1. Inom socialhistorisk forskning har lokalhistoriska studier länge använts som metod, men det saknas vanligtvis en kritisk diskussion om vad forskarna vill åstadkomma med den lokala studien (Aronsson 1995:10).
Det finns behov av att utveckla en teoretisk historieforskning underifrån och Aronsson ger förslag på hur en sådan kan utformas. Konkret historieforskning behövs för ge rättvisa åt lokal kontext och för att många av human-och samhällsvetenskapens frågor ska kunna besvaras. Avhandlingens historiska policyanalys är ett exempel på hur en konkret historieforskning, som försöker ge rättvisa åt lokal kontext, kan utformas.
2. Ulla Wikander (1988) finner i sin avhandling att kvinnors legala underordning ersatts av en mer osynlig maktrelation.
3. Lokalt-globalt samarbete är ingen ny företeelse. Exempelvis utvecklade bruksorter och städer internationellt samarbete och policy utanför gränserna tidigt, men möjligheten att historiskt undersöka legitimiteten för denna typ av policy, är begränsad. Samarbete med aktörer utanför kommunen och lokal "utrikespolitik" blir allt vanligare och legitimiteten för olika former av extern policy bör ägnas mer uppmärksamhet.
Undersökningskommunernas (och lokala företags) policy och strategier för att tillvarata lokala möjligheter i en global ekonomi har undersökts och finns redovisad i en särskild fors kningsrapport (Hanberger 1992). I rapporten konstateras att kommunernas globala näringslivsstrategier har svag demokratisk förankring (ibid:65f.). Det tyder på att kommunledningarna i början av 1990-talet går före medborgarna i denna process.
4. Hermeneutiska metoder växlar mellan analys av delar och helhet i syfte att öka förståelsen för olika samhällsfenomen. Metaforen "hermeneutisk spiral" ger en bild av kunskapsprocessen. Forskaren försöker borra sig djupt in i det fenomen som utforskas (Alvesson & Sköldberg 1994). Avhandlingen använder egna och andras "borrhål" för att fördjupa den historiska policyanalysen. Men djupdykningar är inget självändamål.
Viktigt är att försöka balansera bredd och djup i historisk policyanalys.
5. Det är närmast den "objektiverande hermeneutiken", i motsats till den djupare "aletiska hermeneutiken", som avhandlingen knyter an till. D en senare försöker avslöja fördolda meningar i samhällsfenomen på ett djupare plan (Alvesson & Sköldberg 1994 kap. 4). Max Weber kan delvis föras till den första inriktningen. Han
och andra hermeneutiker använder och integrerar också komparativ metod för att öka förståelsen för olika samhällsfenomen. Weber förenar en orsaks förklarande och tolkande metod (Guneriussen 1997:112). Att undersöka "borrhål" oc h försöka förstå långsiktiga förändringsmönster behöver inte stå i motsättning till varandra. Lokal kontext behövs för att ge djup och rättvisa åt långsiktiga förändringsmönster, omvänt behövs en historisk tolkningsram för att ge mening åt detaljerna. Avhandlingen försöker borra på djupet utan att fastna i detaljerna och söka förändringsmönster utan att överdriva dess generalitet.
6. Många intressanta frågeställningar eller teorier kan inte prövas empiriskt i stor skala, tex. hur föreställningar eller attityder förändras historiskt på olika områden (Dror 1983:75, Lundquist 1993:107).
7. Kommunalforskningsgruppens forskningsprogram i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet belyste villkoren för kommunal självstyrelse. Kommunaldemokratiska forskningsgruppen utvärderade den sista kommunindelningsreformen under åren 1979-1981.
8. Se Westerståhl (1970:59f.), Gidlund & Gidlund (1981:21f.) och Ds Kn 1981:15, s. 251f..
9. Sven Ulric Palme pekar på hur svårt det är att bedöma vilken betydelse stat och kommuner haft för samhällsutvecklingen. Han fokuserar kommunernas roll i demokratiseringen 1920-1945 och konstaterar att mycket fortfarande är outrett och svårfångat i utvecklingen. "Man kan inte mot varandra avväga de lokala initiativens och de centrala direktivens betydelse för händelseförloppet i stort"...(Palme 1962:284).
