Att det kan finnas stora skillnader i hur studenter i början av en utbildning hanterar genomförandet av skrivuppgifter är inte förvånande. I mitt enkät-material framträder som väntat både studenter som är mycket nöjda med sitt skrivande och studenter som är osäkra. Mindre framgångsrika skribenter kan utvecklas; en student beskriver sin utveckling under första terminen på föl-jande sätt:
PM 1 – katastrof PM 2 – mindre katastrof
PM 3 – ganska bra! [EnT103/k83/136]
Vid en genomgång av det första poängsatta pm:et på första terminen säger en lärare att det är ”jättesvårt att skriva pm och att skriva juridisk svenska”.219
Yttrandet förefaller föga uppmuntrande för gruppen nya studenter, men lära-rens intention kan vara att hjälpa studenterna genom att peka på hur situatio-nen skall klaras av: ”Man måste jobba [---] Läs igenom, fundera, formulera frågor till handledning [---] Pm-skrivande är tidskrävande.”
Juridikutbildningen bygger på ett stort mått av eget ansvar och eget tän-kande hos studenterna vilket framgår av både kursplaner och lärares förhåll-ningssätt. Studenternas färdighetsutveckling präglas av ett utprövande ar-betssätt. Tillägnandet av juridiskt sakinnehåll och juridiskt skrivsätt går då hand i hand:
Känns som en metod ”pröva och se”. Man får vissa riktlinjer, sen får man tes-ta själv. Skrivandet är inte svårt, utes-tan att förstå det juridiska. Gör man inte det hämmas skrivandet. [EnT104/m83/28]
När T1-studenterna ger synpunkter på skrivhandledningen framkommer skiftande uppfattningar. I enkäten 2003 svarade 27 av 149 nej på frågan om de saknat någon form av undervisning eller handledning kring pm-skrivandet och en nja. 35 personer lämnade frågan obesvarad. Drygt hälften av studen-terna anger att de saknat något, och svaren varierar mycket: Flera ger bara svaret ja, medan några ger fylligare svar.220 Flera av studenterna lyfter fram brister i information och vägledning. En del menar att skrivsituationen är präglad av knapphändiga eller oklara riktlinjer.221
219
T1 RTG 12.11.2003.
220
I något fall nämns goda exempel från andra utbildningar: ”Ja, hade varit bra att lägga upp PM-skrivandet som de gjort på jur kandprogr i Umeå, dvs. skriva det första i grupp. Saknar dessutom ’personlig handledning’.” [EnT103/k83/128].
221
I en utvärderingsrapport från Högskoleverket anges att intern information på utbildningen i Uppsala av studenterna beskrivits som ”rörig och ofullständig” och att informationen enligt institutionens självvärdering behöver förbättras (Högskoleverket 2007:118).
Ett grundläggande problem är bristen på hjälp. I enkätsvar återkommer studenters erfarenhet av att lärarnas budskap är att de inte kan ge särskilt mycket hjälp:
Instruktionerna har varit få både muntliga och skriftliga. Lärarna uppför sig som om det vore fel att leda oss rätt i stället för att vi skall famla själva i mörker. [EnT104/72/JS22]
Dåligt, dåliga riktlinjer, allt är suddigt och abstrakt. Det blir snarare en giss-ningsfråga än kunskapsfråga. [EnT104/k83/8]
Frågor man ställt till läraren har enbart gett motfrågor – ngt som skapat en del frustration! [EnT104/k84/80]
[Instruktionerna] efter PM 1 var helt värdelösa, verkade inte som om hon fick säga något konkret överhuvudtaget. [EnT104/k85/89]
Undermålig T1–T3 – ingen som helst hjälp är orden som kommer till mig! Återigen var orden ”det kan jag inte svara på” – flitigt använda ord. [EnT404/ k81/5]
En del T1-studenter har haft svårt att hantera att budskapen skiljer sig åt i olika typer av skriftliga instruktioner:
Alla var de olika och gick emot varandra, otroligt frustrerande och förvirran-de [EnT104/k80/102]
I några enkätsvar från T1-studenter finns en påtaglig vädjan om handledning. För en T4-student som övergripande beskriver den handledning som hon fått tidigare under utbildningen är bristen på hjälp det dominerande intrycket:
