Detta kapitel har belyst frågan om ömsesidigt förtroende och begrep- pet tillit inom EU-rätt och dess vidare konsekvenser för området med frihet, säkerhet och rättvisa. Huvudsyftet har varit att ge ett perspek-
tiv på begreppet ”tillit” som dels används vid ömsesidigt erkännande inom straffrätten, dels inom området som helhet. Kapitlet har pekat på vagheten i begreppet och hur proportionalitetsprincipen inom EU kan bidra till ett bättre och mer avvägt system. Kapitlet har också understrukit faran med proportionalitetstest då det kan öppna upp för avsteg från EU-rätten beroende på vad proportionalitet skall anses betyda i en EU-kontext.
Straffrättsligt samarbete inom EU började som ett experiment i krishantering på hög nivå och på bekostnad av adekvat skydd för individen. Kraven på EU har varit höga: ökat samarbete är nöd- vändigt för att hantera risker och hot kopplade till terrorism och gränsöverskridande organiserad brottslighet men medlemsstaterna har inte helt velat överge sin nationella kompetens inom straffrät- tens område. EU-domstolen och EU-kommissionen, som är de mest drivande aktörerna i utvecklingen av detta område, kan på senare tid sägas ha antagit en mognare position där ömsesidigt erkännande inte anses vara lika med blint förtroende. Framförallt proportionalitets- principen har fått större betydelse även om den behöver konkretiseras ytterligare.
Straffrättssamarbetet inom EU befinner sig just nu i en övergångs- fas och dess framtida roll inom området med frihet, säkerhet och rättvisa är oviss. De många kriser som dominerar Europa ger trots allt en möjlighet att gå tillbaka till ruta ett och kritiskt diskutera hur samarbetet bör gå vidare. Ett starkt engagemang för rättsstaten och skyddet av de mänskliga rättigheterna måste vara den vägledande idén i hela detta rätts- och policyområde. EU:s framtida straffrätt kommer därför till stor del beror inte bara på politiken inom EU:s institutioner utan också på graden av engagemang och förståelse bland alla dem som på något sätt arbetar med detta område.
Det är därför viktigt att EU och dess medlemsstater strävar i rikt- ning mot att samordna sin rättspraxis på straffrättsområdet i ljuset av EU:s rättighetsstadga. En annan viktig aspekt är att EU-domstolen numera betonar vikten av rimlig tillit samt betydelsen av gemen- samma EU-värderingar när det gäller ett fullgott skydd av mänskliga rättigheter. Vidare är det nödvändigt att hitta en balans mellan de olika komponenter som tillsammans bildar ett område med frihet,
ett konstitutionellt perspektiv på frågan om tillit …
säkerhet och rättvisa samt EU-rätten mer generellt. Kanske kan ”Brex- it”, migrationskrisen, terrorhotet, finanskrisen och alla andra kriser som just nu drabbar Europa öppna upp för EU att omformulera sina policyprinciper och vara mer handfast med avseende på vilka värden som ska ledsaga EU i straffrättssamarbetet. Mot bakgrund av detta vill jag föreslå följande handlingsrekommendationer till EU:
• Proportionalitetsprincipen bör tillmätas större betydelse i EU:s lagstiftande processer och EU-domstolen bör likaså integrera ett proportionalitetstest i sin tolkning av begrep- pet ”tillit” för att på så sätt försäkra medlemsstaterna att EU:s rättighetsstadga och den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter alltid utgör minsta gemensamma nämnare.
• EU måste upprätthålla rättsstatsprincipen även i nödsi- tuationer såsom i kampen mot terrorism samt sträva efter att råda bota på det demokratiska underskottet inom EU i allmänhet och inom området med frihet, säkerhet och rättvisa i synnerhet där effektivitetskrav ofta överskuggat fundamentala rättigheter som alla medlemsstater och EU- medborgare kan enas om.
