Begreppet formalia har ingen helt entydig innebörd. Det kan generellt sägas avse inslag i texters yttre form, sådant som Bergman-Claeson (2003) benäm-ner ”kommentarer till textens yta”, men det kan också vara kopplat till cen-trala genrekrav. I vetenskaplig text är det ofta mycket viktigt att formalia utformas på vedertaget sätt. Kommentarer som rör formalia, dvs. formella aspekter, har en viktig funktion i mitt material. Redan vid en översiktlig genomgång av kommenterade studenttexter från juridikutbildningens första termin blir det uppenbart att olika typer av formaliaregler har stor betydelse. Juridikutbildningen utgör en språkmiljö där kraven på studenttexternas ut-formning är höga till alla delar. Det gäller då också sådana språkdrag som jag i min modell placerat i kategorierna 1–3. I den kvantitativa översikten i avsnitt 6.5 särskiljer jag dessa tre kategorier, men här behandlar jag dem under den övergripande rubriken formalia.
Formalia kan ses som någonting som är tämligen oviktigt jämfört med in-nehållslig kvalitet. I den juridikutbildning som jag undersökt framstår där-emot formalia som ett honnörsord:
Vi är noga med det på det här stället, vida berömda som formaliafascister.266
Detta budskap förmedlar läraren med synbar stolthet till studenterna vid pm-genomgång på termin 1. Lärarens tillspetsade uttryckssätt gör förmodligen att studenterna kommer ihåg budskapet.
Begreppet formalia återkommer ständigt i genomgångar av grundläggan-de krav i universitetsvärlgrundläggan-dens skriftspråkspräglagrundläggan-de miljö. I akagrundläggan-demiska sam-manhang kan formalia innefatta regler och anvisningar för typografi, citat och hänvisningar, fotnotsapparat och benämning av centrala källor. I hand-boken Examinationer (Melander 2006:28) belyser författaren vad som kan räknas till kategorin formalia:
En annan typ av slarvfel är de rena formaliafelen, som att styckeindelningen är inkonsekvent, att föreskrivna marginalavstånd inte iakttagits, att noter fallit bort eller skrivits dit för hand, att utskrifterna är kladdiga eller att källförteck-ning (om sådan är föreskriven) saknas.
De formaliafel som nämns i citatet visar att normer som vi följer när vi skri-ver sakprosa innehåller viktiga dimensioner som inte har med själva språket i texten att göra. Att utskrifter inte skall vara ”kladdiga” handlar mindre om språk- eller textnormer och mer om insikten att läsare lätt dömer innehållet, och ibland även skribenten bakom texten, efter textens utseende. Formaliafe-let inkonsekvent styckeindelning avser förmodligen bruket av indrag omväx-lande med blankrad.267
Noggrannhet i utformningen av skriven text är av central betydelse, vilket klargörs för studenterna tidigt på utbildningen. Att följa givna regler ”kom-mer att ge ett tydligt och offentligt intryck”.268 Vid pm-genomgångar på ter-min 1 påter-minner många lärare studenterna om vikten av korrekturläsning. Någon lärare visar betydelsen med ett utropstecken efter ordet korrektur på tavlan. Hon säger att hon inte kan låta bli att tjata om korrekturläsning och påpekar att stavningskontrollen inte klarar allt.269 När en lärare på termin 2 konstaterar att det fortfarande finns formaliafel och stavfel blir hon lite skarp i rösten och säger till studenterna att det inte skall behövas:
266
T1 RTG 11.11.2003.
267
Vad som kan anses vara en genomtänkt styckeindelning i djupare bemärkelse är delvis avhängigt av textens genre. Melander (2006) behandlar inte frågan om stycken men tar i ett kapitel med rubriken ”Textanatomiska betraktelser” upp strukturen i pm-texter.
268
T1 RTG 14.11.2002.
