Prospektering

Prospektering syftar till att lokalisera mineralförekomster för att sedan kunna utvärdera deras brytvärdhet. Begreppet omfattar arbetsinsatser hänförliga såväl till eftersökning som till undersökning. Förhoppningen bland de inblandade är naturligtvis att hitta en fyndighet som är såväl tekniskt som ekonomiskt exploaterbar.

Av naturliga och förståeliga skäl kännetecknades den prospekteringsverksamhet som före-kom från och med det svenska bergsbrukets uppföre-komst till långt in på 1800-talets av väldigt enkla sökmetoder. Då hacka och spade var de huvudsakliga hjälpmedlen var det vanligen fråga om malmfynd som låg i dagen eller i mycket ytnära lägen. Fyndigheter som låg helt täckta av jord var därför ovanliga. Med tiden utvecklades nya hjälpmedel för att hitta mineral-fyndigheter. Det första instrument som antas ha använts vid prospektering var den så kallade gruvkompassen. Med hjälp av denna kunde fyndigheter som innehöll magnetisk järnmalm hittas om de inte låg alltför djupt.⁵⁵⁵I takt med framstegen inom bland annat naturvetenskap-ens och tekniknaturvetenskap-ens områden har arsenalen av verktyg för att spåra mineral utökats och effekti-viserats. Inte minst har den explosionsartade utvecklingen inom informationsteknologin möj-liggjort en bättre och effektivare bearbetning och tolkning av olika mätdata. I dag sker pro-spektering ofta med hjälp av till exempel flygplan, helikopter och olika typer av bärbar elektronisk mätutrustning. Prospektering bedrivs i dag av såväl enskilda personer på amatör-nivå som av professionella prospekteringsorganisationer. Trots tillgång till moderna

555SOU 1986:54 s. 44.

del och metoder anses fortfarande enskildas prospekteringsinsatser utgöra ett värdefullt kom-plement till den yrkesmässiga prospekteringsverksamheten, främst som en betydelsefull första länk i den så kallade prospekteringskedjan.556

Modern teknik och ny kunskap har alltså medfört en genomgripande förändring av sättet att prospektera. Vad som idag menas med prospektering är något annat än vid tillkomsten av äldre gruvlagstiftning. Detta bör beaktas när man diskuterar äldre uttalanden i motiv och litte-ratur om rätten till prospektering.

3.2.1 Prospekteringskedjan

Prospekteringsverksamhet påbörjas ofta som ett resultat av en geologisk idé baserad på till-gängliga geologiska kunskaper,⁵⁵⁷ ofta i samband med studier av redan befintligt material. Det kan röra sig om geologiska kartor, satellitbilder, resultat från flygmagnetiska mätningar men även data från tidigare gjorda borrhål och upptagna borrkärnor.558För det fall det inte redan existerar några relevanta data eller om befintligt material inte är tillräckligt måste pro-spektören företa egna undersökningar.

Hur prospekteringsarbetet läggs upp beror naturligtvis på många olika faktorer. Omstän-digheter som påverkar är bland annat vad som eftersöks, hur det område som ska undersökas är beskaffat och vem som prospekterar. Större organisationers prospektering i områden vilka inte tidigare undersökts kan dock vanligen delas in i tre steg. I det första steget, det regionala, sker undersökningar inom vidsträckta geografiska områden.559 Syftet med dessa undersök-ningar är att relativt snabbt erhålla kunskap om den i området liggande berggrundens huvud-drag och om bergartstypen kan tänkas innehålla potentiella fyndigheter. I de fall syftet med den regionala undersökningen är att kartlägga alla typer av brytvärt mineral används begrep-pet fullprospektering.560

Om resultaten från den regionala undersökningen ger lovande resultat vidtas vad som kal-las lokala undersökningar.⁵⁶¹Vid dessa riktas fokus mot väsentligt mer begränsade områden som visat sig särskilt intressanta. I många fall är det också i detta skede som prospektören ansöker om undersökningstillstånd.562

