Handboken Att skriva juridik

Boken Att skriva juridik åberopas, vid olika typer av information och hand-ledning kring studenternas skrivande, som normgivare i frågor som gäller både språk och formalia. När lärare på termin 1 hänvisar till Att skriva juri-dik finns det ofta en inriktning på formaliaregler:

177

T1 och JIK II 2004. Protokoll från mitterminskursråd (datum ej angivet).

178

Att studenterna önskar en tydligare koppling till juridisk skriftpraktik kan vara en orsak till att de varit missnöjda när föreläsningen hållits av en språkvetare: ”Studenterna önskar att föreläsaren är en jurist och vet vad det innebär att skriva PM.” (T1 och JIK II. Protokoll från terminskursråd 18.1.2007).

Jensen-Rylander är vår bibel. Lär er formaliareglerna nu, t.ex. 5 cm, 2 cm marginal. Det uppskattas om det är jämn högermarginal.179

När studenttexter har brister i styckeindelningen hänvisas till denna hand-bok: ”Läs på om styckeindeln. i ’Att skriva juridik’.” [T2/9].

Den normerande funktionen hos Att skriva juridik betonas inte bara under utbildningens första år utan även på termin 3, där det i kursinformationen påminns om ”att Jensen, U. & Rylander, S. Att skriva juridik, ständigt bör beaktas vid författande av olika skriftliga uppgifter”.180 När studenter på termin 4 beskriver hur de använder Att skriva juridik pekar en student på handbokens funktion som källa till vad som är ”rätt” i institutionskontexten.

Ja, för att ha rätt skrivregler som institutionen vill ha. [EnT404/m82/13] Åren 2002 och 2003 ger studenterna på termin 1 i enkätsvar handboken be-tyget 4,5 respektive 4,4 (av max 6). Boken spelar en viktig roll men medel-betyget ligger alltså inte helt i topp. En student som ger boken medel-betyget 4 lämnar följande kommentar:

Den är dock inte lika bra som lärarna anser att den är [EnT103/k84/95] Betyget 3 från en annan student åtföljs av en kommentar där studenten tar upp problem som följer av variation i regler och råd. Han berör samma tema även senare i enkäten:

Den lämnar alltför mkt öppet. Det finns olika sätt att göra står det. Sen får man kritik för att man valt ett av flera möjliga sätt.

Olika lärare anmärker på olika saker. Trots att man gör som det står i ”att skriva juridik¨, så får man klagomål. (Det stod att man inte behövde (i mitt fall) skriva ut rättsfallen i källförteckningen, vilket läraren anmärkte att jag ej gjort i mitt PM.) [EnT103/m84/150]

Även om Att skriva juridik omtalas som ”bibel” är den inte alltid en över-ordnad normkälla. Vid ett kursråd undrar studenterna över hur handboken förhåller sig till den pm-mall som de fått. Lärarens budskap är att ”man kan bortse från den boken vad gäller dess text om formalia”.181 En annan lärares uttryckssätt visar hur en jurist kan betrakta förekomsten av särskilda forma-liaregler:

LK: Du måste hålla dig till givna formaliainstruktioner! Kursplanen är lex

specialis i förhåll. till Jensen–Rylander–Lindblom. [T2/190/slutk.]

I en enkät anger T4-studenter hur de använt Att skriva juridik under termin 4. Ungefär hälften av dem (19 av 43 svarande) uppger att de inte använt boken

179

T1 RTG 12.11.2003.

180

Terminskurs 3. Information inför HT 2004.

181

(eller mycket lite). En orsak till att den inte använts är troligen det förhållan-de som en stuförhållan-dent pekar på [EnT404/k82/36]: ”Nej, nu sitter förhållan-den i ryggra-den.” En annan student menar att ”det mesta lade sig till rätta under termin 3” [EnT404/k82/8].