På ett sätt bra att man är helt utlämnad att själv komma på hur ett PM skall utformas. Dock kan det kännas väl ”motigt” att man inte får någon hjälp alls. [EnT104/m81/26]
Det är svårt att veta hur man skall göra de första gångerna, vilket skapar en enorm press om man är nervöst lagd. Det ger dock en stor helhetsbild på sa-ker man studerar. [EnT104/k83/10]
Jag har lärt mig mkt, men det är alldeles för höga krav för 1:sta terminen. För lite ”hjälp” o för svårt ämne. / Inga [instruktioner] har varit särskilt värdefulla utan det är som allt annat på juridiken i Uppsala – man får lösa det själv. [EnT104/k83/48]
Ämnena är bra, men då syftet är att vi ska lära oss att skriva så tycker jag att det borde vara handledning under arbetets gång som stöttar o vägleder. Som det är nu tilldelas man ett ämne, o skall sedan med knapphändiga instruktio-ner prestera något som man inte vet vad det innebär. Känns mer som en lyck-träff, om det går bra, än att det beror på kunnande. [EnT104/k/49]
Mest givande var väl egentligen instruktionen om var PM:n skulle lämnas in… - Annars har jag ärligt talat känt mig rätt förvirrad hela tiden. Det be-rodde nog mycket på att instruktionerna var väldigt, väldigt allmänna… [EnT104/k84/7]
I ett protokoll från kursråd på termin 1 bekräftas bilden: ”Studenterna påpe-kar att det tycks finnas en ovilja bland lärarna att svara på frågor.” Många studenter har behov av mer information och handledning i frågor som rör innehållet. De menar att de inte får några svar ”när det kommer till innehåll”. Enligt protokollet anser studenterna att lärarna är mer benägna att informera när det gäller formalia.222 Vid handledningsmöten på första terminen fram-kommer mönstret att lärarna skall vara restriktiva med att ge information:
L: Jag är hårt hållen på att jag inte får ge så mycket litteraturtips. S: Vad tyckte du om det första pm:et?
L: Det materiella? Det gränsar ju till sådant som jag inte får svara på.223
Studenterna möts alltså av beskedet att läraren inte får ge så mycket tips. Medvetenhet om villkoren härvidlag präglar ibland studenters yttranden vid handledningsträffar:
S: Jag tänker inte fråga om jag är på rätt spår. [---] Mitt stora problem och det får du inte svara på heller: tolka rubriken.224
Vid ett handledningstillfälle på termin 1 undrar en student om man när man skrivit klart kan be ”någon lärare på skolan att läsa”. Lärarens svar blir nej. En annan student nämner att han frågat sin fadder, och denne kan läsa.225
Intressant nog varnar läraren för detta och menar att man inte kan lita på att det går så bra.226 Studenten hamnar alltså i en situation där läraren inte ger så mycket hjälp och där utbyte med äldre studenter inte uppmuntras. Enligt ett kursrådsprotokoll tycker lärarna dock att studenterna kan ”fråga äldre stu-denter om hjälp”. Protokollföraren (en amanuens) tillägger att ”T1:orna an-ser att det är fel att de ska förlita sig på äldre studenter”.227
En faktor i lärarnas återhållsamhet med att ge information är rättvise-aspekten: ”Gräns för vad jag kan säga; jag får inte påverka betygsättning-en”.228 Ett sätt att hantera att lärarna på termin 1 har skiftande erfarenheter blir att iaktta principen att inte ge några studenter något extra (i form av ex-empelvis material eller litteraturtips). Vid ett kursråd på termin 1 påpekar studenterna att ”det tycks finnas en ovilja bland lärarna att svara på frågor”. Kursföreståndaren bemöter detta med förklaringen att ”det inte är ovilja men att det heller inte får bli orättvist så att vissa studenter får mer informa-tion”.229 Det är uppenbart att en del studenter ser detta förhållningssätt hos lärarna som ett stort problem:
222
T1 och JIK II. Protokoll från mitterminskursråd 23.10.2006.
