Nivåer av tillit till politiska institutioner och politiska system kan variera både när vi jämför mellan EU:s medlemsländer (aggregerade nivåer av tillit) och mellan individer. Vi börjar med orsaksförklaringar till variationer i graden av förtroende för de politiska institutionerna mellan medlemsländer, något som brukar benämnas makrofaktorer. Dessa förklaringar handlar vanligen om skillnader i länders ekono- miska situation, skillnader i politisk och demokratisk stabilitet, och variationer i nivåer av korruption, fungerande statsförvaltning och politisk kultur.
Precis som med förklaringar på individnivå kan vi i grova drag skilja mellan sådana faktorer som har en mer rationell prägel, och sådana som handlar om kultur, tradition och identitet. I fallet med tillit till EU som politiskt system och dess institutioner tillkommer därför makroförklaringar som handlar om i vilken utsträckning ett
0 10 20 30 40 50 60 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Mycket/ganska nöjd med demokratin Mycket/ganska stort förtroende för kommissionen Mycket/ganska stort förtroende för parlamentet
figur 4 förtroende för eu:s institutioner och nöjdhet med demokratin i eu, 2010–2015 (procent)
Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2010–2015. Kommentar: Enkät- frågorna lyder: ”Hur nöjd är du med det sätt demokratin fungerar i EU?”; ”Hur stort förtroende har du för hur arbetet sköts i: EU-kommissionen; Europaparla- mentet”. Svarsalternativen är: ”Mycket/ganska nöjd; inte särskilt/inte alls nöjd” respektive ”mycket/ganska stort förtroende; Varken stort eller litet förtroende; Ganska/Mycket litet förtroende”. Procentsatsen har beräknats bland personer som besvarat enkätfrågan.
land tjänar på ett EU-medlemskap (både direkt genom omfördel- ningar och indirekt genom att befolkningen uppfattar att det finns en nytta av medlemskapet), hur länge landet har varit medlem, och i vilken utsträckning det finns en känsla av europeisk identifikation hos befolkningen.
I figur 5 visas skillnaden mellan de som har en positiv minus de som har en negativ bild (opinionsbalansen) av EU i respektive land. I likhet med vad vi kunde se ovan i figur 1 om utvecklingen över tid, så ser vi även här att majoriteten av medborgarna i de flesta av EU:s medlemsländer har en positiv bild av EU. Däremot är variationen stor och i vissa länder som drabbats hårt av såväl den ekonomiska krisen som flyktingkrisen (Grekland och Cypern) är det en klar do minans av medborgare som har en negativ syn. Även i Österrike är det fler negativa än positiva, och i Storbritannien är övervikten åt de positiva bara på ett par procentenheter. Störst andel positiva hittar vi i en blandning av länder. Det är dels ursprungliga och jämförelsevis väl- beställda medlemsländer som Luxemburg samt de nordiska länderna, och dels nya medlemsländer som Rumänien. Den rationella aspekten kan synas tydlig, men i fallet med Luxemburg finns även en välkänd utbredd europeisk identifikation hos medborgarna.
Figur 6 visar hur förtroendet för Europaparlamentet varierar mel- lan EU:s olika medlemsstater. Staplarna representerar opinionsba- lansen, det vill säga andelen medborgare som har angett att de har förtroende för parlamentet har subtraherats med andelen som svarat att de inte har förtroende. Figuren illustrerar väl flera av de faktorer som lyfts fram som betydelsefulla i tidigare forskning för att förklara variation mellan länder. Bland de länder som har en positiv opini- onsbalans hittar vi till att börja med flera stabila demokratier med god ekonomi, såsom de nordiska länderna. I topp ligger Luxemburg, som utöver dessa faktorer också är ett av EU:s ursprungliga medlems- länder med en mycket hög andel medborgare som känner sig som européer. Men vi hittar också länder som avviker från detta mönster, exempelvis Rumänien, Kroatien och Ungern.
Den förklaring som ofta lyfts fram för att förstå varför dessa länder hamnar relativt högt i förtroende för Europaparlamentet har bland annat att göra med jämförelser med de egna nationella politiska insti-
medborgarnas tillit till eu …
tutionerna i dessa länder. I länder som relativt nyligen demokratise- rats och där det finns kvardröjande problem med demokrati, brister i statsförvaltning och korruption, kan EU:s institutioner i jämförelse uppfattas som bättre styrda och mer välfungerande. En annan aspekt handlar om nyttoaspekter, att länder som är nettobidragstagare (till exempel de medlemsländer som får tillbaka mer från sitt medlemskap än vad de betalar in genom omfördelningar i form av EU:s struktur- fonder) förväntas ha en generellt sett mer positiv inställning till såväl EU i allmänhet som dess institutioner.
figur 5 positiv, negativ eller neutral bild av eu 2015 (opinions balans)
Källa: Eurobarometern 2015. Kommentar: För frågans formulering och svarsal- ternativ se figur 1. Opinionsbalansen är beräknad genom att andelen som har svarat att de har en mycket eller ganska negativ bild av EU har subtraherats från andelen som har svarat att de har en mycket eller ganska positiv bild.
I den nedre halvan av figuren finner vi de länder där opinionsbalansen är negativ och det alltså finns en klart större andel medborgare som inte har förtroende för Europaparlamentet än som har det. I bot- ten finner vi dels länder som har drabbats mycket hårt under den ekonomiska krisen och eurokrisen och av de olika nedskärningar och besparingar som har genomförts. Inte oväntat ligger Grekland allra längst ned i botten, men även Spanien och Cypern uppvisar påtag- ligt stora negativa opinionsbalanser. Storbritanniens låga balans kan belysa en annan av förklaringsfaktorerna, att en mycket låg andel av befolkningen känner sig som européer, och dessutom är skeptiska till överstatligt beslutsfattande i allmänhet. Figuren visar siffror från
-60 -50 -40 -30 -20 -10 0 10 20 30 40 EL UKES CYSI CZ AT DE FR SK EU28PT IT LVIE NLBE BGPL HUHR EEFI DKSE MTRO LT LU
figur 6 förtroende för europaparlamentet i eu:s medlems- länder 2015 (opinionsbalans)
Källa: Eurobarometern 2015. Kommentar: För frågans formulering och svarsal- ternativ se figur 1. Opinionsbalansen är beräknad genom att andelen som har svarat att de inte har förtroende för Europaparlamentet har subtraherats från andelen som har svarat att de har förtroende.
medborgarnas tillit till eu …
2015, men i ljuset av hur det gick i den brittiska folkomröstningen i juni 2016 är den låga opinionsbalansen knappast förvånande.
Mer oroväckande ur ett legitimitetsperspektiv är att opinions- balansen är negativ i flera av de äldsta medlemsländerna. Även i stora länder som Tyskland och Frankrike, som utgör kärnan av dagens EU och driver utvecklingen framåt, är det fler som inte har förtro- ende för Europaparlamentet än som har det. Det är definitivt en varningssignal om hur det står till med den folkliga tilliten till den av EU:s beslutsfattande institutioner som traditionellt brukar ha åtnjutit störst förtroende jämfört med de övriga institutionerna.