Handel med utsläppsrätter (B 2.5)

Ett handelssystem är en reglering av summan av utsläppen från ett bestämt antal verksamheter genom att myndigheten kontrollerar det totala antalet av utsläppsrät- ter (eller belastningsrätter) som auktioneras ut, eller tilldelas gratis till verksam- hetsutövarna. Betinget nås genom att det totala antalet utsläppsrätter (taket) sänks med en viss procent varje år enligt en förutbestämd tidsplan, till ett slutår, då den totala utsläppsmängden från verksamheterna uppfyller betinget för BSAP. Ett han- delssystem har goda förutsättningar att helhetligt nå ett beting för BSAP, eftersom det innehåller en reglering av utsläppssumman till ett visst datum.

Utförande och dimensionering (B 2.5.1)

Verksamheter som omfattas av handelssystemet registreras hos myndigheten i ett register och tilldelas ett konto för innehav av utsläppsrätter (en belastningsrätt ger rätt att belasta kusten med ett kg av ämnet). Ett slutår fastställs då den totala belast- ningsmängden till kustvatten ska ha reducerats till den grad att BSAP betingen är uppfyllda. Utsläppsrätter kan auktioneras ut av myndigheten, eller tilldelas gratis till verksamhetsutövare i enlighet med en tilldelningsnyckel baserad på t.ex. in- kommande mängd.

Ett handelssystem med gratis tilldelning fungerar som följer:

Reglering Dimensioner- ing av reglerni- våer Omfattning Beräknat antal om- prövningar Beräknat antal prövningar Beräknad tidsåtgång Kravnivå Lägsta redukt- ionsgrad till kustvatten 7 mg/l 83 - 85 % >10 000 pe ca 97 verk- samheter - - 80-87 60-70 10-20 år

1. Verksamheterna tilldelas varje år ett antal utsläppsrätter i proportion till en tilldelningsnyckel. För att uppfylla taksänkningen fram till slutåret kommer tilldelningen att minska varje år med en viss förutbestämd procentandel. 2. På en bestämd rapporteringsdag varje år måste varje verksamhetsutövare

lämna in det antal utsläppsrätter till myndigheten, som motsvarar den be- lastningsmängd man släppt ut under året. Denna inlämning av utsläppsrät- ter sker i samband med den årliga rapporteringen av utsläppsnivåer och re- gistreras på verksamhetens konto för utsläppsrätter. På avstämningsdagen måste det finnas lika många utsläppsrätter på verksamhetsutövarens konto som utsläppsmängden under föregående år.

Om ett avloppsreningsverk släpper ut en större mängd kväve än de utsläppsrätter man fått tilldelade behöver verksamhetsutövaren alltså köpa motsvarande mängd utsläppsrätter. När ett avloppsreningsverk genomför en åtgärd som sänker utsläp- pen kommer man att få utsläppsrätter över som man kan sälja.

Taksänkningen som följer den förutbestämda planen ser till att målet för hela bas- sängen nås och handeln med utsläppsrätter skapar den flexibilitet som gör att verk- samhetsutövare kan genomföra åtgärder när det är lämpligast för respektive verk- samhet.

Tabell 4.4 Dimensionering för handel med utsläppsrätter

4.3.4 Certifikatssystem (CEASAR)15 _{(B 2.7)}

Inom ett certifikatsystem handlar verksamhetsutövare med gemensamma skyldig- heter att uppnå individuella kravnivåer (reningskvoter). Ett certifikatssystem ger en säkrare måluppfyllelse genom att utfärda ”golv” (lägsta nivåer) för utsläppsminsk- ningar till BSAP-området, per havsbassäng eller eventuellt stora avrinningsområ-

15 _{Certifikatsystem för Effektiv Allokering av Skyldigheter Anpassade till Retention (CEASAR)}

Reglering Dimensioner- ing av reglerni- våer Omfattning Beräknat antal om- prövningsför- faranden Beräknat antal prövningsförfa- randen Beräknad tidsåtgång Taksänkning för belast- ningssumma till kustvatten 9460  6460 ton >2 000 pe ca 230 verk- samheter - - 20-45 10-15 år

den med stora övergödningsproblem enligt vattenförvaltningen. En i förväg annon- serad procentuell golvhöjning per år fram till slutåret ger vägledning för enskilda reningsverks långsiktiga planering av investeringar. Systemet innebär att intäkter och kostnader för certifikat stannar inom sektorn.

När en åtgärd genomförs vid ett reningsverk genereras ett certifikat för varje kg belastningsreduktion som rapporteras. Ett certifikat är ett elektroniskt bevis om en fullgjord del i en gemensam skyldighet att genomföra utsläppsminskningar till kust. Den verksamhetsutövare som äger ett certifikat (egengenererat genom åtgär- der vid den egna verksamheten eller införskaffat) äger en andel i branschens ge- mensamma skyldigheter att uppfylla del av det beting som Sverige åtagit sig inom ramen för BSAP. CEASAR är således en marknad för handel med dessa gemen- samma skyldigheter mellan verksamhetsutövare. Ett certifikat är därmed motsatsen till en utsläppsrätt genom att vara ett bevis på att en enhet utsläppsminskning till kust har genomförts, istället för en rättighet att släppa ut ytterligare en enhet.