Den användning av handboken som studenterna rapporterar om i enkät-svar överensstämmer med det som lärarna betonar; studenterna på termin 4 har främst använt boken för att kontrollera olika typer av formaliaregler (21 svarande): ”Allt som är formellt, t ex marginaler, källhänvisning etc används boken flitigt till.” [EnT404/k76/43]. I en enkät på termin 6 anger samma kull studenter om och hur de använt handboken: 32 av 49 svarande nämner for-maliafrågor (dessutom ger sex studenter mer övergripande svar som ”vid pm-skrivande” och för en student rör det sig om ”samtliga” frågor). Man skulle kunna tro att alla juridikstudenter i Uppsala blivit väl förtrogna med handboken Att skriva juridik när de lämnat termin 3, men så är inte fallet med riktigt alla studenter. I enkäten fick T6-studenterna nämna någon skrift-lig uppgift som varit särskilt utvecklande för deras språkanvändning och uppge varför den varit det. En student tar upp pm-skrivandet på termin 5: ”Första gången som jag författat en PM utefter ’Att skriva juridik’!” [EnT605/m76/6]. Några T4-studenter påpekar att det är enkla saker som de använt boken till:

Använder alltid den för att komma ihåg små saker, som t ex fotnötter m.m. [EnT404/k83/32]

att kolla upp enkla språkliga formaliteter [EnT404/m81/20]

Det är intressant att ställa betoningen av det enkla mot uppfattningen att boken är till stor nytta. Det är uppenbarligen så att följande student menar att handbokens innehåll är en huvudnyckel till pm-skrivandet:

Ja, stor nytta av den. Innehåller det mesta man behöver för att skriva PM. [EnT404/m82/33]

En T6-student anger att hon använt handboken till ”endast disposition/språk” [EnT605/k81/29] och en annan att hon förutom formalia använt avsnittet ”om hur utforma ett ’självständigt’ PM” [EnT605/k79/44]. Sex T6-studenter har använt sig av information om opposition. Inte hos någon T6-student fin-ner jag ett svar som tyder på att handboken använts som källa i frågor som i åtminstone någon utsträckning gäller stilistiska aspekter på juridisk svenska. Hos en T4-student finns ett sådant svar: ”Hjälp att identifiera ordförläng-ningar, etc. som bör undvikas” [EnT404/m82/40].

Flera T1-studenter reagerar när lärarkommentarer inte överensstämmer med den normkälla som studenterna förväntas följa:

Bra bok, dock viker vissa lärare från de angivna reglerna i boken. [EnT103/ m75/126]

Viss lärare har tydligen inte läst den då kritik för källförteckning o notering har förekommit, trots att PM-författaren har följt bokens instruktioner [EnT103/k83/102]

Kommentarerna ok. Ibland felaktiga dock!! o Jätteirriterande dvs. läraren följer/kommenterar inte enligt ”Att skriva juridik”. Har ex. sitt eget sätt att se på källhänvisning som ej överensstämmer med ”Att skriva juridik” = FÖR-VIRRANDE!! [EnT104/k83/96]

I studenters enkätsvar framkommer vid några tillfällen synpunkter som ifrå-gasätter, eller problematiserar, den normerande rollen hos Att skriva juridik. En T1-student efterlyser olika sätt att se på språket:

”Att skriva juridik” ges för mycket tyngd. Det finns andra sätt att se på språ-ket som ej ges utrymme. Men för många skulle det kanske förvirra om flera olika synsätt godtogs.

På historian diskuterade vi olika källhanteringssystem m.m., inom juridiken känns det stelt. Ser man i litteraturen så används andra modeller än den som det propaganderas för i ”Att skriva juridik”. [EnT104/79/JS14]

I ett svar från en T6-student framkommer att åtminstone en lärare förordar en kritisk distans till boken:

Jag gjorde det i en rad frågor angående min PM men enligt min rättande lära-re denna termin (6) så var det fel. För enligt han ska man läsa den boken kri-tiskt och inte göra som det står i den. [EnT605/m82/3]

Att handboken fokuserar på formalia gör den användbar för nya studenter, men det är uppenbart att den inte innehåller några mer djuplodande resone-mang kring exempelvis genrer, mottagaranpassning, stilistisk variation eller språknormer. Det gör att boken riskerar att inte på allvar fånga intresset hos studenterna:

Boken Att skriva juridik, mest formalia, annars inga bra råd. [EnT104/k82/9] Bra när det gällde formalia, annars inte speciellt intressant [EnT103/m83/ 107]