269
Ser slarvigt, nonchalant, störigt ut. Man blir bara irriterad. Det är bara kor-rekturläsning som gäller. Väg varje ord på guldvåg, som Högsta domsto-len.270
Ett självklart (underförstått) formaliakrav är att grundläggande regler för stavning och interpunktion följs. I juridikstudenternas texter förekommer sällan uppenbara stavfel (”slutsatts”). Skrivfel som kan relateras till bristan-de korrekturläsning förekommer dock (”europaparlammetets”). Särskrivning förekommer i mitt material men inte påfallande ofta. Hos enskilda studenter kan det dock vara ett påtagligt problem. I en T2-text finns 17 fall av sär-skrivning (varav tio gäller sammansättning med siffror: ”5 årig”).
Viljan att betona betydelsen av texter utan stavfel (och en stor tilltro till datorernas rättstavningsprogram) torde ligga bakom ett av kriterierna vid pm-rättning på termin 5: Det bör ”vara uteslutet” att få de två högsta poäng-en om rättstavningsprogrammet inte har använts.271
När det gäller formalia hänvisar juridiklärarna till handboken Att skriva juridik, ofta benämnd ”Jensen-Rylander”. Normkällan för bland annat käll-förteckning och notapparat är tydligt utpekad:
Formalian ska gå att få felfri med hjälp av Jensen och Rylander.272
Gör exakt som det står i Jensen-Rylander.273
Jensen-Rylander är vår bibel.274
Det grundläggande syftet med de typografiska råd som ges i Att skriva juri-dik är att återge allmän standard. Ytterligare ett syfte anges (s. 98):
Det andra skälet till att vi ägnar det yttre utförandet så stor uppmärksamhet är att den juridiska skrivträningen – för den som skriver i enlighet med våra för-slag – skall göra korrekt utformning till en rutin.
Till de formaliaregler som studenterna på termin 1 möter hör tydliga regler för marginalernas mått: ”Lär er formaliareglerna nu, t.ex. 5 cm, 2 cm margi-nal. Det uppskattas om det är jämn högermargimargi-nal.”275 Det förekommer även att typsnitt i rubriker kommenteras: ”Använd samma typsnitt som i brödtex-ten” [T2/123]. Att det i olika sammanhang finns regler för hur dokument skall se ut kan ha bland annat praktiska eller estetiska orsaker. I Att skriva juridik (s. 99) anges ett praktiskt skäl för marginalernas mått: ”Att det är den vänstra som sätts bredare beror förstås på att papperet skall kunna hålas och sättas in i en pärm.” Några lärare för fram ett annat praktiskt skäl: ”Vi vill
270 T2 pm-seminarium 7.5.2004. 271 T5 2003. Normer för PM-rättning. 272 T1 pm-handledning 17.10.2002. 273 T1 pm-handledning 17.10.2002. 274 T1 RTG 12.11.2003. 275 T1 RTG 12.11.2003.
kunna skriva i vänstermarginalen.”276 Skälen kolliderar eftersom en del av lärarkommentarerna i vänstermarginalen riskerar att försvinna vid hålslag-ning. Dessutom sätts studenternas pm-texter förmodligen sällan in i någon pärm. Alltför breda marginaler i ett pm föranleder följande lärarkommentar: ”OK, jag tycker det är bra, men för att vara på den säkra sidan bör du hålla dig till standardmåtten 5 cm vänster, 2 cm höger” [T1/2/149].277
I ett utbildningssammanhang som juristprogrammet tillkommer ytterliga-re aspekter: ”Det ska vara rättvist, korytterliga-rekt.”278 Att följa anvisningarna sägs alltså vara inte bara en praktisk fråga utan också en fråga om korrekthet. Reglerna får emellertid också en ökad dignitet genom hänvisning till rätt-visa, ett honnörsord som gör sig gällande i undervisningspraktiken.279 Att studenterna följer givna anvisningar för textlayout blir en del av inskolning-en i viktiga förhållningssätt: ”Framsida och utseinskolning-ende kanske inte betyder så mycket men visar på noggrannhet.”280 Att följa anvisningarna blir ett uttryck för den precision som studenterna skall lära sig. Kommentarer till textsidans utseende gäller avvikelser från dels en standardnorm, t.ex. för markering av nytt stycke, dels en mer lokal norm för exempelvis marginalernas storlek.281
Läsningen av en text kan underlättas av att den ser ut som vi förväntar oss. En lärare påpekar att det är ganska enkelt att anpassa sig till det tekniska utförande som förväntas. Hon ser ”ingen anledning att vara personlig och kreativ här”. Man skulle i så fall riskera att ”sticka ut från mängden”. An-passningen till standardnormen får en motivering som lyfter fram textens kommunikativa funktion: Budskapet, innehållet, är det viktiga.282 Något re-sonemang om huruvida ett budskap kan förstärkas med en oväntad textut-formning förs inte.
