Det är viktigt att komma ihåg att trots sjunkande medborgerlig tillit till EU är bilden inte entydig, utan det finns en stor variation mellan länder och individer, och beroende på vad för sorts tillit (riktad mot vad) vi talar om. Sjunkande tillit är dessutom en del av en global trend där även tilliten till nationella politiska aktörer och institutio- ner minskar.
Men ett par saker är värda att lyfta upp till diskussion. De natio- nella politiska partierna och aktörerna har en mycket stor roll i att kunna styra och rikta missnöje i olika riktningar. Det är inte ovanligt att nationella aktörer ser det som gynnsamt att framställa en fråga som styrd och beslutad på EU-nivå för att undvika att kritik riktas mot egna beslut. I en komplicerad flernivåstruktur kan det fungera att rikta om kritik på det sättet, men det är ett spel som riskerar att slå tillbaka, något som bland annat visas av ”Brexit”-omröstningen. För
medborgarnas tillit till eu …
beslutsfattare som trots allt värnar om EU-samarbetet i stort är det av yttersta vikt att inte låta förenklade bilder dominera den allmänna debatten utan att ha förtroende för att många medborgare både kan och vill förstå bättre hur beslut tas och varför. En ärlighet om avväg- ningen mellan effektivitet och inflytande och en tydlig argumenta- tion för gjorda val, liksom för varför man vill värna det europeiska samarbetet, bör rimligen vara en långsiktigt mer stabil strategi.
Frågan om medborgarnas allmänna inställning till EU och för- troende för EU:s institutioner handlar om mycket mer än bara en befintlig organisation och ett urval institutioner. Den åtstramnings- politik som drevs igenom som villkor för lån till exempelvis Grekland har belyst även för många andra medlemsländers medborgare, att de europeiska ekonomierna är djupt sammanlänkade och att det sär- skilt i euroländerna finns starka begränsningar och ramar för den nationella politiken. Detta påverkar i sin tur även förtroendet för de nationella politiska institutionerna, särskilt i eurozonen. Förtroende för de nationella parlamenten sjönk dramatiskt under krisåren, och medborgarna har till stor del uppmärksammat att aktörer som EU, men också internationella valutafonden (IMF), har satt ramar för vilka beslut som har varit möjliga, och som en konsekvens har även stödet för demokratin minskat.
Något som det här kapitlet har tagit upp är att även om det fort- farande finns ett samband mellan identifikation med Europa de olika formerna av tillit till EU, så verkar det ha skett en erodering över tid. Det räcker med andra ord inte att förlita sig på identifikation som en möjlig goodwill-reservoar. Tvärtom har krisåren börjat nöta på identifikation med Europa i länder som Italien och Spanien som tidigare ofta låg i toppen av sådana mätningar. Inför framtiden är det absolut nödvändigt att bättre förstå medborgarna, deras oro, ställ- ningstagande, kunskaper och preferenser. Sammanfattningsvis vill jag framhålla dessa handlingsrekommendationer i syfte att förbättra vår förståelse av vad som skapar tillit till EU och dess institutioner samt hur och under vilka förhållanden tilliten förändras eller till och med upphör:
• Grundläggande utbildning i samhällskunskap i alla EU:s medlemsländer behöver fördjupa förståelsen av hur EU
fungerar som ett flernivåsystem, hur beslut fattas och på vil- ket sätt medborgare kan påverka den förda politiken. Detta är i grunden en demokratifråga.
• Europaparlamentsval och folkomröstningar måste ges ordentlig finansiering som syftar till att erbjuda oberoende kunskap.
• Den förändrade mediesituationen innebär en stor utma- ning eftersom sakligt granskande oberoende och kunnig journalistik är en av förutsättningarna för en fungerande demokrati. I relation till EU och medlemsländerna som fler- nivåsystem där det kan vara svårare att överblicka hur beslut har tillkommit blir detta ännu viktigare. En oberoende euro- peisk public service hade varit mycket bra.
• Forskning om attityder till EU och europeisk integration bör också försöka utröna vilka aktörer driver och påverkar den allmänna opinionen, och med vilka syften.
• Mätserier av relevanta attitydfrågor i europeiska attitydun- dersökningar bör ställas regelbundet, och på ett standardise- rat och likartat sätt, för att underlätta analyser över tid och rum.
