6.6 Kommentarer till exempeltexter
6.6.2 Exempel-pm från termin 1 – med ”språkliga missar och
Den andra exempeltexten är cirka fem sidor lång och innehåller 62 marke-ringar/kommentarer. Markeringarna återspeglar sådana språkdrag som ofta återfinns hos bristfälliga T1-texter (förutom att det här inte förekommer någ-ra kommentarer som rör formalia).
Tabell 6:4. Exempeltext termin 1 PM 3, alla textmarkeringar. Lärarkommentarer kategoriserade i textnivå och normlager.
Studentens formulering Lärarens kommentar
Text-nivå
Norm-lager Det innebär att varje svensk har
med-borgare /har/ rätt
[en pil] 2 I
avhandlas /i/ Tryckfrihetsförordningen i [infogat ord] 2 I
där den förtydligs ! 2 I
att genom vanlig laga begränsa ! [struken bokstav] 2 I
TF är exklusivt tillämpligt ! [struken bokstav] 4 I
[Ovanstående fem markeringar i samma stycke]
Slarv x5! 2 I
Petrén kritiserade […] och
reflekte-rande över 2 I
har ett kommersiellt förhållanden till ! 2 I
avser en näringsidkarens affärsverk-samhet
Studentens formulering Lärarens kommentar Text-nivå
Norm-lager At TF är grundlag ger den högre valör
en vanlig lag. ! än 2 2 I I
fastställa ett meddelandets syfte gramm. 2 I
ändra TF:_s ordalydelse ! 2 I
Någon sådana lagstiftning har ! 2 I
På så sätt skulle man kunnat reda_några av
[korrekturtecken, infoga]
2 I På sådana meddelande är TF exklusivt
tillämpligt gramm. [struken bokstav] 2 4 I I Petrén uppmärksammade riskerna till
otillåtna förenklingar frågan om för-hållandet mellan reklamen och TF.
för Ofullständig me-ning263 [hela mening-en markerad med streck i kanten] 4 2 I I
Jag anser att det sådana blandade meddelanden utgör själva kärnan i gränsdragningsproblemet.
?? grammatik, slarv264
2 I
Förutsättningarna för att ingripa mor reklam med vanliga lagar har förut-sätts att det avses kommersiell reklam.
Slarv! grammatik 2 2 I I
vid så kallade blandade meddelande grammatik 2 I
Blandade meddelande -n 2 I
Regeringsrådet Petrén, hade varför??
[kommat inringat]
2 I
Slutsatts 2 I
vara beroende på en syftestolkning prep. 4 I
åtgärder mot utpräglat kommersiellt [så] natur [mot inringat] uttr 4 7 I III Även kommersiell reklam är till en
viss del skyddad
[överkryssat ord] 4 I
Petrén avstyrkte förslaget om [...] med
den motiveringen att [överkryssat ord] 4 I
På sådana meddelande är TF exklusivt tillämpligt på delar av det, medan exempelvis MFL kan tillämpas på andra delar.
osmidig syftning och formulering [det inringat]
4 II
angavs förutsättningarna för ingripan-den enligt MFL. Det ska gälla att en framställning har ett rent kommersiellt syfte
[det inringat] Vilket ”det”? form. 4 7 II II och stödde sig på lagrådets majoritet
och på (skälet) att ett behov av ett integritetsskydd vägde högre.
[lärarens parentes-tecken] ”väger högre”?? 4 7 III I 263
Jag har klassificerat markeringen som textnivå 2, skrivfel. Ordet i före ordet frågan är det enda som krävs för att meningen inte skall vara ofullständig.
264
Studentens formulering Lärarens kommentar Text-nivå
Norm-lager Han ansåg att det var en otillåten
förenkling att utgå från att varje med-delande, som har till huvudsakligt syfte att främja avsättning av vara eller tjänst, skulle vara sådan som inte omfattas av tryckfriheten. [komman strukna] form. 5 4 II I Som skäl för att […] angav
departe-mentschefen att frågan ingår i yttran-defrihetsutredningens uppdrag.
tempus inkonsekvent 4 III
Men gränsen mellan Inte inleda mening 5 III
Det blir bara kommersiellt /bara/ där-för att
Ordföljd [en pil] 5 III Massmedieutredningen (MMU)
utta-lade i sitt betänkande (SOU 1972:49) Tryckfriheten och reklamen att det är mindre tillfredsställande att fråga huruvida ett förfarande faller under TF eller ej skall vara beroende på en syftestolkning av TF.
Dålig mening [hela meningen markerad med streck i kanten]
5 I
Denna reklamstiftningens [så] tillåt-lighet har grundats på
ordval? 7 I
Någon sådana lagstiftning har dock
inte utförts. Ordval 7 III
Att plocka ut dessa rekvisit som ställs anser jag blir väldigt problematiskt.
Uttr? [som ställs inringat] form. vardagl. 7 7 III II
Man brukar skilja på Undvik! 7 II
Tvärtom framhöll man Vem? 7 II
Det innehåll som man menade skulle Vem? 7 II
Jag anser att man borde [...] mer än vad man gjorde. På så sätt skulle man
Vem? ! 7 7/7 II II/II Det kommersiella innehållet som ej
skyddas
inte 7 III
I TF 1:9 stadgas att utan hinder av TF gäller vad i lag är stadgat om förbud mot kommersiell annons vid mark-nadsföring av
Upprepning Dålig form.
7 II
Det innehåll som man menade skulle ligga utanför TF är innehåll som kan hamna såväl innanför TF.
grammatik Logik? Otydligt. [hela meningen mar-kerad med streck i kanten]
4 8
I III
Kommersiell reklam har då ansetts falla utanför TF: s [mellanslaget ej markerat] exklusivitet som
Nej! Utanför TF, som är exklusiv.