10. Otis Duncan menar att röstningsinstitutioner utvecklats för att lösa praktiska sociala problem. Ostracism (av 'ostraka'= lerskärva) eller landsförvisning genomfördes om mer än 6.000 atenska medborgare skrev namnet på en oönskad person på en lerskärva. Införandet av "lerskärveinstitutionen" löste ett praktiskt socialt problem, menar Duncan. Det är också ett exempel på en tidig social indikator. Inom avhandlingens tolkningsram skulle ostracism kunna indikera rakaste vägen från upplevda samhällsproblem via policy (utan byråkrati) till pr oblemlösning, utan att närmare bedöma det rättmätiga i policyn.
11. Folkräkningar och statistiska uppgifter kan tolkas som uttryck för att manifestera nationell styrka.
Skeppskatalogen i Iliaden (bok 2) är t.ex. ett retoriskt aktstycke som införts för att göra intryck (Duncan 1984).
Också miltärstatistik finns bevarad långt tillbaka (ibid).
12. Inrapporteringen till stat en formaliserades i Sverige mellan 1821-1905 genom landshövdingarnas eller Kunglig Maj:ts Befallningshafvandes (noggrant, fullständigt och i underdånighet ingivna) femårsberättelser om tillstånden i länen. Också folkräkningarna infördes för att staten skulle kunna styra landet (Duncan 1984).
13. Socialstatistiken växte fram i Europa och USA i slutet av 1800-talet och runt sekelskiftet i Sverige. För att försöka samordna och standardisera statistiken mellan nationer sammankallades flera internationella konferenser runt förra s ekelskiftet.
14. Undersökningar av förhållanden i t.ex. tobaksindustrin och bagerierna ger detaljerade upplysningar om lokaler och andra arbetsförhållanden, men också om arbetskonflikter och antal strejkande (SOS Undersökning af bagerierna i Sverige 1899, SOS Undersökning af tobaksindustrin i Sverige 1899). Den första systematiska bostadsräkningen 1912 är ett exempel på hur staten försöker skaffa sig information och överblick över förhållanden i olika lokalsamhällen (SOS 1912-1914 års allmänna bostadsräkningar).
15. Dror utvecklar och summerar sina rekommendationer i ett antal punkter (ibid). Han argumenterar för införandet av en "policyanalysenhet" bestående av 15-25 professionella analytiker, där hälften rekryteras inom
"styrelsen" och hälften utanför. Samma idé kan sägas ligga bakom den s.k. Lindbeckskommissionen som tillfälligt inrättades i Sverige i början av 1990-talet.
16.1 landshövdingarnas berättelser 1828 ges upplysningar om lokala levnadsförhållanden i Kalmar: "arbets
folket levde nödtorftigt, under vintrarna i uselhet" och supandet var vanligt trots att "författningarna" försökte stävja det (SOS Landshövdingamas femårsberättelser 1828). Staden hade inrättat en skola för 100 obemedlade.
Beträffande åtgärder mot sjukdomar framgår att alla ve neriskt smittade "njuta vård och underhåll utan betalning", medan andra sjuka måste betala för sig (motsvarande "vad inrättningen betala Entrepreneuren af mathållningen"). Om fattigvården får man veta en del om dess finansiering och verksamhet, t.ex. att fosterbarn över 15 år tilldelas soppa och penningbidrag var 14:e dag. Detta är den bild av förhållandena i Kalmar som når huvudstaden. Dessa rapporter kan användas som underlag i en rekonstruktion av lokala samhällsproblem och kommunal policy före 1874.
17. Många kommuner och företag arbetar idag med att synliggöra bärkraftiga värden i kommunal planering och bokföring. Det illustrerar ett sökande efter nya sociala indikatorer som försöker spegla dagens problem och problemlösningar. Det visar också otillräckligheten med ekonomiska nyckeltal, som fortfarande är det dominerande uppföljningsmåttet i offentlig bokföring.
