Först och främst avgränsas avhandlingen genom utgångspunkten i den socialdemokratiska arbetarrörelsen. argumentet här är tvåfaldigt. För det första ger det ett hanterligt material för ett begränsat avhan- dlingsarbete. det hade naturligtvis varit av intresse att utöka under- sökningen kring frågan om våldets gränser inom politiken till att ink- ludera såväl vänstern som högern i svensk politik. men begränsningar är nödvändiga och det som kan vinnas på en breddning riskerar man att förlora på djupet. till viss del berörs såväl vänstern som högern i avhandlingens huvuddel, men endast i relation till den mer avgränsade studieuppgiften att studera våldets gränser inom politiken med utgång- spunkt i den socialdemokratiska arbetarrörelsens officiella kulturella karta i mellankrigstidens Sverige. För det andra ger en sådan avgränsn- ing möjlighet att problematisera det sätt på vilket det kollektivt utö- vade politiska våldets vara eller inte vara har kommit att gestaltas i den svenska historieskrivningen. det senare utifrån det på senare år alltmer framhållna argumentet att den dominerande uttolkningen av modern svensk historia är starkt socialdemokratiskt präglad.99 det huvudsakliga källmaterialet i avhandlingen är av den orsaken källor producerade av den socialdemokratiska arbetarrörelsens fackliga och politiska grenar. Här återfinns först och främst materialet från de fackliga och politiska socialdemokratiska organisationer som de strejkande arbetarna vid a. W. nilssons fabriker var anslutna till. På lokalplanet utgörs dessa av två fackliga avdelningar av Svenska träindustriarbetareförbundet, avdeln- ing 9 (träarbetarna) och 11 (korgmakarna), den Fackliga centralor- ganisationen (Fco), malmö arbetarkommun, den socialdemokratiska stadsfullmäktigegruppen i malmö, samt tidningen Arbetet som var det lokala partiorganet för SaP. På riksplanet utgörs dessa organisationer framför allt av Svenska träindustriarbetareförbundet, men även SaP:s verkställande utskott behandlade indirekt våldsamheterna i november 1926.
två rikstäckande fackliga tidsskrifter har därtill gåtts igenom för tidsperioden 1920-tal och tidigt 1930-tal, Svenska träindustri- arbetareförbundets Träarbetaren och lO-tidningen Fackförening- srörelsen. därutöver används socialdemokratisk arbetarpress från
99 Hilson, 2001, s 362; Berggren, 2003, 190, 193, 195f; Hilson, 2006, s 20ff; edgren & Olofsson, 2009, s 1ff; nyzell, 2009, s 110-127.
andra håll i riket och därtill även vänster- och högerpress, men det ska understrykas att huvudfokus i avhandlingen ligger på det lokala tidningsmaterialet. På lokalplanet kan malmö närmast beskrivas som ett tvåpartisystem vid denna tidpunkt, med SaP och Högern som de stora partibildningarna medan såväl liberalerna som vänstern var marginaliserade. av den orsaken framstår det socialdemokratiska par- tiorganet Arbetet och högerns partiorgan Sydsvenska Dagbladet som de två huvudsakliga ideologiska motpolerna inom lokalpressen i malmö. av den orsaken har en analytisk tyngdpunkt i avhandlingen lagts på dessa båda tidningar. argumentet för det utförliga referatet av Sydsven- ska Dagbladet som förekommer i avhandlingens huvuddel i en studie av socialdemokratins officiella kulturella karta är att det knappast går att analysera Arbetet utan att ta denna utpräglade högertidning i beak- tande. en stor del av presspolemiken under såväl arbetskonflikten vid a. W. nilssons fabriker som de våldsamheter i november som denna konflikt leder fram till förs nämligen i en fortlöpande debatt mellan dessa båda tidningar. det senare understryks än mer av att Sydsvenska Dagbladet