Jag har tillämpat den kategorimodell som presenteras i avsnitt 6.3 på ett ur-val av pm-texterna i mitt material, totalt 108 pm fördelade på 72 pm från termin 1 (18 PM 2 och 54 PM 3) och 36 pm från termin 2. Tabell 6:2 visar antalet kommentarer fördelade på de tio kategorierna i modellen och katego-riernas procentuella andel.
259
Rubrikerna är Sakinnehåll (Problembehandling och faktaurval),
Tabell 6:2. Kommentarer till pm från termin 1 och 2 fördelade på tio analyskatego-rier.
T1 PM 2. N 18 T1 PM 3. N 54 T2. N 36 Antal Procent Antal Procent Antal Procent
1. Typografi 20 2,5 84 3,6 51 3,4 2. Rättskrivning 33 4,2 196 8,4 235 15,4 3. Formalia 94 11,9 216 9,3 129 8,5 4. Konstruktion 73 9,2 264 11,3 140 9,2 5. Meningsbyggnad 49 6,2 246 10,5 99 6,5 6. Textstruktur 24 3,0 71 3,0 30 2,0
7. Ordval och stil 293 37,1 641 27,5 334 21,9
8. Sakinnehåll 188 23,8 592 25,3 491 32,3
9. Texttyp och syfte 14 1,8 18 0,8 10 0,6
10. Metakommentarer 2 0,3 6 0,3 3 0,2
Totalt 790 100,0 2334 100,0 1522 100,0
Som framgår av tabellen är markeringar av ordval och stil vanligt förekom-mande i juridikstudenternas texter. Det är den vanligaste kommentarkatego-rin på termin 1 och den näst vanligaste på termin 2. När Ask (2007:152) intervjuar nya studenter om akademisk stil rör deras resonemang främst ord-val och formalia. I mitt material är formalia den tredje största kategorin i PM 2, som är den första poängsatta texten på termin 1.
Att ordval och stil är den vanligaste kommentartypen på termin 1 och sak-innehåll den vanligaste på termin 2 är ett rimligt resultat. Det kan kopplas till informationen till studenterna på termin 1 att det ”främsta syftet med T1:s första skrivuppgifter är att ge träning i skriftlig framställningsförmåga”.260
När studenterna har fått mer förståelse för språkdräktens betydelse och ka-raktär blir frågor kring sakinnehållet mer framträdande. Språket står dock i fokus även på termin 2. ”Väg varje ord på guldvåg, som Högsta domstolen” är budskapet vid ett pm-seminarium.261
Kommentarerna angående rättskrivning, kategori 2, är påtagligt många på termin 2 (15,4 %). Några få pm sticker ut från mängden och drar upp antalet kommentarer i denna kategori. I dessa pm finns 52, 25, 24 respektive 19 kommentarer i kategori 2. De står för ungefär hälften av samtliga kommenta-rer i den kategorin. Om de fyra texterna med flest kommentakommenta-rer i kategorin rättskrivning räknas bort blir andelen 8,2 %.
Märkbart få kommentarer gäller mer övergripande aspekter som textstruk-tur och textens syfte och genre. Det som kommenteras är lokala drag i tex-ten, sällan mer globala drag.
260
Terminskurs 1/Juridik II 2004. Kursinformation Bilaga 2 – Att tänka på vid arbetet med PM-uppgifter. I kursinformationen 2006 talas inte om det främsta syftet utan om ett syfte med T1:s skrivuppgifter.
261
Vid olika typer av kategorisering måste alltid gränsdragningar göras. En återkommande fråga vid min klassificering av juridiklärarnas kommentarer har varit huruvida det är möjligt att särskilja kommentarer som gäller inne-håll från kommentarer som gäller språk. Det finns i mitt material många exempel som belyser den flytande gränsen mellan innehållskommentarer och språkliga kommentarer. I flera fall gäller det kommentarer i form av ett frå-getecken:
Kombinationen av ett specifikt handlande och passivitet kan ses som en ac-cept. LK: ? [T2/75]
Det finns flera kombinationer av passivitet som kan leda till avtal. LK: ?
