4.3 Elementa i juridisk metod
4.3.2 Relevansen hos olika källor
Utifrån den metodiska grundpelaren rättskällehierarki behöver studenterna få klart för sig vilka källor till juridiska resonemang som kan accepteras. För en T1-student kan det vara naturligt att hänvisa till sådant som sagts på en före-läsning. En student citerar i en rubrik en målande formulering från en förelä-sare: ”Man skall inte skjuta sparvar med kanon”. Vid fotnoten där föreläsa-rens namn och datum för föreläsningen anges får studenten kommentaren ”ingen rättskälla” [T1/3/140]. Budskapet att referenser till föreläsningar på kursen inte är acceptabla framförs ibland mycket tydligt: ”Aldrig ok som källa, någonsin.” [T2/273]. Studenterna måste lära sig rättskällornas roll som grund för juridiska resonemang. Andra typer av resonemang – som skulle kunna bygga på andra typer av källor – är i princip irrelevanta i de juridiska pm som studenterna skall skriva. Tidningsartiklar kan ge uppslag om
135 T1 pm-handledning 18.10.2004. 136 T2 pm-seminarium 25.2.2003. 137 T1 RTG 10.12.2003. 138 T1 pm-handledning 18.10.2004. 139 T1 pm-handledning 25.11.2004.
la juridiska problem men inte användas som stöd för ett juridiskt påstående. Internet avfärdas oftast som rättskälla.
Artikel i DN, bra att knyta an till det som är aktuellt men tänka: Vad har det för rättskällevärde?140
Rättskällevärde för en hemsida är rätt så begränsat. Praxis, riktlinjer som inte går att hitta nån annanstans kan du hämta.141
LK: Undvik nätet som rättskälla! Använd vedertagna rättskällor. [T1/2/278]
Kravet på källstöd kan vara problematiskt när studenter använder sakinnehåll som bygger på allmänbildning. Studenten bakom följande textcitat refererar en nyhetshändelse och läraren ger då kommentaren ”källa?”.
För drygt ett år sedan anklagades tre svenska medborgare för att ha samröre med terrorism. EU satte upp dem på sin sanktionslista, och deras tillgångar frystes. Att de frystes var ett led i att hindra dem […] men jag anser att frys-ningen av deras tillgångar delvis är att se som ett straff. LK: källa?
[textparti-et markerat med streck i kanten, T1/3/205]
Informationen torde studenten ha fått från massmediernas nyhetsrapporte-ring, men det är inte en accepterad källa. Lärarens avsikt med kommentaren kan därför knappast ha varit att peka på att studenten borde ha angett källan till påståendena – som kan vara en tidningsartikel eller en nyhetssändning.
Betoningen av vikten av vedertagna rättskällor kan ta sig uttryck i att andra typer av källor inte accepteras ens när det förefaller finnas relevant information att hämta där. En student på termin 5 nämner i en text om ideella föreningar att LO har två miljoner medlemmar och hänvisar då till ”lo.se”. Denna referens föranleder kommentaren ”ej rättskälla!” [T5/152]. En T1-student som hämtar en definition från Nationalencyklopedin får kommenta-ren ”dålig källa!” [T1/2/268]. En annan T1-student hämtar betydelsen av ordet retroaktiv från SAOL. Lärarens kommentar blir då ”undvik ordböcker som källa” [T1/3/205].142 Intressant att notera är att även Norstedts juridiska handbok anses som en ”tveksam källa” [T1/2/26].143
Om en ordbok som SAOL inte betraktas som (rätts)källa utan som hjälp-medel i skrivandet har den dock ett värde. I undervisningsplanen för termin 2 (i en anvisning som gäller språkets betydelse för bedömning och betygsätt-ning) uppmuntras studenterna att använda SAOL:
Skriv hellre enkelt och använd ord du är säker på vad de betyder. Det är ock-så viktigt att inte ligga alltför nära källornas språkbruk, eftersom detta ger in-tryck av osjälvständighet och att PM-författaren inte riktigt har förstått det
140 T1 pm-handledning 12.10.2004. 141 T1 pm-handledning 13.10.2004. 142
När dessa nya studenter söker efter ordförklaringar går de naturligt till en välkänd ordlista eller uppslagsbok; vad skulle de göra istället?