var en morgontidning med söndagsupplaga medan Arbetet var en kvällstidning som inte kom ut på söndagar. Arbetets kvällsup- plaga tenderade att kommentera Sydsvenska Dagbladets morgonupplaga från samma dag. På lokal- och regionalplanet har även den övriga tid- ningspressen studerats, men lyfts endast in i avhandlingens analyser då det på något sätt ger en bredd eller djup åt tidningsanalysen som genomgången av Arbetet och Sydsvenska Dagbladet inte ger. dessa båda tidningar har vidare gåtts igenom dag för dag under den tidsperiod som konflikten på den nilssonska fabriken varade. den övriga lokal- och rikspressen har endast gåtts igenom vid tiden för de våldsamma demonstrationerna i november under konfliktens första år. rikspressen har huvudsakligen tagits in i analysen när Arbetet och/eller Sydsvenska Dagbladet i sina ofta mycket utförliga pressrevyer av någon orsak lyfter fram att våldsamheterna i malmö berörts. men det ska understrykas att dessa nedslag i det rikstäckande pressmaterialet inkluderar de allra flesta av de stora rikstidningarna från vänstern, liberalerna och högern. även fackliga historiker producerade av den socialdemokratiska arbe- tarrörelsen utgör en viktig källa för avhandlingen, inte minst utifrån frågeställningen om våldets gestaltning i historieskrivning. de vikti- gaste av dessa historiker är axel uhléns Facklig kamp i Malmö under
sju decennier från 1949 och Vi i träindustri: Facklig krönika 1924-1948 från 1958. det senare eftersom de på ett mycket direkt sätt berör den nilssonska konflikten. uhlén var vid tiden facklig redaktör för Arbetet och hade sålunda en mycket god kännedom om händelseutvecklingen, från det att konflikten inleddes 1926 tills dessa att den avslutades 1928. dessa texter av uhlén tenderar av den orsaken att utgöra såväl källor som kvarlevor av kampen om tolkningen av konflikten. dessa texters genomgång av konfliktförloppet har också i hög grad kommit att utgöra den dominerande uttolkningen av såväl arbetskonflikten som de konfrontativa våldsamheterna i november 1926. ett uhlén närliggande källmaterial som intressant nog kopplar samman detta huvudsakligen lokalt producerade källmaterial med ett nationellt per- spektiv är en så kallad talarfilm från 1930-talets inledande år. i denna film framför Svenska träindustriarbetareförbundets ordförande Oscar Karlén ett tal som på ett plan handlar om högerns anklagelser om ”facklig terror” från den socialdemokratiska arbetarrörelsen sida och därmed direkt berör frågan om våldets gränser, och som på ett annat plan konkret handlar om våldsamheterna under konflikten vid a. W. nilssons i malmö. Karlén använder händelserna i malmö som det exempel utifrån vilket han för en allmän diskussion kring våldsinslag i samband med konflikter mellan parterna på den svenska arbets- marknaden.100 andra fackliga och politiska historiker, memoarer och biografier har dessutom använts. Här återfinns standardverk produc- erade av den socialdemokratiska arbetarrörelsen självt, som Sigfrid Hanssons Den svenska fackföreningsrörelsen från 1942 samt ragnar Casparssons LO under fem årtionden II 1924-1948 från 1951. men här återfinns även fackliga historiker som erik Bodmans Polisföreningen kamraten 1903-1953 från 1953 samt leif edbergs och Holger Svärds Polismännens fackliga verksamhet från 1963, vilka i avhandlingen har använts för analysen av polisens förhållande till den socialdemokratiska arbetarrörelsen på såväl det lokala planet som riksplanet.101
Såväl arbetskonflikten som våldsamheterna i november 1926 har efter- lämnat ett myndighetsmaterial som vid sidan av den socialdemokrat-