Om även resultaten från den lokala undersökningen är positiva i den meningen att en på-träffad mineralisering kan antas innehålla utvinningsbara kvantiteter påbörjas en detaljerad undersökning av fyndigheten. Detta tredje steg brukar kallas objektsundersökning. Om resul-taten från objektsundersökningen indikerar att det sannolikt kan vara ekonomiskt lönsamt att bryta fyndigheten är det som regel i detta skede som bearbetningskoncession söks.⁵⁶³

De tre inledande stegen i prospekteringskedjan ingår i den kategori som brukar benämnas

fältundersökningar. I de fall även objektsundersökningen ger positivt resultat inleds som regel

undersökningar hänförliga till kategorin gruvundersökningar. Dessa undersökningar vars

556DS I 1986:7 s. 18-21.

557Geologi betyder läran om jorden och är den del av naturvetenskapen som behandlar frågor om jordklotets uppkomst, dess uppbyggnad och utveckling samt de yttre och inre processer som ständigt omskapar vårt jord-klot.

558Ds I 1986:7 s. 17.

559Det kan i detta skede röra sig om undersökningsområden på flera tusen kvadratkilometer.

560SOU 1986:54 s. 48.

561Med juridisk terminologi hade lokala eftersökningar varit ett mer korrekt begrepp eftersom det inte handlar om undersökningsarbeten i minerallagens mening. För övrigt går det konstatera att minerallagens definition av begreppet undersökning inte ens i minerallagen används på ett enhetligt sätt.

562SOU 1986:53 s. 78.

damål är att bestämma lönsamheten vid en eventuell bearbetning av fyndigheten innebär än mer grundliga undersökningar. Förutom att bestämma lönsamheten syftar gruvundersökning-en till att ge svar på ett antal tekniska och logistiska frågor, vilket ofta innebär att fyndighetgruvundersökning-en måste provbrytas.564

En egen och tredje kategori utgör de undersökningar som sker i direkt anslutning till redan kända malmkroppar. Dessa omnämns vanligen som gruvprospektering.⁵⁶⁵

3.2.2 Prospekteringsmetoder

Som ovan nämnts har den som i dag letar efter mineralfyndigheter tillgång till ett stort antal hjälpmedel i sitt arbete. Detta har inneburit att ett stort antal metoder eller tillvägagångssätt för att spåra fyndigheter har utvecklats. Dessa metoder delas vanligen in i tre grupper: geolo-giska, geofysiska och geokemiska.⁵⁶⁶Vilka av dessa metoder som används i det enskilda fal-let beror bland annat på hur stort område som ska undersökas och vilka terrängförhållanden som råder i området. Generellt kan dock sägas att en framgångsrik prospektering förutsätter en samverkan mellan alla dessa metoder.

Geologiska metoder

Eftersom mineralfyndigheter ofta uppträder tillsammans med vissa bergarter eller i vissa strukturer i berggrunden inleds ofta prospekteringsarbetet med att försöka hitta områden i vilka det finns geologiska förutsättningar för mineralfyndigheter, till exempel med hjälp av redan befintligt geologiskt material.567 Vissa aktörer använder i detta skede modeller som bygger på teorier om malmbildningsprocessen för att identifiera intressanta områden. Även slumpmässiga fynd av amatörgeologer kan dock initiera undersökningar i ett visst område. Därefter övergår arbetet i fältstudier där blockletning och geologisk kartering är de främsta geologiska metoderna.⁵⁶⁸

Blockletning används i områden som i historisk tid varit täckta av inlandsis. Inlandsisarna rörde sig i huvudsak i sydöstlig riktning samtidigt som de smälte undan. Under denna rörelse skrapade och rev isen med sig block ur berggrunden. Detta blandade stenmaterial avlagrades på berggrunden och bildade det moräntäcke som i stor utsträckning täcker våra mineraltill-gångar.⁵⁶⁹Idén bakom blockletning är att block som ligger ovan jord ska avslöja en malm-kropp längre ned i jordlagren. Vid blockletning söker prospektören efter block som kan tänkas innehålla metaller. Intressanta fynd registreras och prov tas av blocket. Provet skickas därefter på analys där metallinnehållet fastställs. Visar det sig att blocket innehåller intressanta mine-raliseringar fortsätter sökandet mot den riktning inlandsisen rörde sig i syfte att hitta ytterli-gare block som tillsammans bildar en blocksvans vilken kan leda prospektören till den malm-kropp ur vilken blocken härstammar.⁵⁷⁰