18. Frank Fischer uttrycker behovet av en revidering av policyanalysens grundläggning på följande sätt:
"Toward this end, post-positivists have shown the ways in which the activity of science is a product of the very social world it seeks to explain. Revealing scientific research to involve far more than the passive reception and organization of sense data, post-positivist theory emphasizes science's dependence on the particular constellation of presuppositions, both theoretical and practical, that ^re
structure empirical observations. Thus science, like all human knowledge, is grounded in and shaped by the normative assumptions and social meanings of the world it explores" (Fischer 1993:333).
19. Frank Fischer (1995:227f.) föreslår en epistemologisk grundläggning av post-positivistisk policyanalys genom att integrera Jürgen Habermas rationalitetsbegrepp, Stephen Toulmins pragmatiska kontextbundna logik och Paul Taylors diskursorienterande utvärderingslogik.
20. Flyvbjerg menar att empirisk och teoretisk-metodologisk kunskap växer fram i ett samspel. I "det konkretes videnskab" befruktar de varandra (se inledningen till band II). När Flyvbjerg t.ex. utvärderar miljömässiga konsekvenser av "Aalborgprojektet" problematiseras den officiella ohälsostatistiken i samband med användningen (Flyvbjerg 1991b:294). Ett annat exempel är den "detektivmetod" han utvecklar för att förstå hur avpolitiseringen av ett socialdemokratiskt plandokument gått till (ibid 195f.). Likheten med avhandlingens metodologi ligger i att Flyvbjergs metodologi till en del utvecklas och anpassas efterhand och att empirin används för att generera både metodologisk och innehållslig kunskap. "Det konkretes videnskab"
och avhandlingens historiska policyanalys tolkar och anpassar fenomenologin på olika sätt. Gemensamt är strävan att ligga nära och spegla fenomenen på ett så rättvisande sätt som möjligt.
21. Under 1930-talet registreras som högst 760 arbetslösa (1933), motsvarande 2,4% av befolkningen samma år.
22. Västerås kommun vidtar tidigt åtgärder för att bekämpa arbetslöshet. Redan under missväxtåren 1867-1868 inrättar stad en tillfälliga kommunala arbeten (Öberg 1948:918), likaså under arbetslöshetsperioderna 1908-1909 och under första världskriget. Väg- och hamnbyggen, men också utbildning för arbetslösa, används för att bekämpa arbetslöshetsproblemen. Ofta förläggs kommunala arbeten till vinterhalvåret för att därigenom minska säsongsarbetslösheten.
23. Rubriken fångar extraordinära utgifter för bl.a. arbetslöshet (SOS Kommunernas Finanser 1930).
24. Metodologin har betydelse för varje steg i forskningsprocessen, inte minst för urvalet av material och för forskningsresultaten. "Utan denna insikt blir forskning och utbildning inget annat än en del av samhällets ideologiproduktion" (Lundquist 1993:132).
25. Sociala indikatorer som speglar lokala samhällsproblem och kommunal policy finns från 1874 och framåt, dock inte i alla kommuner under hela 120-årsperioden.
26. Historiker arbetar m ed både synliga källor och "icke-källor". De senare omfattar uppfattningar och tolkningar av historia som saknar synliga spår (Helenius 1990:172). I policyanalysen är det främst synliga spår av fenomenen som kommer att uppmärksammas och tolkas.
27. Jämför hur Clarence Stone (1989:259) använder tidningar som källa för att följa vad han kallar "urban regime" i Atlanta under efterkrigstiden.
28. Rekommendationer för systematisk källkritik finns utarbetade efter olika principer (Eneroth 1989:118, Lundquist 1993:108f., Helenius 1990:187f., Holme & Solvang 1991:136f). Grundidén är densamma. Det gäller att kritiskt granska källan och avslöja felaktigheter.
29. Att försöka göra ett Sverigerepresentativt kommunurval som kan användas under hela 120-årsperioden är knappast praktiskt möjligt. Det är tillräckligt problematiskt att försöka finna relevanta kommuntyper när en begränsad tidsperiod analyseras. När ett förändringsperspektiv anläggs går det inte låsa en kommun till en viss kommunkategori, exempelvis förändras storlek, näringsstruktur och politiska majoritetsförhållanden fortlöpande.