100 Oscar Karlén, ”den pågående agitationen” (talarfilm), rotebro id 1231 (araB).
101 För en initierad diskussion kring fackliga historiker, se: Johansson, 2001, s 225-230.
iska arbetarrörelsens egenhändigt producerade källmaterial utgjort en viktig analytisk ingång i avhandlingsarbetet. inte minst polismaterialet har varit viktigt för avhandlingens analys av formerna och uttrycken i arbetskonfliktens repertoar. Polismaterialet på lokalplanet har även följts till regional och nationell myndighetsnivå, för att analysera myn- digheternas reaktioner på det utspelade våldet i malmö. därutöver in- går det rättsliga materialet i våldsamheternas efterföljd i form av åtalen inför malmö rådhusrätt i avhandlingens analys. arbetskonflikten vid a. W. nilssons fabriker har vidare kunnat följas år för år i de statliga förlikningsmännens verksamhetsberättelser. även Svenska arbetsgif- vareföreningens styrelse- och revisionsberättelser har inkluderats för att utifrån ett så brett perspektiv som möjligt belysa konflikten. ett arbetsgivarparten närliggande material är de kvarlevor som strejk- brytarorganisationen arbetsbyråns för oorganiserade efterlämnat i form av historiker och verksamhetsberättelser. ett visst analytiskt utrymme har ägnats åt denna organisation i avhandlingen, för det första för att det är den enda sådana som med någon säkerhet tillhandahöll strejk- brytare till den nilssonska fabriken i malmö, för det andra för att detta material ger en god överblick över det av arbetsgivarparten organise- rade strejkbryteriets verksamhet, och för det tredje för att ett det ger en ingång från annat håll än den socialdemokratiska arbetarrörelsen kring en diskussion av våld som en del av formerna och uttrycken i arbetskonfliktens repertoar i det mellankrigstida Sverige. Såväl materi- alen från myndigheter som arbetsgivarpart är analytisk viktiga utifrån avhandlingens relationella perspektiv.
ett kompletterande material utgörs av muntliga källor. nio intervjuer har under avhandlingsarbetet genomförts med informanter med min- nen från 1920-talets arbetskonflikter i allmänhet och den nilssonska konflikten 1926-1928 i synnerhet. de intervjuade var genomgående barn och ungdomar vid tiden för våldsamheterna i november 1926. de hade genomgående en arbetarbakgrund. de allra flesta var bosatta i möllevångskvarteren vid tiden för konflikten. ett par av de inter- vjuade uppger att de mer eller mindre aktivt deltog i de våldsamma demonstrationerna i november 1926, andra att de var ögonvittnen till dessa. intervjumaterialet används på två sätt i avhandlingen, dels som kompletterande källor till det övriga materialet i analysen av formerna
och uttrycken i arbetskonfliktens repertoar, dels utifrån en diskussion i avhandlingens analys av de dominerande uttolkningar som finns i historieskrivningen med utgångspunkt i den nilssonska konflikten.102 Bortsett från uhléns båda fackliga historiker förekommer den nilsson- ska konflikten i malmö endast i kortare referat i lokalhistoriska över- siktsverk, såsom standardverket Malmö stads historia. genomgående för dessa översiktsverk är att de närmast uteslutande bygger på uhléns uttolkningar från 1940- och 50-talen. den historiska litteratur som beaktar den nilssonska konflikten och våldsamheterna i samband med dessa är därmed tämligen begränsad. ett par uppsatser från historiska institutionen vid lunds universitet finns dock som behandlar den. Kurt alm har i en trebetygsuppsats från 1966 behandlat våldsam- heterna i november och den bakomliggande arbetskonflikten.103 inger Håkansson har i en 40-poängsuppsats från 1984 behandlat pressdebat- ten kring den nilssonska konflikten i Arbetet och Sydsvenska Dagbla- det.104 alms uppsats är inte minst av intresse eftersom han intervjuat såväl axel uhlén som Johan levin, den sistnämnda en polisman från malmö som aktivt deltog i händelserna tillika var redaktör för den politiskt radikala lokaltidningen Skånes Reflex. därutöver finns robin ekelunds förtjänstfulla C-uppsats från Historiska studier vid malmö högskola från 2008, som inte direkt berör den nilssonska konflikten men väl behandlar strejkbryteriet vid ett antal andra arbetskonflikter i malmö under mitten av 1920-talet.105
det finns även två skönlitterära böcker som utspelar sig med den nilssonska konflikten som bakgrund, gustav Hellströms roman Polismästaren och riddaren Carl Heribert Malmros från 1931 och Harry Kullmans ungdomsroman Natthämtaren från 1962. Hellströms roman
102 För initierade diskussioner kring muntliga källor, se: lars Hansson & malin Thor (red), Muntlig historia, 2006.
103 alm, Kurt, Möllevångskravallerna, Opublicerad trebetygsuppsats i histo- ria, Historiska institutionen lunds universitet, 1966.
