Observationerna användes för att ge kunskap om informanternas interaktion på olika arenor. Vid observationer studerar, registrerar och tolkar forskaren situationer och händelser. Eliasson (1994) diskuterar, analyserar och grans-kar metodval i förhållande till kön, värderingar och moral och föresprågrans-kar en pluralism i metodval.
Oavsett vilka metoder som kommer till bruk kan vi bakom etiketterna (i datainsamling, tolkning, analys och slutsatser) finna såväl myndighets-perspektiv, professionell och ideologisk besserwissermentalitet som teoretis-ka övergrepp av oliteoretis-ka slag (Eliasson 1994:139).
Observationer har tidigare använts inom bland annat antropologi och et-nologi och ofta i miljöer okända för forskaren (Spradley 1980, Denzin & Lincoln 1994). Whyte (1993) utförde år 1937 deltagande observationer i en italiensk stadsdel med sociala problem i Boston. Han beskriver den föränd-ring, som skedde efter att han i ett inledningsskede presenterat sig, samt sitt forskningsområde i stadsdelen. Till sin hjälp för att komma in i området använde han sig av en klient på socialbyrån som bodde i stadsdelen. Efter en tid så fann han att personer som bodde i området accepterade honom och talade om honom som författaren. Whyte (1993) ansåg att hans personliga relationer till dem som bodde i stadsdelen betydde mer än hans förklaringar om sin roll för denna acceptans. Detta stämde väl överens med mina erfaren-heter från observationerna. Vid mina inledande besök var personalen avvak-tande medan personerna med utvecklingsstörning var intresserade och
ny-fikna, men någon person blev också orolig. Min närvaro i daglig verksamhet blev alltmer naturlig och vanlig men jag fick svårare att bibehålla rollen som observatör.
Burgess (1984) diskuterar vad det innebär att studera det, som redan är bekant för forskaren, vilket betyder att forskaren måste vara medveten om svårigheterna att se något i det välkända. Det är dock ofta så att forskaren bara delvis är bekant med det hon studerar så att det i praktiken finns både en bekant och en obekant situation. I mitt fall hade jag distanserat mig från praktiken sedan länge, men till att börja med blev det en form av igenkän-nandets glädje, som sedan förbyttes i ett kritiskt synsätt på en som jag tyckte oföränderlig praktik. Vid analyser av mitt empiriska material har jag kunnat se nya mönster och har kunnat komma bakom det redan välkända.
Observationer ger möjlighet att studera händelseförlopp i ett naturligt sammanhang. Deltagande observation framställs ibland som en kvalitativ metod bland andra, men också som själva kärnan i en kunskapsteoretisk tanketradition, där grunden är symbolisk interaktionism (Henriksson & Månsson S-A 1996). Interaktionismen framhåller, att människan bör stude-ras i den sociala verklighet hon finns och därför blir den deltagande observa-tionen en av de främsta arbetsmetoderna.
Typiskt för observationer är att forskaren personligen är närvarande på platsen för studien och att de äger rum under relativt lång tid (Bjerén, 1994). Genom observationer får forskaren förstahandserfarenheter av personer och situationer. Forskaren kan vara öppen, induktiv och upptäcka interaktioner, situationer och icke-verbal kommunikation (Patton 1990). Många personer med utvecklingsstörning har svårigheter med verbal kommunikation, varför min bedömning är att enbart intervjuer med informanterna inte ger tillräck-ligt med kunskaper om deras delaktighet i samhällslivet.
Enligt Patton (1990) kräver utförandet av deltagande observationer trä-ning, noggranna förberedelser, energi, tid och koncentration. Metoden inne-bär den mest intima relationen till undersökningsenheterna i jämförelse med andra, samtidigt som den ställer de största etiska kraven, och forskaren måste därför vara uppmärksam på att inte missbruka informanternas förtroende (Holme & Solvang 1997).
Vuxna personer med utvecklingsstörning har idag i stor utsträckning sär-skilda insatser enligt LSS, exempel på sådana är daglig verksamhet vid dag-center och boende i särskilda boendeformer. Fritidsverksamhet å sin sida återfinns såväl inom de särskilda insatserna som inkluderad i samhället.
För många sker alltså vardagslivet oavsett om det gäller boende, daglig verksamhet eller ibland fritid på arenor som i varierande grad är avskilda från samhället i övrigt. Enligt Jorgensen (1989) är det särskilt relevant att
använda deltagande observationer när kunskapen är liten om fenomenet samt där det är stora skillnader mellan åsikter hos outsiders och insiders, fenome-net är skyddat från insyn och gömt för allmänheten, det är ett värdeladdat område, och där man inte kan få tillräcklig information genom intervjuer. De flesta av dessa kriterier kan anses finnas i min studie.
Min ansats var att studera vardagslivet i brukarinformanternas närmiljö. Olika studier där deltagande observationer har använts för att förstå vad som händer har bekräftat både möjligheter och svårigheter. Exempelvis diskuterar Henriksson (1995) i sin avhandling om homosexuella män, insider- och out-siderperspektiv samt de svårigheter det innebär att få kunskap relaterad till de olika perspektiven. Han anser det som betydelsefullt att ha förkunskaper om det område man studerar, för att det underlättar för en djupare kunskap och förståelse. Forskningsmetodiskt använde han deltagande observationer samt intervjuer utförda av flera observatörer för att komma nära den studera-de verkligheten. Lofland & Lofland (1984) poängterar att vi måste gå båstudera-de situationer och personer som vi studerar så nära som möjligt, för att verkli-gen förstå vad som händer. Även Franssén (1997) använde deltagande ob-servationer som huvudsakligt arbetssätt för att studera kvinnors arbete i vår-den och deras faktiska handlande i vårdmiljön. Hon studerade hur vårdper-sonal handlade i relation till patienter, kolleger och den egna familjen. Hon använde sig av observationer för att komma nära sjukvårdspersonalens var-dag, vilket hon ansåg inte hade varit möjligt med en annan metod.
Observationer kan ske öppet eller dolt, passivt eller aktivt och graden av interaktion kan variera från hög till låg (Holme & Solvang 1997). Patton (1990) anger att det finns en skala från en fullständigt deltagande observatör till observatören som åskådare. Graden av interaktion kan förändras och variera beroende på situationen. Oavsett denna variation kan man säga att syftet är att få en ökad förståelse och kunskap ur ett inifrånperspektiv. Mitt arbetssätt har varierat, men har främst varit som deltagande observatör och mer sällan som enbart åskådare. I den här studien har jag utfört både längre och kortare observationer, öppna för informanterna men dolda för andra och graden av interaktion har varierat beroende på person, arena och situation.
Enligt min erfarenhet från pilotstudien var inte enbart intervjuer tillräck-liga för att få kunskaper om interaktion och händelser i vardagen. En del av brukarinformanterna har dessutom vissa svårigheter med verbal kommunika-tion.
De personer som jag valt att studera lever till stor del sina liv med stöd av och även i skydd av olika samhällsinsatser vilket ger svårigheter att komma nära deras eget vardagsliv.