Formaliaregler skiljer sig åt inte bara mellan texttyper utan kan också va-riera mellan utbildningsorter och mellan arbetsplatser. Studenterna görs i viss mån medvetna om detta.
L: Ni ska höger- och vänsterjustera. S: Ska vi?
L: Många som inte läst juridik i Uppsala reagerar. När ni jobbar på domstol får ni inte göra det.283
276
T1 RTG 11.11.2003.
277
Även sidsiffrans placering kommenteras ibland: ”övre högra hörnet är att föredra” [T1/3/ 205]; ”Sidnummer placeras enl. Jensen/Rylander högst upp till höger. Försättsblad är första sidan (utsätts dock inte).” [T1/2/173].
278
T1 RTG 11.11.2003.
279
Vari rättvisan (eller orättvisan) skulle bestå framgår inte. Eftersom pm-texternas omfång regleras i antal tillåtna tecken kan det inte handla om att studenterna skulle få olika stort om-fång för sina texter om de fick ha olika breda marginaler.
280
T1 RTG 12.12.2002.
281
Normen för marginalernas mått är dock föränderlig. I den mall som används på termin 1 hösten 2007 är marginalerna 3 cm.
282
T1 RTG 17.11.2004.
283
Vid pm-handledning söker studenter vägledning om vilka normer som gäll-er: ”Kan man välja att ha med författarens initialer? Man blir perfektionist.” Läraren behöver här påpeka syftet med formaliaregler: ”Man skriver inte källförteckning för att någon lärare ska bli nöjd utan för att man ska kunna hitta.”284
Bland formaliakraven på termin 1 ingår att pm-uppgifterna utförs med ett maximalt antal tecken. Oklarhet kring hur tecknen skall räknas orsakar irrita-tion hos studenterna. Det finns en oro för att ett felaktigt antal tecken skall inverka på pm-betyget. Följande ordväxling illustrerar synpunkter hos stu-denter och lärare:
S: Det står att den är för lång. Jag har 178 tecken för mycket. Är ni så hårda? L1: Jag har velat påpeka. Gränsen finns där. Det har inte påverkat.
S: Jag vet av erfarenhet att det är sämre att ha för lite. L2: Det är sämre att ha för mycket.285
Jag råkade höra en kommentar som studenten då undslapp sig: ”Det trodde man inte. Då vet man att dom räknar. Det var som fan.”
