Forskningen om tillit och migration är i högsta grad pågående, och nya studier kommer i snabb takt. Samtidigt finns numera ett antal studier av god metodmässig kvalitet och som baseras på robust data, att några samstämmiga resultat är värda att summera och understryka. Till att börja med kan konstateras att mellanmänsklig tillit visat sig vara en beständig och synnerligen trögrörlig attityd. Det sägs ibland att tillit tar lång tid att bygga upp, men att den kan raseras på ett ögonblick. När det gäller så kallad partikulär tillit riktad mot en viss person eller organisation kan detta mycket väl stämma, men det stämmer faktiskt inte för tillit till människor i allmänhet, som är den typ av tillit som diskuterats i detta kapitel. Där tycks lärdomen snarare vara att allmän tillit är svår att bygga upp, men också svår att bryta ned.
En intressant och omdiskuterad fråga är hur den mellanmänskliga tilliten förhåller sig till den tillit medborgarna kan ha till specifika
politiska institutioner och till exempelvis EU som politiskt system (se Berg i denna volym). Om tillit till politiska institutioner i sin tur påverkar och förklarar tilliten mellan människor i allmänhet, är det naturligtvis viktigt att EU:s olika delar lever upp till höga krav på institutionell kvalitet. Det är dock inte självklart att den kopplingen kan göras (se bland annat Clas Wihlborgs och Göran von Sydows respektive kapitel i denna volym).
Förvisso är det tveklöst så att den som litar på ett samhälles poli- tiska institutioner också tenderar att lita på människor i allmänhet. Däremot är det svårt att med säkerhet avgöra om det är den institu- tionella tilliten som är orsaken till den allmänna tilliten. Många har argumenterat för den tolkningen, men en annan tänkbar möjlighet är naturligtvis att det är benägenheten att lita på människor i allmänhet som orsakar tilliten till de politiska institutionerna. Slutligen finns ett tredje alternativ som är värt att beakta: om den psykologiska forskning som beskrevs i föregående avsnitt är korrekt kan olika typer av tillit ses som en känslomässigt djupt rotad del av personligheten. I så fall är det svårt att ens tala om en viss typ av tillit som orsak till en annan typ av tillit. Snarare är vissa personer mer tillitsfulla i flera dimensioner, medan andra är mer försiktiga av sig.
När det gäller den eventuella motsättningen mellan migration och tillit innebär resultaten som tyder på att tillit är en trögrörlig attityd både goda och dåliga nyheter. Människor med hög tillit som flyttar till lågtillitsländer uppvisar ingen eller bara en liten minskning av tilliten. Människor som flyttar från lågtillitsländer till högtillitsländer har förvisso högre tillit än genomsnittet för hemlandet, men inte ens i nästa generation tycks den ha anpassat sig helt till det nya landets höga tillit. Effekten av heterogeniteten i sig är negativ, men effekten tycks vara problematiskt stor framför allt i USA, medan studier i Norden pekar på att effekten är liten om den alls finns.
Sammantaget kan man knappast hävda att forskningen slår fast att migration och hög tillit är oförenliga, men det vore lika fel att avfärda farhågorna om en konflikt som omotiverade. Den som söker efter handlingsrekommendationer hittar åtminstone två robusta resultat i forskningslitteraturen som är värda att lyfta fram:
hotas tilliten i europa av ökad migration? …
• För det första tyder mycket på att korruption och bristande rättstat är skadlig för tilliten (och inga forskningsresultat talar däremot).
• För det andra råder samstämmighet kring att ökad inkomstojämlikhet är förknippad med lägre tillit.
Det är en trolig hypotes att dessa två mönster har en del med varandra att göra, eftersom samhällen med låg korruption och bättre rättsstat också tenderar att ha mindre inkomstklyftor. I många av EU:s med- lemsländer ökar inkomstskillnaderna för att toppinkomsterna ökar. Om detta visar sig vara en utveckling som helt eller delvis äger rum på grund av ökad korruption och försämrad institutionell kvalitet är det sannolikt dåliga nyheter för den mellanmänskliga tilliten i EU likväl som tilliten för EU generellt sett.
Om forskningen har rätt i att graden av rättsstat och korruption främst påverkar tilliten hos människor i unga formbara år, blir det än viktigare att värna rättsstatens institutioner och motverka kor- ruption. De senaste årens ökade flyktingmigration har inneburit att många unga vuxna hamnat i en ny institutionell kontext som kom- mer att spela stor roll för hur tilliten utvecklas. Eftersom den tillit människor har vid 30 års ålder ändras mycket lite därefter, finns det goda skäl att försöka stärka tilliten hos unga, eller åtminstone förhin- dra att den förstörs. Detta är kanske inte den mest akuta utmaning som EU står inför idag, men på längre sikt kan det visa sig vara en av de allra viktigaste.