223
T1 pm-handledning 18.11.2003 respektive 18.10.2004.
224
T1 pm-handledning 18.10.2004.
225
Systemet med faddrar är ett studiesocialt inslag på juristutbildningen.
226
T1 pm-handledning 18.11.2003.
227
T1 och JIK II. Protokoll från mitterminskursråd 23.10.2006.
228
T1 pm-handledning 24.10.2002.
229
En del studenter anser dock att lärarnas tillbakadragna roll kan gå till över-drift, att de nästan smiter ifrån sitt ansvar för undervisningen.230
I en kursrapport belyser kursföreståndare på termin 1 utbildningens syn på studenternas önskemål om tydligare riktlinjer:
Kursledningens inställning är att studenternas krav på fasta normer och krav som redovisas i förväg inte kan mötas när det gäller färdigheter som i stor ut-sträckning är praktiska och intellektuella.231
Studenterna behöver få den information som är nödvändig för att de skall klara skrivuppgifterna, men det är viktigt att uppmärksamma att information om skrivandet också kan vara ett medel för skrivutveckling: ”Med mer info hade man kunnat utvecklas mer. Kommentarerna var dock bra.” [EnT103/ k82/38].
Det studenter saknat i skrivhandledning och respons är ofta konkret väg-ledning. En T1-student ger handledningsträffarna inför pm-skrivandet karak-teristiken ”en aning flummigt …” [EnT103/m83/35]. I en mer konkret väg-ledning kan den enskilda studenten se en tydligare koppling till sitt eget ar-bete med det juridiska språket:
Mer personlig handledning, då det tar ett bra tag att ställa om sig till juridisk korrekt svenska från gymnasiesvenska! [EnT103/k84/119]
Jag skulle önska att man fått mer konkret, individuell hjälp i PM-skrivandet. Allt lärarna säger låter väldigt bra men hur man sedan omsätter det i prakti-ken är svårare. [EnT103/k80/99]
Mer handfasta råd. Råd i stil med att pm:et skall ha en röd tråd som skall vara ganska rak är inte så handfast… / Det skulle vara mer konkreta råd i stil med: ”Du har gjort så här, gör så här istället.” [EnT103/k84/43]
I mån av utveckling så har den varit ringa. De största svårigheterna har inte varit ”vad man inte får skriva”, utan snarare avsaknaden av hjälp att förstå vad man ska skriva istället för felaktigheterna. [EnT103/m80/116]
De riktlinjer som lärarna förmedlar genom sina textkommentarer är inte all-tid så tydliga men de kan ändå visa åt vilket håll en student bör sträva i sitt arbete med sakinnehåll och språk. Om studenten uppfattar riktmärket blir sådana kommentarer värdefulla: ”Bra passningar om vad som är ett fortsatt riktigt spår är de som givit mest.” [EnT104/m/30].
230
T1 och JIK II. Protokoll från mitterminskursråd 23.10.2006. Rättviseaspekten blir viktig för studenter på en utbildning präglad av betygskonkurrens. I protokoll från ett annat kursråd på termin 1 aktualiseras rättviseaspekten bland annat i studenternas synpunkter på seminarier-nas utformning: ”Den främsta orsaken till diskussion var att studenterna upplevde undervis-ningen som orättvis när seminarierna i de olika grupperna inte bedrevs på exakt samma sätt. De synpunkter som framfördes under detta var främst att lärarna tillämpar olika undervis-ningsmetoder, och att exakt samma saker inte framkom i alla seminariegrupper.” T1 och JIK II 2004. Protokoll från mitterminskursråd (datum ej angivet).
