Lager III – juridisk norm

Det tredje lagret i min modell avser de språknormer och stilmönster där den juridiska – eller rättsvetenskapliga – normen skiljer sig från andra akademis-ka discipliner. Lager III gäller här det specifikt juridisakademis-ka språkideal som juri-dikstudenterna möter i utbildningen, men man kan utifrån normlagermodel-len tänka sig ett annat norminnehåll i detta lager, kopplat till texter skrivna inom en ämnestradition som exempelvis filosofi, datavetenskap eller medi-cin. Normerna i lager III kan avse både språkriktighet och textriktighet. Det som förenklat kallas stil inbegriper både språk- och textnormer. Närvänen (1999:78) pekar på den centrala roll som stilen kan spela som ett tecken på tillhörighet i ett visst vetenskapligt sammanhang:

252

Det finns en länk till denna handledning från Språkrådets hemsida (under rubriken ”Språk- och skrivråd”).

I vissa fall […] kan ett anammande av en viss stil också vara ett villkor för tillhörighet till en vetenskaplig tradition eller grupp och en inträdesbiljett till publicerandet av vetenskapliga texter.

Modellen med lager III innebär inte att allt som ryms i detta lager är unikt för en viss disciplin. Det kan finnas likheter i exempelvis en strikt betoning av syntaktiska regler.253

En del av juridiklärarnas textkommentarer utgår från skarpare språkrik-tighetsnormer än de som finns uttryckta i dagens vedertagna skrivregelsam-lingar. Det juridiska normpaket som juridikstudenterna möter befinner sig delvis utanför dagens allmänspråkliga språkriktighetsnorm. Den juridiska normen hänger dock inte i luften utan vilar på en äldre norm. Den har trade-rats av skolans modersmålsundervisning, och de personer som idag undervi-sar på juridikutbildningen kan ha mött normen både i sin egen skolgång och i den juridiska praktikgemenskapen. Denna äldre skriftspråksnorm kommer till uttryck i exempelvis Anvisningar för rättande och bedömande av svenska uppsatser (Kungl. Skolöverstyrelsens skriftserie) och Erik Wellanders Riktig svenska.254 Den strikta språkriktighetsnormen är inte artskild från dagens allmänspråkliga norm utan det handlar om en gradskillnad, och normen kan omfattas även av icke-jurister.

De normer som återfinns i lager III skapar mönster, exempelvis för text-struktur och stil, som språkbrukare i en praktikgemenskap känner igen och accepterar som giltiga riktlinjer. Lärarnas textkommentarer kan ses som re-aktioner på språkbruk som inte stämmer med etablerade mönster. Under de första två terminerna av juridikutbildningen handlar textbedömningen till stor del om rättning i förhållande till sådana mönster. När juridiklärare talar om juridisk svenska som ett nytt språk aktualiseras för studenterna att de måste tillägna sig nya språknormer.

Det går inte att entydigt särskilja lager II från lager III, utan jag ser upp-delningen som ett sätt att förtydliga innehåll och variation i akademiska språk- och textideal. Lagermodellen innebär inte att språknormer som domi-nerar (kvalitativt och/eller kvantitativt) i juridiklärarnas skrivhandledning automatiskt hör hemma i lager III. Den kvantitativa bild av innehållet i lärar-nas kommentarer som jag presenterar i avsnitt 6.5 visar att under det första året av juridikutbildningen dominerar kommentarer som rör ordval och stil. Min uppfattning är att dessa kommentarer rymmer normer som hör hemma dels i lager II, när det gäller ett allmänvetenskapligt stilideal, dels i lager III,

253

Författarna till Uppsatsens mystik anger att det ”på vissa högskolor/universitet och institu-tioner finns tydliga krav på hur man får och inte får skriva” (s. 88).

254

Wellanders Riktig svenska innehåller anvisningar för hur en rad olika språkliga konstruk-tioner bör utformas. I boken presenteras också några övergripande ideal för språkanvändning-en. Avsnitten ”Skriv enkelt!” och ”Skriv kort!” utgjorde en del av materialet på kursen

i de fall då det handlar om sträng betoning av precision i ordval och kon-struktionssätt, vilket är återkommande inslag i juridiklärarnas kommentarer.

Att den språkanvändning som juridikstudenterna möter och skall tillägna sig är någonting helt nytt kan stämma så till vida att de sammanlagda kraven för en del studenter blir som ett nytt språk. När studenterna börjar sina juri-dikstudier skiljer sig deras språkkompetens åt, och innehållet i de olika normlagren är därmed nytt för dem i varierande grad. En del juridikstudenter ställs inför helt nya krav när de möter en miljö där efterlevandet av olika typer av språknormer är centralt. Många studenter har redan i sina tidigare skriverfarenheter införlivat de språkriktighetsnormer som präglar det första lagret (och kanske även skriftspråksmönster kopplade till det andra lagret), medan dessa normer är mer oklara för andra.255 Det nya språkliga samman-hang som juridikstudenterna skall lära sig att behärska innebär både vidgade och mer specialiserade språknormer. De specialiserade normerna gäller både stilistiska normer och de specifika krav på exempelvis layout, formalia och disposition som är kopplade till pm-genren i juridikutbildningen. Det speci-fika i lager III innebär också en skärpning av normerna i lager I. Som norm-källor för lager III fungerar främst handboken Att skriva juridik, lärarnas kommentarer i studenttexterna och vid pm-handledning och språkmönstren i kurslitteraturen.

Lager III utgörs av de olika formerna av nya språkliga krav, och den ”normsituation” som gäller för de nya juridikstudenterna innebär alltså summan av normerna i lager I och II och de nya specialiserade språknormer-na (lager III). Grundläggande språknormer skall tillämpas i kombispråknormer-nation med de nya krav som uppkommer i den situation där studenterna lär sig juri-disk metod och jurijuri-diskt sakinnehåll och utvecklar sin tankeskärpa. Till lager III kan också föras ett mer övergripande krav på mottagaranpassning i för-hållande till de pm-bedömande lärarna, som tillhör en profession präglad av strävan efter precision och noggrannhet.

I avsnitt 6.6 applicerar jag modellen med normlager på juridiklärarnas textkommentarer så som de framträder i två exempeltexter från termin 1. I den första av dem är språket enligt lärarens slutkommentar ”tydligt och klart”, och många kommentarer (14 av 32) rör innehållsaspekter. Innehålls-kommentarer är ofta nära kopplade till sådant ämnesinriktat språkbruk som kan vara nytt för studenterna, och jag klassificerar dem därför som norm-lager III.

Modellen fångar in några väsentliga dimensioner i de språknormer som förmedlas, men som varje modell utgör den ett av flera tänkbara sätt att be-skriva ett sammanhang eller ett skeende. Det är också viktigt att påminna sig komplexiteten i normsystem:

255

Statistik från Juridiska institutionen visar att ungefär hälften av nybörjarstudenterna i juridik inte har läst på högskolenivå tidigare.

Menneskers korrekthetsforestillinger er aldri så homogene at de samlet hen-viser til ett og bare ett normsystem som kan avbildes i én og bare én teoretisk modell. (Berge 1990:35)