Källor och litteratur
Detta kapitel knyter an till flera tidigare kapitel i Europaperspektiv, framför allt Joakim Ruists och Martin Ljunges respektive kapitel i 2015 års utgåva. Om greker som flyttar utomlands på grund av korruption kan man läsa i New Diaspora (se: http://www.newdias- pora.com/icap-brain-drain-2016/). När det gäller forskning om till- litens konsekvenser finns få aktuella översikter eftersom forskningen utvecklas snabbt. En bra början är dock Gert Tinggaard Svendsen
och Gunnar Lind Haase Svendsen Handbook of Social Capital (Edward Elgar, 2009). Här saknas dock ny forskning som visar att tillit främjar ekonomisk tillväxt, som bland annat Yann Algan och Pierre Cahuc visar i artikeln ”Inherited Trust and Growth” (American Economic
Review 100:5, 2010) samt idén att historisk tillit förklarar storleken
på välfärdsstaten, vilket jag själv och min medförfattare Christian Bjørnskov visar i artikeln ”Historical Trust Levels Predict the Cur- rent Size of the Welfare State” (Kyklos 64:1, 2011). Forskningen om hur tillit samvarierar med ekonomisk framgång på individnivå har gjorts av Jeffrey Butler, Paola Giuliano och Luigi Guiso, tillgänglig genom artikeln ”The Right Amount of Trust” (Journal of the European
Economic Association 14:5, 2016). Vidare rekommenderas Ed Glaesers,
med flera, artikel om att mäta tillit ”Measuring Trust” (Quarterly
Journal of Economics 115, 2000).
En läsvärd introduktion till vilka faktorer som samvarierar med tillit på landsnivå har skrivits av Christian Bjørnskov ”Determinants of Generalized Trust: A Cross-Country Comparison” (Public Choice 130:1-2, 2007). Tilliten hos invandrare från olika lågtillitsländer till Danmark undersöks av Peter Nannestad, med flera, i artikeln ”Do Institutions or Culture Determine the Level of Social Trust? The Natural Experiment of Migration from Non-Western to Western Countries” (Journal of Ethnic & Migration Studies 40:4, 2014). Denna och annan forskningen om migration och tillit sammanfattas av Peter Thisted Dinesen och Kim Mannemar Sønderskov i ett bokkapitel med titeln ”Cultural persistence or experiential adaptation? A review of research examining the roots of social trust based on immigrants” i Eric Uslaner (red) The Oxford Handbook on Social and Political Trust. (Oxford University Press, 2016). Thisted Dinesen och Mannemar Sønderskov har även studerat sambandet mellan etnisk mångfald och tillit i ”Ethnic Diversity and Social Trust: Evidence from the Micro- Context” (American Sociological Review 80:3, 2015). Resultatet att det spelar roll om man talar med sina grannar har publicerats av Dietlind Stolle, med flera i ”When Does Diversity Erode Trust? Neighbor- hood Diversity, Interpersonal Trust and the Mediating Effect of Social Interactions” (Political Studies 56:1, 2008).
hotas tilliten i europa av ökad migration? …
institutets undersökning av utlandssvenskar. En rad resultat på basis av dessa data finns i Maria Solevid (red) Svenska Utlandsröster (SOM- institutet, Göteborgs universitet). Resultaten kring hur utlands- svenskars tillit ändras övertid i olika länder återfinns i Andreas Bergh och Richard Öhrvall ”The moldable young: How institutions impact social trust” (IFN working paper). Sambandet mellan etnisk mångfald och tillit är väl utforskat. En bra introduktion är Robert Putnams föredrag när han mottog 2006 års Johan Skytte Pris publicerat som ”E pluribus unum: Diversity and Community in the Twenty-first Century” (Scandinavian Political Studies 30:2, 2007). Den psykolo- giska forskningen kring varför människor visar tillit finns samman- fattad i två läsvärda forskningsöversikter, dels Thomas Schlössers, Detlef Fetchenhauers och David Dunnings artikel ”Trust against All Odds? Emotional Dynamics in Trust Behavior” (Decision 3, 2016), dels David Dunnings och Detlef Fetchenhauers kapitel ”Understanding the Psychology of Trust” i David Dunning (red) Social Motivation (Psychology Press, 2010).