7 III
Studentens formulering Lärarens kommentar Text-nivå
Norm-lager ter de lege ferenda om förhållandet
Förutsättningarna för att ingripa mor reklam med vanliga lagar har förut-sätts att det avses kommersiell reklam.
Vad menas? [hela meningen markerad med streck i kanten]
8 II
Reklam publiceras fortfarande till övervägande del i tryckt skrift.
Jaså? 8 III
Varken domstolarna eller lagråden finns det flera? 8 III Men det innebär inte att jag anser att
rättsutvecklingen är avslutad.
? Kan den någonsin vara det?
8 III
En sammanfattande bild av lärarens syn på kvaliteten i texten ger slutkom-mentaren som är skriven på en blankett för pm-bedömning. Till blankettens rubriker hör förtydliganden inom parentes.265 Lärarens kommentar innehåller totalt 98 ord.
Sakinnehåll (Problembehandling och faktaurval)
(Att kunna lyfta fram och behandla det givna ämnet, samt att kunna urskilja vä-sentliga källor och fakta i anslutning till ämnet.)
Alldeles för beskrivande och för lite egen analys och problematisering. Innehållet fördunklas av språkliga missar och oklarheter. De egna slutsatserna är relativt tunt motiverade. De frågor som behandlas är relativt väl valda.
Källhantering/självständighet
(Att korrekt ange källorna i en källförteckning och att genomgående sätta ut käll-hänvisningar i anslutning till texten när det är nödvändigt för att särskilja egna och andras åsikter, slutsatser och resultat. Att kunna behandla ämnet och källorna på ett självständigt och kritiskt värderande sätt)
Alltför stor bundenhet till förarbetena, både språkligt och innehållsmässigt. Bear-beta källorna, tänk själv så blir det bättre i båda dessa avseenden. Stora variatio-ner i språklig nivå vittnar om osjälvständighet.
Koncentration/Disposition
(Att kunna behandla en omfattande frågeställning på ett begränsat utrymme. Förmåga att göra en ändamålsenlig och balanserad avvägning mellan olika delar av framställningen.)
Större fokus på egen analys hade varit önskvärt. Språklig kvalitet (Stil)
(Att kunna skriva en enkel, tydlig och god svenska.)
Mängder av slarvfel av olika slag. Skärpning! Korrekturläs. Var dessutom nog-grannare med prepositioner och användningen av uttryck. Som sagt, variationer i språknivå.
265
Jag återger användningen av skiljetecken, mellanslag och dylikt så som det ser ut på blan-ketten.
Tekniskt utförande
(Prydlighet, avsaknad av fel och handskrivna rättelser, utskriftskvalitet, typogra-fisk standard.)
OK layoutmässigt, men alldeles för många korrekturmissar.
Som läraren påpekar i sin slutkommentar innehåller texten ”mängder av slarvfel”. Även det som läraren påtalar med sin kommentar grammatik före-faller vara slarvfel. Påpekanden om bruket av ordet man kan ses som ett utslag av två normsystem som möts. I studentens tidigare språkanvändning har man förmodligen oftast fungerat, men här utpekas bruket genom lärarens kommentarer – Vem?, Undvik! – som en källa till bristande tydlighet.
I de fall där läraren har markerat hela meningar har studenten inte klarat av att bygga sådana meningar som texttypen kan kräva. Den onöjaktiga språkbehandlingen har då troligen sin grund i en brist på erfarenhet av att hantera en komplex meningsbyggnad, och studentens språkliga försök blir mindre lyckade.
Den sista lärarkommentaren i tabellen utgörs av en (retorisk) fråga och lä-raren menar förmodligen att svaret är ett tydligt nej – rättsutvecklingen kan aldrig vara avslutad. Det som studenten formulerar utifrån sin språkliga re-pertoar förefaller innebära samma uppfattning som den läraren för fram. Studentens uttryckssätt gör inte innehållet fullt begripligt för läraren som kritisk läsare; två normsystem möts. Utifrån perspektivet att läraren har tolk-ningsprivilegiet blir studentens formulering däremot ett exempel på språkli-ga och innehållslispråkli-ga brister. Formulerinspråkli-gar som inte är tillräckligt pregnanta är felaktiga och uttryck för en språkbehandling som måste förbättras.
Min kategorisering i normlager visar att drygt hälften av lärarens marke-ringar gäller brott mot grundläggande skrivnormer, lager I. De brister som påpekas hos denna student är inte i första hand sådant som kan kopplas till ny juridisk språkanvändning utan handlar om en mer basal skriftspråkskom-petens (och om korrekturläsning). En knapp fjärdedel av markeringarna rör avvikelser från allmänvetenskapliga skrivnormer (exempelvis oklar syft-ning). Lärarkommentarer mer specifikt relaterade till juridiska textmönster utgör också cirka en fjärdedel. Av de lärarkommentarer som jag har hänfört till lager III hör de flesta hemma i kategori 7, som avser ordval, uttryckssätt och stil. Den kommentar där ej byts ut mot inte har jag fört till lager III. Det är i det juridiska sammanhanget som ett sådant påpekande kan behöva göras, som ett led i strävan efter att undvika ett alltför stelt språk. Fyra av kommen-tarerna i lager III kan mer direkt hänföras till innehållet (textnivå 8). En åter-stående kommentar som kategoriserats som 8 har jag placerat i lager II. In-nehållet i den markerade meningen är inte juridiskt i snäv bemärkelse och kommentaren kan återfinnas i studenttexter oavsett akademiskt ämne: Vad menas?