231
På termin 1 ges en mer personlig handledning vid de handledningsträffar som studenterna har med sin seminarielärare inför varje pm. Här är det fråga om vägledning i skrivprocessen, inte om kommentarer till en färdig text. Denna vägledning kan förutom att förmedla skrivhjälp också fylla en studie-social funktion: ”Bra! Skönt med feedback mitt i stressen och förvirringen.” [EnT103/k/96]. I ett enkätsvar uppger en T1-student att instruktionerna från lärarna inte har varit tillräckliga, men den hjälp som studenterna har av var-andra lyfts fram:
Men man har fått lära sig av sina misstag. Lärarna har inte varit generösa med hjälp, men efter PM 3 kan man säga att man bäst har lärt sig själv och var-andra. Studenterna har hjälpt varvar-andra. [EnT104/85/JS3]
Två ord som en student på termin 6 lämnar som övriga synpunkter i slutet av en enkät blir ett kortfattat men uttrycksfullt budskap av samma slag som det många T1-studenter för fram: ”Mer utbildning!!!” [EnT605/m81/10].
Studenternas förhållningssätt till information och vägledning ser olika ut. Muntlig information fungerar ibland väl, ibland mindre väl. I sitt svar på frågan om hon saknat någon form av handledning reagerar en nybörjar-student mot information som är för pratig: ”nej, lite för mycket prat. Det räcker med det skrivna i infoblad tex.” [EnT103/k84/49]. En T1-student som uppger att han inte saknat någon form av undervisning eller handledning kring pm-skrivandet påpekar att han ”har svårt att se vad sådan undervisning skulle kunna innehålla” [EnT103/m82/51].
Till bilden av studenternas inskolnings- och handledningssituation hör också att olika studenter kan uppfatta en lärares information på vitt skilda sätt. Nedan citerar jag T1-studenter som ingår i samma seminariegrupp. Stu-denterna har lagt till en egen kommentar vid en enkätfråga där de med en siffra (1–6) skulle ange i vilken mån seminarielärarens muntliga instruktio-ner varit till hjälp. Studentens siffra anges inom parentes; i gruppen som helhet förekommer alla värden mellan 2 och 6.
För lite tid. (2)
Jag tyckte inte att jag blev så mycket klokare av det. (2)
Rörde till det rejält, berodde nog ganska mkt på att jag inte förstod så mkt av mitt ämne. (2)
Motstridiga uppg. (3) För få (3)
Har gett vissa riktlinjer (3)
Informationen ändras hela tiden, nya instruktioner, otydligt. (4) Man hade alltid att fråga om det var ngt man undrade över (5) Bra feedback och ett bra bollplank (5)
Studenternas skiftande uppfattningar pekar på att det är många faktorer som inverkar på hur information och vägledning fungerar. Bristen på tid är ett problem. Som väntat är det feedback, kommunikation, stöd och uppmuntran som värdesätts.
5.5.1 Positiv respons och konstruktiv kritik
Liksom säkerligen många andra pm-bedömande lärare förbigår juridiklärare ofta välskrivna partier i studenttexter med tystnad och kommenterar endast felaktigheter och problem. Enligt Walvoord (1986:149) är det en av de vanor som lärare lättast faller in i. Önskan om positiv respons nämns i åtskilliga juridikstudenters enkätsvar, bland annat som svar på frågan om studenterna saknat något i lärarkommentarerna eller i undervisningen och handledningen kring pm-skrivandet:
Exempel på tidigare PM, positiv inlärningsmetod (att påpeka vad som är rätt) [EnT103/m80/106]
Positiv respons! Ingen personlig handledning ang. hur man kan bli ännu bätt-re till nästa gång. [EnT103/k81/85]
Helt okej – bättre skriva/rätta för mycket än för lite. Men jag efterfrågar mer positiva kommentarer – så att man vet vad man gjort bra [EnT104/k83/64] Kommentarerna har endast varit negativa det har inte varit speciellt givande. [EnT103/k82/73]
Man får ingen positiv feedback, utan endast feedback. T.ex. ett ”Ordv” i kan-ten utan andra förslag är inte särskilt vägledande… [EnT103/m75/126] RTG 1 var så negativ, allt kändes hopplöst och inte en enda trodde de lyckats. RTG 2 var mer positiv, mer utförlig. [EnT104/k83/8]
Det är en konst att ge konstruktiv kritik. En del studenter betonar vikten av positiva kommentarer och andra pekar på att omfattande kritik varit till gagn för dem. Studenter kan uppfatta att det är anmärkningar och påpekanden om brister som har störst inverkan. Kritik ses som vägledning, och utebliven kritik innebär då utebliven vägledning.