[T2/75]
Många av lärarkommentarerna visar hur sammanvävda språkliga och inne-hållsliga aspekter är vid bedömning av texter skrivna i början av juridik-utbildningen. Den nära kopplingen mellan språk och innehåll gäller troligen i många discipliner; Coffin m.fl. (2003:105) poängterar att
it is important to recognise that comments on content are often (if not always) embedded in concerns about academic writing conventions and it is these conventions which are often so problematic for student writers.
Att skriva om ett nytt och svårt ämnesinnehåll medför svårigheter att åstad-komma tillräckligt tydliga formuleringar, vilket kan ha föranlett följande lärarkommentar: ”Viss brist i orsakssamband/logik i formuleringen. Kan formuleras precisare och korrektare”; ”lite märklig formulering. Logik.” [T1/3/196]. Den här läraren betonar dessutom på en blankett för pm-bedöm-ning språkets betydelse för innehållet: ”Många språkliga oklarheter fördunk-lar innehållet.” I en annan slutkommentar pekar läraren på samma problem: ”Innehållet fördunklas av språkliga missar och oklarheter.” [T1/3/118].
Det faktum att språkliga oklarheter fördunklar innehållet gör att det är svårt att på ett systematiskt sätt skilja kommentarer som rör språket från kommentarer som rör innehållet. Alla lärarkommentarer avser i någon be-märkelse både språk och innehåll, eftersom varje språkdrag bidrar till för-medlandet av ett innehåll. I min kategorisering av lärarnas textkommentarer har jag dock skiljt ut kommentarer som särskilt tydligt gäller innehållet, ka-tegori 8. Jag har urskiljt främst fyra typer av innehållskommentarer:
I. Lärarkommentaren avser ett sakfel. Med kommentaren nej påtalas sakfel på ett tydligt sätt.
II. Lärarkommentaren anknyter till lagtext, kurslitteratur eller andra källor. Till innehållskategorin har jag dock inte räknat sådana kommentarer som tar upp källor men som avser formalia för källhantering. Det gäller exempelvis flera kommentarer till fotnoter:
LK: men det är Ahlbäck Öberg som skriver, och det måste framgå. Kolla i
Jensen/Rylander hur man gör. [T1/2/218]
III. Lärarkommentaren gäller bristande tydlighet, sammanhang eller logik och är tydligt kopplad till innehållet. Denna kategori är ibland svår att skilja från det som jag klassificerat som språkliga kommentarer och som avser formuleringssätt eller textuellt sammanhang. Att läraren använder ord som logik eller utveckla eller på annat sätt berör innehåll kopplat till argumenta-tion motiverar synsättet att kommentaren gäller främst innehållet.
Det innehåll som man menade skulle ligga utanför TF är innehåll som kan hamna såväl innanför TF. LK: Logik? Otydligt. [hela meningen markerad
med streck i kanten, T1/3/118]
IV. Lärarkommentaren berör relevansen i textens innehåll. Lärarkommenta-rerna i denna kategori har främst att göra med relevans och koppling till ämnet:
Arbetsskador kan vara omfattande och kostnadskrävande att ersätta. LK:
Re-levans? [T2/190]262
LK: Utveckla. Hur kopplas detta till ämnet? Läsaren skall inte själv behöva
göra den kopplingen. [T2/283]
I min kategoriseringsmodell har jag placerat kommentarer som rör ord, ut-tryck, formulering och stil i en kategori, 7. Påpekanden som gäller ord-användning med tydlig terminologisk karaktär har jag fört till kategori 8, sakinnehåll. Följande fall är ett exempel på terminologiska kommentarer:
så kallade formalavtal LK: Nej, men ”formkrav” [T2/281]
Innehållskommentarer gränsar ibland till kommentarer som avser struktur och disposition. Kommentarerna ”undvik bevisfrågor” och ”inga bra frågor” har jag fört till kategorin textstruktur (6), eftersom de fokuserar uppläggning och angreppssätt i texten.