• Mer finansiering av forskning, både på nationell och på europeisk nivå, av dessa frågor behövs, ur flera perspektiv och med olika metoder (exempelvis även intervjuer och fokusgrupper).
Det är också viktigt att ta hänsyn till att människor kan hysa mot- stridiga känslor om EU. Exempelvis är det skillnad på att ta ställning till vad man tycker om EU-samarbetet så som det ser ut idag, och huruvida man vill att det ska förändras i någon riktning (mer eller mindre integration). En påtagligt stor andel medborgare som vid en första anblick framstår som allmänt positiva till EU är samtidigt klart motståndare till ytterligare fördjupad integration, det vill säga de accepterar det nuvarande läget (status quo) men vill inte ha mer. Det är ännu en viktig aspekt att betänka inför framtida reformarbete inom EU. I ljuset av hur den medborgerliga tilliten till EU har förändrats de senaste åren är läget knappast rätt att gå vidare med planer på ytter-
medborgarnas tillit till eu …
ligare fördjupad integration, eller utvidgning. Att försöka hantera ”Brexit” på så bra sätt som möjligt för alla parter och fokusera på att bevara och stärka det nya EU27 kan vara en fullt tillräckligt ambitiös agenda för de kommande åren.
Källor och litteratur
Som diskuteras i detta kapitel definieras merparten av forskningen om människors tillit till det politiska systemet i termer av engelskans
trust (’förtroende’). Många forskare som studerar politiskt förtroende
bygger vidare på David Eastons klassiska verk A Systems Analysis of
Political Life (University of Chicago Press, 1965) och artikeln ”A Re-
Assessment of the Concept of Political Support” (British Journal of
Political Science 5, 1975). Hans teorier har vidareutvecklats av flera
forskare, se till exempel antologin redigerad av Pippa Norris Critical
Citizens: Global Support for Democratic Government (Oxford University
Press, 1999). En bra sammanfattning av olika förklaringsfaktorer till politiskt förtroende finns i Willian Mishlers och Richard Roses artikel ”What are the origins of Political Trust? Testing Institutional and Cultural Theories in Post-Communist Societies” (Comparative Politi-
cal Studies 34:1, 2004).
Inom det breda fältet europeisk integrationsforskning har Liesbet Hooghe och Gary Marks en omfattande forskning om bland annat människors inställning till EU. I artikeln ”Does Identity or Economic Rationality Drive Public Opinion on European Integration?” (PS:
Political Science & Politics 37:3, 2004) behandlar de skillnaden mellan
egennytta och identitet som förklaringar till attityder om europeisk integration. De har även utvecklat den så kallade postfunktionella teorin om europeisk integration, vilken beskrivs i artikeln: ”A Post- functionalist Theory of European Integration: From Permissive Con- sensus to Constraining Dissensus” (British Journal of Political Science, 39:1, 2009). Eelco Harteveld, Tom van der Meer och Catherine De Vries bygger vidare på denna forskning och utvecklar tre olika för- troendelogiker i artikeln ”In Europe we trust? Exploring three logics of trust in the European Union” (European Union Politics 14:4, 2013).
Ett mer specifikt fokus på att förklara euroskepticism återfinns bland annat i Koen Abts, Dirk Heerwegh och Marc Swyngedouws artikel ”Sources of Euroscepticism: Utilitarian Interest, Social Dis- trust, National Identity and Institutional Distrust” (World Political
Science Review 5:1, 2009). Förtroendet för EU:s politiska institutioner
studeras i min avhandling Multi-level Europeans: The Impact of Multi-
Level Attachments on Political Trust and Welfare Attitudes (Göteborgs
universitet, 2007). För den som är intresserad av svenskars attityder till EU, inklusive förtroendet för EU:s institutioner, rekommenderas Sieps årliga rapporter som ger ut i serien ”Europapolitisk analys” (se: http://www.sieps.se/sv/publikationer/europapolitisk-analys). Den senaste rapporten är skriven av Linda Berg och Klara Bové ”Svensk- arnas attityder till EU har stabiliserats: Analys av SOM-institutets undersökning 2015” (European Policy Analysis 9, 2016). För den som vill fördjupa sig i frågan om europeisk identitet kan Michael Bru- ters bok Citizens of Europe? The Emergence of a Mass European Identity (Palgrave McMillan, 2005) rekommenderas då den introducerar och analyserar frågan om identitet på flera olika sätt.