Vill ha mer neg kritik. Som är mer precis. [EnT103/k82/1]
Mer konstruktiv kritik på våra PM. Det är egentligen då man lär sig; o ge-nom att göra! [EnT404/k79/19]
Tack vare handledning och RTG har jag förstått mina brister och försökt be-arbeta dem så gott jag kunnat. Det har varit mycket kritik, men det har varit mycket positivt för min utveckling av skrivandet. [EnT103/k84/74]
Första terminen och i viss mån den andra terminen. Fick mycket kritik och lärde sig därför hur man skulle skriva. Noggranna rättningar i början var bra. [EnT605/m82/46]
På T1 hade vi en lärare som gjorde röda streck över hela sidor, man blev led-sen men utvecklades [EnT605/k81/22]
5.5.2 Svårtolkade lärarkommentarer
Eftersom juridiklärarna i så hög grad gör markeringar i språket i de nya stu-denternas texter är det viktigt att det görs på ett genomtänkt och välmotiverat sätt. På flera ställen i avhandlingen ger jag exempel på lärarkommentarer som kan vara svåra att förstå för studenterna. Många kommentarer är kortfat-tade vilket kan göra dem svåra att tolka. Ett hinder i förståelsen är symboler, förkortningar och andra typer av markeringar vilkas innebörd är oklar för studenterna. Sådana oklarheter påpekas ibland i enkätsvar:
Det var ibland lite svårt att förstå vad som menades när läraren bara hade dragit ett streck någonstans. [EnT103/k80/123]
Underliga streck kan vara svåra att tolka [EnT103/m83/130] Svårt med ”krumelurerna” (betydelsen av dessa). [EnT103/k75/46] Vissa hieroglyfer är svåra att tyda. [EnT104/m84/72]
Vissa förkortningar lämnar stort tolkningsutrymme – kan vara svårt. [EnT103/k83/34]
Kommentarerna har varit väldigt ”hårda” jämfört med gymnasiet. En stor nackdel var att man inte förstod alla symboler i rättningen och att vissa påstå-enden inte var underbyggda med motiv. [EnT104/84/24]
”De här tecknen, vad betyder …” frågar en student vid individuell pm-handledning på termin 1. Den handledande läraren (studentens seminarie-lärare) vet då inte innebörden i det kollegan skrivit, och hon påpekar att hon själv inte skulle ha skrivit så.232
Svårtydda markeringar kan vara ett problem inte bara på termin 1. En T4-student skriver att det ibland finns ”svårlästa krumelurer” i texten och återger ett tecken som hon inte förstår. Jag kan inte tyda vad det är hon försöker återge, men möjligen avser hon det korrekturtecken som står för att något skall tas bort [EnT404/k79/30]. Även lärares handstil kan orsaka svårigheter, vilket någon gång påtalas i enkätsvar. En slarvig handstil kan dessutom upp-fattas som bristande respekt för det arbete som studenten lagt ner på sin text: Det verkar som att olika lärare rättar olika? Den lärare som har rättat mitt pm har skrivit rätt slarvigt. Svårt att se vad det står för kommentarer ibland. [EnT104/k74/88]
ngn lärare kladdade på min framsida. Diggar inte det [EnT404/m81/14] I enkäter har T1-studenter fått svara på frågan hur lärarnas skriftliga pm-kommentarer bör vara utformade. Bland 24 svar från studenter som gått den
232
kurs i juridisk svenska som gavs 2004 är det vanligaste svaret (från åtta per-soner) att kommentarerna skall vara tydliga:233
Tydliga, så att man inte behöver fundera på vad som är fel. [EnT104/84/JS9] Mer utformade så man förstår exakt vad hon/han menar. [EnT104/84/JS8] Problemet med otydliga kommentarer försvåras när samtal mellan student och rättande lärare inte är en integrerad del av undervisningssituationen. För nybörjarstudenter gäller också att de ofta saknar sådana referensramar som skulle hjälpa dem att förstå budskapet i oklara textkommentarer.