Hittills har genomgången av de individuella förklaringsfaktorerna fokuserat på vad som förklarar variationer mellan olika människors allmänna inställning till EU (och sitt lands medlemskap). Nu lyfts istället frågan om ett mer specifikt förtroende för EU:s institutioner, och då tillkommer ytterligare ett par aspekter som tas upp i tidigare forskning. I och med att det handlar om ett förtroende som befinner sig längre ner i uppställningen av olika komponenter av politiskt stöd, så antas också mer specifika faktorer spela en större roll. Det betyder inte att diffusa faktorer, som exempelvis identifikation med Europa, är oviktigt. Tvärtom menade Easton att en sådan känsla kunde fungera som en dämpande reservoar av goodwill när medbor- garna är missnöjda.
Precis som i fallet med allmän inställning till EU finns det ett flertal studier som visar att personer som identifierar sig med Europa är mer benägna att ha förtroende för EU:s institutioner än andra, även under kontroll för alternativa förklaringsfaktorer (se nedan). Betydelsen av identifikation med Europa brukar minska men kvarstå som signifi- kant när även andra faktorer lyfts in i analysen. Däremot har effekten av identifikation med Europa varit svagare vid analyser av data från de senaste åren, något som skulle kunna ses som en indikation på att idén om identifikation med Europa som en reservoar av goodwill inte är lika stark nu, under krisår, som den var i mitten av 2000-talet.
Det finns också studier som särskilt studerat de individer som identifierar sig lika starkt med alla nivåer samtidigt, från den lokala nivån till Europa. I min avhandling Multi-level Europeans: The Impact
of Multi-Level Attachments on Political Trust and Welfare Attitudes baserad
på europeiska data från 2004 visade sig den här gruppen av personer vara den som hade allra starkast förtroende för politiska institutioner på alla nivåer. Det var till och med starkare förtroende för varje nivås institutioner än hos de individer som bara identifierade sig med en nivå. Samma samband fanns både när analyser gjordes på bara svenska data och på europeiska data. Däremot ser mönstret annor- lunda ut när analyserna görs om år 2015, sambanden försvinner i stor utsträckning när övriga faktorer tillkommer i analyserna.
medborgarnas tillit till eu …
En skillnad mellan allmän inställning till EU och förtroende för EU:s institutioner rör betydelsen av socioekonomiska faktorer. Exempel vis ser mönstren olika ut för män och kvinnor. Medan män i allmänhet i Europa tenderar att vara något mer positiva till EU än kvinnor, så är kvinnor mer benägna att ha förtroende för de politiska insti- tutionerna, och det gäller även EU:s institutioner. Överlag har de socioekonomiska faktorerna oftast en något svagare förklaringskraft. Medan högutbildade oftast är mer allmänt positivt inställda till EU är mönstret inte likadant när det gäller förtroende för institutionerna. En del forskare menar att det beror på att högutbildade har en större förmåga att förstå och analysera beslut och resultat från institutio- nerna och därmed i högre utsträckning ha en mer kritisk inställning. Medan den allmänna inställningen till EU kan stödjas av en mer långsiktig idé om nytta, är förtroendet för enskilda institutioner mer kopplade till bedömningar av politikens utfall, vilket för oss över till en tredje typ av förklaringsfaktorer. Det handlar om betydelsen som medborgare lägger vid uppfattningar om den politiska och ekono- miska utvecklingen i det egna landet, och på vilket sätt det färgar av sig på förtroendet för EU:s institutioner. Det brukar undersökas genom att lägga till ytterligare faktorer i analyserna, exempelvis med frågor om hur den svarande anser att det egna landets ekonomi har utvecklats det senaste året. Det här är förklaringar som brukar vara mycket starka för att förstå variationer i förtroende för nationella politiska institutioner, men det finns alltså forskare som menar att negativa bedömningar av ekonomin nationellt slår igenom även på förtroendet för EU:s institutioner. Inte minst har vi kunnat se det under de senaste årens starka fokus på ekonomiska kriser i EU.
I en fjärde kategori av förklaringsfaktorer står den nationella politi- ken i centrum. Empiriskt brukar det studeras genom att i den statistiska analysen undersöka betydelsen av huruvida medborgare uppfattar att regeringen har skött sitt jobb, samt var de själva placerar sig på den ideologiska vänster-högerskalan. Befintliga studier har kunnat visa att den egna ideologiska preferensen påverkar bedömningen av hur väl sittande regering sköter sig. En person vars egen ideologi ligger nära regeringens är mer benägen att anse att regeringen har gjort ett bra jobb. Inom forskningen diskuteras detta dels i termer av att väljare
är mer benägna att göra positiva utvärderingar av regeringar vars ideologiska färg de stöder. Ett annat sätt som nationella partiprefe- renser och partiidentifikation spelar roll är genom att väljare påverkas i sina uppfattningar i sakfrågor de inte kan så mycket om av deras partiföreträdares uppfattningar i frågan. Förekomsten av politiska partier som aktivt politiserar ett missnöje med EU:s institutioner ökar också sannolikheten för att detta partis sympatisörer uttrycker samma uppfattning.
Ska vi ta den teoretiska förväntningen om att det är uppfattningar om den faktiska politiken och dess konsekvenser som leder till mins- kat förtroende på allvar så måste vi också undersöka uppfattningar om politikens utfall, det vill säga vad det europeiska beslutsfattandet uppfattas ha för påverkan på olika politikområden. Det kan ses som en femte faktor. Vi vet sedan tidigare att det finns en stor variation i uppfattningar om vilken påverkan EU-medlemskapet har beroende på vilka sakfrågor frågan gäller. Exempelvis har svenskar i allmän- het mer positiva uppfattningar om hur EU-medlemskapet påverkar saker som företagens villkor och forskning, medan det finns klart mer negativa uppfattningar om påverkan på brottslighet, invandring och nationellt självbestämmande. Den här sortens bedömningar av den förda politiken brukar också ha en stor och signifikant förklarings- kraft i statistiska analyser. Personer som anser att EU-medlemskapet har haft mycket positiv påverkan på de flesta av de tillfrågade poli- tikområdena är också mycket mer benägna att svara att de känner ett stort förtroende för EU:s institutioner. Omvänt innebär detta att personer som är missnöjda med EU:s påverkan inom många politik- områden också hyser ett mycket lägre förtroende för EU:s politiska institutioner.