104 Håkansson, inger, Strejken vid A. W. Nilssons fabriker – en undersökning
av pressdebatten i Arbetet och SDS 1926-1928, Opublicerad uppsats i
historia 40 p, Historiska institutionen lunds universitet, 1984.
105 ekelund, robin, Identiteter i konflikt: En studie av strejkande och strejk-
brytare i Malmö 1926, Opublicerad C-uppsats i historia, Historiska
är en fiktiv biografisk skildring av polismästaren i malmö, vars liv i romanen kom att ha våldsamheterna i möllevången som en avgörande brytpunkt. Huvudpersonen i Kullmans ungdomsroman är en arbetslös arbetaryngling som i desperation tar steget att bli strejkbrytare vid a. W. nilssons fabriker.
Själv har jag tidigare publicerat forskning som i direkt mening berör konflikten ifråga, dels i en artikel från 2004 där jag diskuterar kollektiv aktion och kollektivt våld som analytiska begrepp, dels i en e-publikation utgiven av malmö museer från 2005 med utgångspunkt i möllevångskvarteren, dels i en artikel från 2009 där jag diskuterar våldets vara eller inte vara i svensk historieskrivning.
disposition
avhandlingen består av tre delar. den första delen är en introduktion uppdelad i två kapitel. Kapitel 1 är avhandlingens inledning. Kapitel 2 är ett teoretiskt avsnitt där avhandlingens teoretiska verktyg med utgångspunkt i den relationella skolbildningen kortfattat utvecklas. dessa kommer sedan att utvecklas mer ingående i huvuddelens lö- pande text. den andra delen är avhandlingens huvuddel, uppdelad i tretton kapitel. Kapitlen 3 behandlar bakgrunden och det inledande förloppet av konflikten vid a. W. nilssons fabriker. Här presenteras och utvecklas även flera av avhandlingens teoretiska verktyg mer in- gående. Kapitlet ska ses som huvuddelens inledning och många av de såväl empiriska som teoretiska diskussioner som inleds där återkommer i huvuddelens fortsatta kapitel. Kapitel 4 är ett kontextavsnitt som be- handlar den mellankrigstida industristaden malmö och som avslutas med en diskussion av de arbetskonflikter som pågick i staden under samma tid som den vid a. W. nilssons fabriker, konflikter som även de präglades av återkommande konfrontationer mellan strejkbrytare, strejkande och de senares sympatisörer. Kapitel 5 är ett kontextavs- nitt som behandlar arbetskonflikter med utgångspunkt i de vid tiden synnerligen konfliktfyllda frågorna om strejkbryteriet och arbetets frihet. efter hand förs den inledande nationella diskussionen ned på det lokala planet och konflikten vid den nilssonska fabriken. Kapitel 6 till 15 behandlar konflikten vid a. W. nilssons fabriker mellan åren
1926 och 1928 med tyngdpunkten på de våldsamma demonstrationer som ägde rum i slutet av november 1926 dess första år – de så kal- lade möllevångskravallerna i malmö 1926. den tredje delen är avhan- dlingens avslutning. Kapitel 16 är ett avsnitt där huvuddelens kapitel diskuteras på ett sammanfattande sätt utifrån vad mikrostudien utifrån de teoretiska verktygen kan säga med utgångspunkt i den övergripande frågeställningen om våldets gränser inom politiken. Kapitel 17 är även det en diskussion kring resultaten i avhandlingens huvuddel, men här med utgångspunkt i frågan om hur det kollektivt utövade våldet under konflikten har kommit att gestaltas i historieskrivningen. detta avslutande kapitel är ett i många stycken historiografiskt avsnitt som diskuterar förekomsten av en dominerande teleologisk uttolkning av svensk historia vilken tenderat att betona kompromisser på bekostnad av konflikter.