsaren enkelt kan följa med på vad du me-nar. Läs gärna Jensen/Rylander/Lindblom om meningsbyggnad. Ta till dig råden där, så kommer det, med fortsatt träning att bli bra. [T2/146]
Den utveckling som läraren pekar på går vid något tillfälle i negativ riktning. Läraren lyckas dock att trots det förmedla en positiv förhoppning. Även i de två sista exemplen nedan följs kritik av uppmuntrande ord:
Språkligt sett noterar jag att PM:n inte riktigt håller samma kvalité som se-nast. Det är lite väl många satsradningar och felsyftningar för att det skall vara bra. Det kommer du dock snart att slipa bort och då kommer det att se fint ut. [T1/3/286]
Sammantaget leder detta till att framställningen inte håller måttet, men jag kan ändå avsluta denna tämligen hårda kommentar med att säga att jag är övertygad om att du nästa gång, med små medel, kan höja kvaliten på din text avsevärt. [T2/113]
Språket helt OK, även om mkt handlar om att referera lagtext, vilket bör vara rätt lätt. Behöver dock ”slipas” för att bli riktigt bra. Dispositionen är bra – kanske kunde de deskriptiva avsnitten ha kortats ned rätt mkt – de är lite onödigt långa. Källhanteringen är inte bra – inga källor alls – detta måste för-bättras till nästa PM. Sakbehandlingen är OK (något lite missvisande
338
Texten får 12 poäng av 12 möjliga. Det finns dock en varning förknippad med lärarens positiva inställning: ”Var vaksam så att du inte glider iväg till en ’för hög’ nivå.”
ende) o analysen är bra. Du har lagt en bra grund för fortsättningen. [T1/2/192]
Kommentarer där studenttexten ses som en del i ett fortgående skrivande förekommer dock sparsamt. I slutkommentarerna finns ett fysiskt utrymme för lärarna att ge vägledning om hur studenten kan arbeta vidare. Slutkom-mentarerna i mitt material innebär dock oftast i första hand en beskrivning av brister.