Syftet med insamlandet av juridikstudenternas texter har varit att få tillgång till lärarnas skriftliga kommentarer. I min undersökning har jag hämtat pm från främst termin 1 och 2. Som exempel på hur en kommenterad textsida
48
Bland juridiklärarna finns det dock olika uppfattningar i genusfrågan och bruket varierar. Vid pm-handledning på termin 1 tar en lärare upp frågan med studenterna: ”Vi lärde tidigare
en PM, men det gör vi inte längre.” (16.10.2002). I undervisningsplanen för T6 2005 används
formen ett PM.
49
kan se ut återges i bilaga 1 en sida ur ett pm från termin 2 (med tillstånd från den aktuella läraren). På exempelsidan finns fler lärarkommentarer än ge-nomsnittligt.
Under det första året av utbildningen tillmäts studenternas språkbehand-ling stor betydelse i bedömningskriterier och lärarkommentarer. De pm från termin 3–6 som jag samlat in bidrar till min bild av juridikstudenternas skri-vande men ingår inte i mitt kärnmaterial av pm.
Studenternas pm arkiveras på institutionen men innehåller då inte några lärarkommentarer. För att få tillgång till kommenterade texter har jag varit beroende av insatser från de enskilda lärarna. Vid insamlandet av pm har jag vänt mig till kursföreståndarna på olika terminskurser och därefter till övriga lärare. En komplikation i insamlandet har varit att tiden ofta varit mycket knapp mellan lärarnas rättning och återlämnande av texterna. För att kunna få pm med lärarkommentarer har jag vid några tillfällen själv kopierat pm medan läraren inlett den lektion då texterna skulle lämnas tillbaka.
När jag samlat in texter har jag från varje lärare efterfrågat pm som be-dömts vara av olika kvalitet. Jag gör inte någon systematisk analys av lärar-kommentarer i förhållande till de poäng som ett pm fått, och jag har beaktat kvalitets- och poängaspekten endast såtillvida att jag efterfrågat texter som bedömts som (mycket) bra, medelbra respektive sämre. Ett första urval av pm har alltså gjorts av lärarna själva. Ett slumpmässigt urval har skett vid de tillfällen då jag själv kopierat pm. Eftersom den skrivande studenten är ano-nym har inget urval kunnat göras utifrån studenternas ålder eller kön. Mitt syfte är inte att fastslå hur juridikstudenter skriver, och min bedömning är att de texter som jag samlat in representerar den bredd som finns bland student-texter från termin 1 och 2.
Få av lärarna i min studie skriver sitt namn (eller sin signatur) på de pm som de bedömt, men jag har på andra sätt oftast kunnat knyta de insamlade texterna till de olika lärarna (t.ex. genom åtföljande information när de skickat texter till mig). Mitt syfte är inte att systematiskt undersöka hur en-skilda lärare skriver sina kommentarer, inte heller hur lärarnas olika bak-grund präglar deras rättning. Det är dock en variabel som vore intressant att undersöka.
Jag har strävat efter att mina analyser av lärarkommentarerna skall grunda sig på kommentarer från ett flertal olika lärare. Min ambition har varit att få in pm från de flesta pm-rättande lärare på termin 1 och 2 under den aktuella perioden. Juridiska institutionen tillämpade då ett gästlärarsystem, och en konsekvens av det var att lärargruppen på de första terminerna skiftade från år till år under min materialinsamlingsperiod. Detta förhållande, jämte lära-res arbetsbörda och sjukskrivningar, har bidragit till att jag inte kunnat få pm från alla lärare. Pm-materialet från termin 1 och 2 innehåller dock kommen-tarer från 17 olika lärare. Som ett led i anonymiseringen av materialet om-nämner jag alla lärare som hon.
En översikt över det insamlade pm-material från termin 1 och 2 som utgör mitt kärnmaterial ges i tabell 3:1. Jag har samlat in fler pm än vad som ingår i kärnmaterialet, men jag har uteslutit texter där läraren inte har skrivit någon slutkommentar eller där jag inte fått med någon slutkommentar samt texter där trycket blivit otydligt vid kopieringen. På termin 1 skriver studenterna tre texter om samma ämne, benämnda PM 1, PM 2 och PM 3 (se vidare kapitel 4). PM 1 poängsätts inte och studenterna får endast muntliga kommentarer, varför jag inte har med PM 1 i mitt material. På termin 2 ingår tre fristående pm-uppgifter. I mitt material har jag sammanfört dem i en grupp.
Tabell 3:1. Antal pm och antal lärare per undersökt termin.50
Terminskurs, pm-uppgift Antal pm Antal lärare
T1 2002, PM 2 32 5 T1 2003, PM 2 12 4 T1 2002, PM 3 43 8 T1 2003, PM 3 9 3 T1 2004, PM 3 7 1 T2 2003 34 4 T2 2004 22 5 T2 2005 10 2 Totalt 169 17
De pm som förtecknas i tabellen har jag gått igenom för att få en bild av lärarkommentarernas innehåll och utformning. I mina resonemang i avhand-lingen hämtar jag exempel från cirka 150 olika pm-texter.51 Beräkningar av antal kommentarer återfinns i avsnitt 6.4 och 6.5. I 108 texter har jag klassi-ficerat kommentarerna enligt en modell som presenteras i avsnitt 6.3.52
Jag har inte kunnat styra insamlingen av pm från termin 1 så att jag sys-tematiskt fått PM 2 och PM 3 från samma studenter (samma kodnummer), och därför har jag inte kunnat undersöka förändringar i vad som kommente-ras hos enskilda studenter.
50
Eftersom lärare har varit inbegripna i flera pm-omgångar blir totalsiffran (17) lägre än summan av lärare på de olika terminskurserna.
51
Exemplen är hämtade främst från termin 1 och 2 på juristprogrammet. Några exempel kommer från senare terminer på juristprogrammet samt något enstaka exempel från den fri-stående kursen Juridisk introduktionskurs II, JIK II, som är parallell med terminskurs 1.
52
Ett större pm-material hade möjligen kunnat förstärka representativiteten, men de praktiska ramarna har inte medgivit ett mer omfattande material. Min studie blir därför av ett annat slag än exempelvis Connor & Lunsford (1988) som i en undersökning samlade in 21 500 texter skrivna av collegestudenter och med hjälp av 50 ”teaching assistants, instructors, and profes-sors” kategoriserade alla formella fel i 3 000 av texterna. Förutom att en sådan stab av läsare kan möjliggöra ett stort material bidrar den till validiteten i bedömningen och kategorisering-en av felkategorisering-en: ”to rationalize the arbitrariness inherkategorisering-ent in the project by spreading out the analy-tical decisions” (a.a. s. 401).
Lärarnas skriftliga textkommentarer består av markeringar i texten, kom-mentarer i marginalen och slutkomkom-mentarer (sammanfattande lärarkommen-tar som oftast återfinns sist i texten, därav benämningen). Slutkommenlärarkommen-tarer kan vara inordnade i en blankett med givna rubriker.