143
”De lägre domstolsinstanserna dömer allt som oftast i enlighet med prejudikaten” är det påstående som studenten belägger med hjälp av Norstedts juridiska handbok.
källan uttrycker. Om du inte redan har Svenska akademiens [så] ordlista (SAOL) kan det vara en god idé att skaffa ett eget exemplar.144
SAOL innehåller inte specialiserade juridiska fackuttryck, men studenter kan ha svårt att förstå även allmänspråkliga ord. Ibland kan studenter också be-höva kontrollera ord stavning med hjälp av SAOL.
Lärarnas vilja att hos studenterna inpränta rättskällehierarkins betydelse leder ibland till en mycket tydlig uppdelning i jurister och icke-jurister.
L: Om man ska kritisera kanske man kan hitta något ämne där KU varit iblandat. Har du sökt på artiklar?
S: Nej.
L: Kanske nån som har suttit i Konstitutionsutskottet, men de är ju inte juris-ter så man får akta sig.145
Den precision som finns som en ledstjärna för juridikstudenterna inverkar också på synen på närliggande akademiska ämnen och blir en aspekt av in-skolningen i skrået.
L: Var noga med terminologin. Allmänna domstolar – menar du även all-männa förvaltningsdomstolar?
S: Det är hämtat ur Författnings …
L: Lita inte på dem. De är statsvetare, inte jurister.146
Formuleringen ”lita inte på” kan tyckas väl drastisk. I lärarens reaktion lig-ger förmodligen en omsorg om att de nya juridikstudenterna skall förstå att juridikens metod är något annat än det som statsvetare ägnar sig åt.147 En lärare beskriver i en intervju hur språk och juridisk metod hänger ihop ge-nom att jämföra med statsvetenskap, ”där man läser en text i informations-syfte”. Det kräver liksom juridiken sin terminologi och ett akademiskt språk. Läraren uttrycker det som att man där ”köper” det man läser, och det blir då en skillnad gentemot det som är juridisk metod: ”Man får absolut inte köpa det.” Juridikens förhållningssätt innebär att ”vara beredd att se att det kan tolkas på flera sätt”.148
Uppfattningen att det finns en grundläggande skillnad mellan juristens och icke-juristens möjlighet att förstå juridisk materia uttrycks målande av juristen Iain Cameron (2005:10):
144
Terminskurs 2 2005. Undervisningsplan (samma lydelse 2006).
145
T1 pm-handledning 18.10.2004.
146
T1 pm-handledning 13.10.2004.
147
Sandgren (2006:531) menar att perspektivet är centralt i vissa vetenskapliga discipliner, däribland rättsvetenskapen. Ett rättsvetenskapligt arbete bör ha ”ett juridiskt betraktelsesätt. Görs undersökningen utifrån ett historiskt, ekonomiskt etc. perspektiv saknas normalt ett sådant betraktelsesätt”.
148
Samhällsvetaren kan se den juridiska skogen, men endast juristen kan ta sig fram i den, måhända mycket långsamt, från träd till träd. För den oförsiktige samhällsvetaren som har irrat in sig i en juridisk skog finns det stora risker att han (säkert en han, om han är oförsiktig) inte kommer ut, åtminstone inte med hedern i behåll. Med risk att bli anklagad för [att] skydda mitt skrå, och väl medveten om statsvetarnas oro för demokrati kontra ”expertvälde” vill jag säga att endast en jurist kan förstå lagen på riktigt. Endast en jurist vet hur ”stängt” det juridiska resonemanget är och vad som är en juridiskt godtagbar motivering.
Karsten Åström (1990) karakteriserar juridikämnet utifrån en students ten-tamenssvar på frågan om kunskapsteoretiska skillnader mellan rättsveten-skap och sociologi: ”Juridik är exakt, sociologi är mer funderande”. Hans omedelbara reaktion var att ge noll poäng för svaret, men han inser så små-ningom att svaret måste ha med den pedagogiska framtoningen att göra. Enligt Åström har lärarna stora möjligheter att forma studenterna:
Genom utbildningens separation från praktiken är lärarens möjligheter att forma studenterna än starkare i juristutbildningen än i de flesta andra utbild-ningar. Juristutbildningens lärare har därmed ett mycket stort ansvar för hur nyutbildade jurister kommer att se på sin egen kunskapsproduktion och yr-kesroll och därmed föra en professionell tradition vidare. (a.a. s. 116)