Vid geologisk kartering söker prospektören efter blottade ytor av berggrunden, så kallade hällar. Intressanta hällar dokumenteras och prover tas med hjälp av hammare. I vissa fall kan

564SOU 1986:54 s. 49.

565SOU 1986:54 s. 49.

566SveMin (2012) s. 9-12.

567Sveriges geologiska undersökning (SGU) är en sektorsmyndighet som bland annat utför grundläggande karte-ring och ur detta material producerar kartor över landets geologi.

568SveMin (2012) s. 9 och SOU 1986:54 s. 44-45.

569

Wiking mineral AB, Blockletning, http://wikingmineral.se/prospektering/blockletning/. Hämtad 20151214.

570SGU, http://www.sgu.se/evenemang/mineraljakten/vagledning-for-mineraljagare/ och Wiking mineral AB,

det vara nödvändigt att frigöra hällarna från täckande lager av lavar och mossor.571 Informat-ionen från den geologiska undersökningen sammanställs i databaser och presenteras i form av kartor tillsammans med informationen från de geofysiska och geokemiska undersökningar-na.572

Intressant att notera är att många av de företag som ägnar sig åt prospektering inte anser att blockletning och geologisk kartering i normalfallet innebär någon markskada.⁵⁷³Vilket natur-ligtvis inte utesluter att en och annan markägare kan vara av annan uppfattning.

Geofysiska metoder

De geofysiska metoderna är särskilt användbara i områden där berggrunden är täckt av jord eller vatten. Metoderna syftar till att på olika sätt undersöka berggrundens fysikaliska egen-skaper. Främst handlar det om att mäta berggrundens magnetiserbarhet, elektriska lednings-förmåga, densitet och radioaktivitet. Vissa av de geofysiska metoderna ger prospektören möj-lighet att urskilja intressanta strukturer i berggrunden ned till ett par hundra meters djup.574

Vid regionala prospekteringsinsatser sker geofysisk mätning främst med hjälp av flygplan och helikopter. När ett intressant område avgränsats tar markundersökningar vid.575 Geofysiska markundersökningar ger mer detaljerad information än exempelvis flygmätningar och kan ske från bil i områden där vägnätet är tillräckligt utbyggt. I områden med glest vägnät används i stället fyrhjuling och snöskoter. Geofysiska mätningar sker också genom att mättekniker ger sig ut i terrängen, till fots sommartid och på skidor vintertid, med olika typer av bärbar mätut-rustning. Mätgruppen kan bestå av upp till fyra personer. I vissa fall behöver viss siktröjning ske längs mätlinjer, men användandet av modern GPS-teknik har inneburit att behovet av detta minskat allt mer. Även när det gäller de markgeofysiska mätningarnas omgivningspå-verkan är aktörernas uppfattning att denna i normalfallet är obefintlig eller mycket liten.⁵⁷⁶

Geokemiska metoder

Geokemisk provtagning bygger på det faktum att metall- och mineralförekomster i berggrun-den även lämnar spår i omgivningen. Genom provtagning av morän, torv, bäcksediment, berggrund eller växtdelar kan själva moderfyndigheten spåras och genom en kemisk analys av materialet kan så kallade anomalier påträffas. Anomalier är områden med förhöjda halter av metalliska element som kan tyda på förhöjda metallhalter även i den närbelägna berggrun-den.⁵⁷⁷

Till att börja med tas ytnära prover, så kallade ytmoränprover, vanligtvis på en halv till nå-gon meters djup. Ett sätt på vilket provet tas är genom att gräva en grop i marken med hjälp av en spade. Gropen grävs så djup att prov kan tas ur den opåverkade mineraljorden, vanligt-vis inte mer än en halvmeter. Provet läggs därefter i en provpåse varefter gropen återfylls med det uppgrävda materialet.⁵⁷⁸Ett annat sätt att ta ytnära moränprover är genom användande av

571 Wiking mineral AB, Geologisk fältkartering, http://wikingmineral.se/prospektering/geologisk-kartering/. Hämtad 20151214.