De formaliaregler för vetenskaplig text som uppmärksammas genom juri-diklärarnas kommentarer gäller främst fotnoter och källförteckning. Ett vik-tigt inslag i de nya juridikstudenternas inskolning i vetenskapligt skrivande är användningen av fotnoter: ”Hellre en fotnot för mycket än en för lite.”286 I många pm från termin 1 finns markeringar av sådant som avviker från nor-men för utformning av fotnoter, som bland annat säger att noter alltid skall sluta med punkt (Att skriva juridik s. 80). ”Hänvisning bör i regel placeras efter punkten” [T1/3/94] är ett annat vanligt påpekande. Noternas utform-ning när källförteckutform-ning används respektive inte används är också något som kan vålla problem för nya studenter.287
Vissa regler som gäller referenssystem är allmänvetenskapliga (vilket inte behöver innebära att de är styrande i alla discipliner): ”Benämn med för-namn vid första hänvisn.” [T1/2/173]. När referenssystemen skiljer sig åt måste studenterna anpassa sig till den rådande standarden:
Du har använt Harvardmodellen, med parenteser. Kanske för att ni statsvetare gör så. Det är inget fel men det kommer att bli så att du använder fotnoter, för det är så att juridiska texter ser ut så.288
Centralt för juridikstudenterna är att lära sig att ange juridiskt relaterade referenser på rätt sätt. Behärskandet av sättet att ange lagrum rymmer både
284 T1 pm-handledning 13.10.2004. 285 T1 RTG 10.12.2003. 286 T1 pm-handledning 17.10.2002. 287
Studenterna behöver inte använda källförteckning i PM 1 och 2. ”PM 3 ska avslutas med en förteckning där det använda källmaterialet anges på korrekt sätt.” T1, kursinformation, bilaga 2: Att tänka på vid arbetet med PM-uppgifter.
288
detaljerade regler som återfinns bland allmänspråkliga normer (exempelvis mellanslag i uttryck som 1 kap. och 1 st.) och mer generella förhållningssätt som att sträva efter konsekvens (växlande bruk av ”2 art.” och ”art. 6” föran-leder kommentaren ”inkonsekvens” [T1/3/2]). När det gäller de mer fack-språkligt präglade regler för hänvisning till författningstext som juridikstu-denterna skall tillägna sig finns det många aspekter som lärarna kan behöva påpeka. En generell regel är att referenser till lagtext skall ”inarbetas i texten isf att fotnotas” [T2/143]. En mer detaljerad norm framkommer i följande lärarkommentar:
LK: Aldrig §-tecken vid ’kolon-hänvisning’ [dvs. ej ”ÄB 6:1+4 §§”, T3/11]
Att åstadkomma en korrekt utformning av referenser är ett problem för de nya juridikstudenterna. En formaliaaspekt på källhanteringen som har större dignitet är förståelsen av de olika typer av källor som studenten skall använ-da. I ett enkätsvar anger en student vilka lärarkommentarer som varit svåra att förstå innebörden av:
Svårt: att jag inte haft något off. tryck. (vet inte vad det innebär) [EnT103/ k83/113]
En vanlig typ av formaliakommentarer i mitt material gäller formalia för juridiskt relaterade referenser. Benämningar på lagar och andra författningar är något som juridikstudenterna använder mycket frekvent i sina texter. När hela namnet skrivs ut är liten bokstav den vedertagna normen. Studenterna möter normen vid läsning av litteratur och avvikelser från normen påpekas i studenternas texter. Likväl förekommer det även i slutet av termin 2 och på termin 3 exempel på att studenter inte automatiserat denna norm. Normen vid förkortningar av namn på balkar och grundlagar finns tydligt uttryckt i Att skriva juridik: Förkortningarna ”är så inarbetade att det knappast ens första gången behövs någon förklaring i rent juridiska texter” (s. 69). Det heter exempelvis ÄktB (äktenskapsbalken) och ÄB (ärvdabalken).
Formaliaregler skiljer sig mellan institutioner och ämnen, och det under-lättar för läsaren om studenttexter följer de lokala normerna, men betoningen av ett system får inte överskugga all annan textkompetens. I enkätsvaret nedan anger en student det viktigaste som hon lärt sig under termin 1 när det gäller språkanvändning i juridiska sammanhang:
Hur man bör hantera noter och formalia på just den här institutionen. I övrigt har jag bara blivit mer förvirrad. [EnT104/k81/18]289
289
Studenten uppger att hon har en fil. kand. och har skrivit mycket tidigare men har ”förvån-ansvärt lite” nytta av sina tidigare erfarenheter.