Utförande och dimensionering (B 2.7.1)

1. Betinget på 3 000 ton bestämmer det minsta antal certifikat, dvs. ”golvet” för hur många kg minskning till kust som avloppsreningsverken med ut- lopp till de tre bassängerna tillsammans ska uppnå till ett visst år jämfört 2006. Golvet börjar på den nivå som branschen står vid under systemets startår och fortsätter sedan med en golvhöjning som slutar med 3 000 ton minskning vid det år då betinget ska vara uppnått (B 2.7.14).

2. De årliga betingen som följer av golvhöjningen fördelas ut på verksam- hetsutövare som individuella reningskvoter (andel minskning av det totala betinget i branschen). Reningskvoten bestäms av hur verksamhetens re- duktionsgrad förhåller sig till ”golvet” dvs. den lägsta reduktionsgrad som sektorn ska klara i genomsnitt. (B 2.7.7)

3. På en bestämd avstämningsdag varje år måste varje verksamhetsutövare lämna in det antal certifikat som krävs för att visa att man uppfyllt sin re- ningskvot under föregående år till sitt certifikatskonto vid Naturvårdsver- ket.

Det finns två sätt för en verksamhetsutövare att skaffa sig de kvävecertifikat som krävs för att uppfylla sin reningskvot enligt CEASAR.

i. Att verksamhetsutövaren har genomfört utsläppsminskningar vid det egna reningsverket vilket automatiskt genererar det antal certifikat som motsvarar reduktionen i kg till kust. Dessa certifikat sätts in på verk- samhetens konto vid den årliga rapporteringen.

ii. Att köpa certifikat senast på den årliga avstämningsdagen. Certifikat kan överföras direkt mellan verksamheter som drivs av samma verk- samhetsutövare eller direkt mellan olika verksamhetsutövare eller via certifikatsmarknaden.

Tabell 4.5 Dimensionering av handel med certifikat (CEASAR)

Under 2010 var genomsnittlig reduktionsgrad till kust 73 % för verksamheter över 2 000 anslutna personekvivalenter. För att uppnå betinget 3 000 ton behöver re- duktionsgraden för sektorn i genomsnitt nå golvet 82 %. Systemet mjukstartar därmed från nu rådande förutsättningar i branschen. När golvhöjningen sedan på- börjas höjs golvet successivt från 73 % upp till 82 % i reduktionsgrad till slutåret. Det gör att CEASAR stegvis kräver allt större åtgärder av verksamhetsutövarna för att uppnå golvet. (B 2.7.7)

4.3.5 Skatt (B 2.3)

Baserat på de utsläppsnivåer som rapporteras in varje år tas en skatt ut per kg ut- släppt näringsämne. Skatten räknas på den belastning (nettoutsläpp efter retention) som når kusten och betalas in en gång per år. Jämfört med utsläppskrav i tillstånd eller generella föreskrifter ger en skatt även incitament för utveckling av effekti- vare tekniker för att få ned utsläppen. Det avlastar tillsynsmyndighetens arbets- börda med att vara den som tar initiativ till omprövningar och ökar förutsättningar- na för att bästa möjliga teknik verkligen används över tid.

Utförande och dimensionering (B 2.3.1 – B 2.3.2)

För att nå kvävebetinget beräknas en skatt som omfattar alla ca 230 avloppsre- ningsverk med fler än 2 000 anslutna personekvivalenter inom BSAP-området behöva ligga inom intervallet 50 och 210 kr per kg belastning till kustvatten. Osä- kerheten hos åtgärdskostnader och retention gör det inte möjligt att fastställa ett mindre intervall. Osäkerheten i måluppfyllelse är förhållandevis stor och varierar mellan 647 ton över betinget och 1 013 ton under betinget. Med andra ord är osä- kerhetsintervallet över 1 600 ton, mer än hälften av betingets storlek. En skatt kan i

Reglering Dimensioner- ing av reglerni- våer Omfattning Beräknat antal om- prövningar Beräknat antal tillståndspröv- ningar Beräknad tidsåtgång Golvhöjning för redukt- ionsgrad till kustvatten 73 %  82 % >2 000 pe ca 230 verk- samheter - - 20-45 10-15 år

sådana fall ge en långsammare måluppfyllelse än s.k. kvantitetsreglering, t.ex. utsläppskrav i generella föreskrifter eller ett tak i ett handelssystem (4.4.1). Förhål- landet mellan antalet prövningar och antalet omprövningar som krävs för att nå betinget blir därför också osäkrare.

Tabell 4.6 Dimensionering av skatt

4.3.6 Riktutsläppsvärden med avgift och subvention (B 2.4)