572Svemin (2007) s. 9.

573Wiking mineral AB, http://wikingmineral.se/prospektering/geologisk-kartering/. Hämtad 20151214. Se även Svemin (2007) s. 9.

574SGU, Geofysisk kartläggning,

http://www.sgu.se/om-sgu/verksamhet/kartlaggning/geofysik_att_se_ner_i_berget/. Hämtad 20151214.

575Svemin (2007) s. 10.

576Se Wiking mineral AB, Geofysiska mätningar, http://wikingmineral.se/prospektering/geofysiska-matningar/. Hämtad 20151214. Se även Se även Svemin (2007) s. 10.

577SOU 1986:54 s. 47.

578Wiking mineral AB, Geokemisk provtagning, http://wikingmineral.se/prospektering/geokemisk-provtagning/. Hämtad 20151214.

bärbara borrar. Med hjälp av dessa borras ett hål i jorden ner till önskat djup, vanligen inte djupare än två meter. Hålet behöver inte bli mer än fem centimeter i diameter. Efter det att provet tagits upp återfylls hålet.579 Även när det gäller ytmoränprovtagning är branschens uppfattning att denna i regel inte åstadkommer några markskador eller annan påverkan på naturmiljön.⁵⁸⁰

Provtagning av morän sker ibland även nära bergytan i moränlagrets undre del, så kallade bottenmoränprov. För att nå ned till dessa jordlager som kan ligga på tio meters djup eller mer används oftast en mindre bandgående borrmaskin. I samband med provtagningen av botten-moränlagret är det också vanligt att ett prov tas av berggrunden närmast under botten-moränlagret, så kallade bergkaxprov.581

Förutom att avverkning av enstaka träd kan behövas kan också lättare markskador upp-komma när det bandgående fordonet färdas i terrängen. Genom att utföra provtagningsar-betena under vintertid då marken är frusen kan dock markskadorna minimeras.582

Borrnings- och blottläggningsarbeten

Som ett sista steg i prospekteringsprocessen utförs ofta så kallad diamantborrning i berggrun-den som blottläggs med grävningsinsatser om moräntäcket inte är alltför tjockt. De borrnings-arbeten som utförs i detta skede sker för att slutgiltigt erhålla bekräftelse på att de indikationer om berggrundens innehåll som tidigare provtagningsarbeten visat stämmer. Borren med den diamantförsedda kronan skär ut en cylindrisk borrkärna ur berggrunden och borrkärnorna transporteras till ett borrkärnearkiv där de karteras och undersöks. De delar av borrkärnan som bedöms innehålla intressanta metallhalter skickas till ett laboratorium för kemisk analys.

Vid diamantborrning används relativt tung, ofta bandgående utrustning. Finns befintliga skogs- eller traktorvägar används de, men ibland ligger det intressanta området så till att nya körvägar måste brytas. Vid borrningsarbetet krävs tillgång till vatten vilket kan hämtas från närliggande sjö eller vattendrag. Om inget vatten finns i närheten transporteras det till platsen i tankbil. Vanligen borras ett eller flera hål som är cirka fem centimeter i diameter och några hundra meter djupa. Efter avslutad borrning förses hålen, ur vilka det nu sticker upp en rör-ända, med ett lock. Borrplatsen städas och återställs så långt möjligt i sitt ursprungliga skick. På grund av den tunga utrustningen finns det dock vanligen kvar spår efter körvägar i ter-rängen.583