• Europeiska universitet med juristutbildning, samt advokat- samfund inom EU, bör erbjuda specialiserade kurser om området med frihet, säkerhet och rättvisa och relationen till den enskilde. Alltför ofta är undervisningen i EU-rätt fokuserad enbart på den inre marknaden, konkurrensrätt och civilrätt. Den övergripande konstitutionella dimensio- nen är ofta förbisedd liksom rättsutveckligen inom området med frihet, säkerhet och rättvisa, särskilt gällande frågor om säkerhet, migration och straffrättssamarbete. Det är av yttersta vikt att framtidens jurister och statsvetare är utbildade inom detta område så länge EU fortfarande är ett projekt att ta på allvar. Jag vill påstå att det är fundamentalt för tilliten inom EU.
Källor och litteratur
Detta kapitel bygger i stor utsträckning på min egen forskning, bland annat boken The Constitutional Dimension of European Criminal Law (Hart Publishing, 2012), bokkapitlet ”The Integrity of European Cri- minal Law Cooperation: The Nation State, the Individual and the AFSJ” i Fabian Amtenbrink och Peter Van den Bergh (red) The Con-
stitutional Integrity of the European Union: Assessing the Integrative Func- tion of National Constitutions for the European Constitutional Legal Order
(Asser Press, 2010), bokkapitlet ”Constitutional Principles in the Area of Freedom, Security and Justice” i Cian Murhpy och Diego Acosta (red) Europe’s Area of Freedom, Security and Justice (Hart Publishing, 2014), samt artiklarna ”From Mutual Trust to the Full Effectiveness of EU law: 10 Years of the European Arrest Warrant” (European
Law Review 79, 2013) och ”The EAW and the Principles of Non-
discrimination and EU Citizenship” (Modern Law Review 73, 2010). För den som vill studera mer om EU:s straffrättsliga samarbete och ömsesidigt erkännande är följande urval av rekommenderad littera- tur förhoppningsvis till nytta. En detaljerad genomgång av området med frihet, säkerhet och rättvisa återfinns i Steve Peers EU Justice and
Home Affairs: vol. 1 & 2 (Oxford University Press, 2015). Mer allmänt
om ömsesidigt erkännande, se Christine Janssons Mutual Recognition (Oxford University Press, 2013). För mer om området frihet, säkerhet och rättvisa se bidragen i Maria Fletcher, Ester Herlin-Karnell och Claudio Matera (red) The European Union as an Area of Freedom, Secu-
rity and Justice (Routledge, 2016), Maria Bergström och Anna Jonsson
Cornell (red) EU criminal law and Police Cooperation (Hart Publishing, 2014), Valsamis Mitsilegas EU Criminal law (Hart Publishing, 2009), Linda Grönings EU, staten och rätten att straffa (Santérus förlag, 2008), Massimo Ficheras The implementation of the European Arrest Warrant in
the European Union Law, Policy and Practice (Intersentia, 2011), Annika
Suomiens The principle of mutual recognition in cooperation in criminal
matters – A study of the principle in four framework decisions and in the implementation legislation in the Nordic Member States (Intersentia, 2011),
samt Petter Asps The Procedural Criminal Law Cooperation of the EU:
ett konstitutionellt perspektiv på frågan om tillit …
För artiklar i akademiska tidskrifter rekommenderas Dan Hele- nius ”Mutual Recognition in Criminal Matters and the Principle of Proportionality: Effective Proportionality or Proportionate Effec- tiveness?” (New Journal of European Criminal Law, 6:3, 2014) och Anneli Albi ”Erosion of Constitutional Rights in EU Law: A Call for ’Substantive Co-operative Constitutionalism’” (Vienna Journal
of International Constitutional Law 9:3, 2015).
Policydokument från EU-kommissionen som diskuteras i kapitlet återfinns här. The European Agenda on Security (COM (2015) 185 final) http://ec.europa.eu/dgs/home-affairs/e-library/documents/basic- documents/docs/eu_agenda_on_security_en.pdf
The EU Justice Agenda for 2020 – strengthening trust, mobility and growth within the Union (COM (2014) 144 final) http://ec.europa.eu/justice/
effective-justice/files/com_2014_144_en.pdf
A new EU framework to strengthen the Rule of Law (COM (2014) 158 final)