Askskolan är byggd 1949 och centralt belägen i huvudorten. Vid den senaste ombyggnaden 2002 organiserades skolan i fem så kallade hemavdelningar, en för varje arbetslag. En ny rektorsexpedition, nya lokaler för skolhälsovården samt ett skolbibliotek tillkom. I anslutning till varje hemavdelning finns tillhörande elevarbetsplatser. Eleverna rör sig relativt fritt i skolan även om vissa utrymmen hålls låsta. Skolan ligger i ett område med socialt blandad befolkning och har en lång tradition av att ta emot elever med annat modersmål än svenska (ca 30 %). Askskolan har 550 elever i skolår 7-9, av dessa är sju elever inskrivna under särskolans kursplan6 0.
Förutom en rektor finns på Askskolan en biträdande rektor som är utbildad specialpedagog och som samverkar med rektor om skolans elevvård. Vid tiden för studien har skolan som mål att ha en specialpedagog knuten till varje arbetslag på halvtid men detta har man inte lyckats uppnå fullt ut på grund av bristen på utbildad personal. Inom varje arbetslag finns dock en personal som ansvarar för den specialpedagogiska funktionen.
Rektors syn på åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner
Askskolans rektor menar att det i allmänhet är undervisande lärare som bör initiera och ansvara för utarbetande av åtgärdsprogram men att klassföreståndare måste synkronisera och "hålla ihop det hela" inför exempelvis utvecklingssamtal. Hon uttrycker också att elevens emotionella utveckling bör fokuseras i lika hög utsträckning som den kunskapsmässiga och att föräldrar bör involveras i samtliga moment av processen i betydligt högre utsträckning än idag. Dessutom betonar hon vikten av att dokumenten ska vara enkla att läsa och att "eleven själv måste äga dem" för att det ska fungera väl i den praktiska verksamheten.
Rektor anser att skolans specialpedagoger bidragit till utveckling av arbetet med åtgärdsprogram främst genom att medverka till att de utarbetas men också till att genomdriva att de blir aktiva instrument som används praktiken. Rektor nämner att man ännu inte funnit fungerande former för arkivering av åtgärdsprogram på Askskolan. Samtliga åtgärdsprogram finns vid studiens genomförande hos specialpedagogerna i arbetslagen och samlas inte in för arkivering av rektor. Hon påpekar att omfattande arkivering medför både fördelar och risker. Som dess främsta fordel nämns att de kan bidra till att ge en överblick över elevens utveckling. Riskmomentet ligger framför allt i att de kan utgöra en fara för elevens integritet. Avslutningsvis lyfter rektor fram betydelsen av att balansera specialpedagogernas nyare teoretiska kunskaper mot den äldre, erfarna personalens kunskaper och erfarenheter.
Den individuella utvecklingsplanen har, enligt rektor, två syften. Dels "synliggör den elevens ul^ecldingskurva", dels möjliggör den för pedagogerna runt en elev att samordna sitt arbete. Eftersom det är många personer kring varje elev utgör olika typer av dokumentation en nödvändig förutsättning för att skapa kontinuitet. Hon poängterar dock att välskrivna dokument i sig inte gör någon nytta. För det krävs att arbetslaget tillsammans formulerar dem och att de görs till allas egendom, en process som är både komplicerad och tidskrävande
Eleven Anna
Anna har valts ut för deltagande i studien på grund av att hon bedöms ha en lättare utvecklingsstörning. Vid studiens inledning går hon i skolår 7 och när den avslutas går hon i skolår 8. Anna har följt grundskolans läroplan fram till början av skolår 8 då hon skrivs in under särskolans kursplan efter utredning på Kommunens specialpedagogiska resurscentrum. Denna åtgärd far inga direkta konsekvenser för Annas skolgång vid de tillfällen hon är i skolan. Hon går
fortfarande kvar i sin ordinarie klass och hon får undervisning i liten grupp vissa timmar i veckan på samma sätt som tidigare. Det som däremot har förändrats är att Anna nu får så kallad "anpassad studiegång" vilket får till följd att hon praktiserar på en arbetsplats två dagar i veckan.
Datamaterial från Askskolan
Runt Anna finns en relativt omfattande dokumentation; det åtgärdsprogram som skrivs efter mötet i augusti 2003 (Åp 1) består av en sida. Det följer i stort åtgärdsprogrammet från skolår 7 (Åp 2) som är uppdaterat i april 2003 och (Åp 3) från januari samma år. De två tidigare åtgärdsprogrammen innehåller två sidor text och är något mer omfattande än det senaste. Förutom dessa dokument finns tre äldre åtgärdsprogram från skolår 6 (Åp 4) och 4 (Åp 5). Dessutom finns två utvecklingsplaner, varav den ena är odaterad och den andra daterad 1999. Det senaste åtgärdsprogrammet (Åp 1) har rubrikerna "Närvarande vid utarbetandet, Nuläget, Vid samtalet bestämde vi". Längre ner på sidan finns rubriken "Utvärdering" där tid och plats för utvärdering noteras. Nederst på sista sidan finns rader där klassföreståndare, specialpedagog, målsman och elev undertecknar programmen. Det närmast föregående åtgärdsprogrammet (Åp 2) har de två första rubrikerna gemensamma med (Åp 1). Därefter följer rubriken "Detta behöver vi jobba med, Önskad situation" och målbeskrivningar på kort och lång sikt. Längre ner följer rubriker benämnda "Vad kan Anna göra? Vad kan hemmet göra? och vad kan vi i skolan göra?". Notering om uppföljning och rader för underskrift är de samma som på (Åp 1).
Det första åtgärdsprogrammet (Åp 3) har samma rubriker som (Åp 2) med undantag av att ytterligare en rubrik "Fungerar" finns infogad direkt efter rubriken "Nuläget". I övrigt följer de nyare dokumenten det första åtgärdsprogrammet med avseende på utformning. Innhållsmässigt finns vissa skillnader som kommer att redovisas senare i texten. Enligt föräldern initierades det första åtgärdsprogrammet då Anna gick "mellanstadiet". En översikt över det insamlade datamaterialet om Anna visas i tablå 7.
INSPELADE INTERVJUER INSPELADE SAMTAL DOKUMENTATION OBSERVATIONER Rektor om ÅP och IUP
Ht 2002 Arbetslagets förberedande samtal, ht 2003 (Åp1)ht 2003 vt 2002 5 tim Intervju 1 Anna Vt 2003
Samtal i samband med utarbetande av åtgärdsprogram, ht 2003 (Åp 2) vt 2003 ht 2003 5 tim Intervju 2 Annas förälder Vt 2003 (Åp 3) vt 2002 Intervju 3 Klassföreståndaren Vt 2003 (Åp 4) vt 2002 Intervju 4 Specialpedagog Vt 2003 (Åp 5) ht 2001 Intervju 5 Rektor om Anna Vt 2003 (Åp 6) vt 2000
Tablå 7. Insamlat datamaterial o m Anna.
Utarbetande av Annas åtgärdsprogram
Vid arbetslagets förberedande samtal möts Annas klassföreståndare och den specialpedagog som arbetar med henne. Vid det följande samtalet, som sker lite senare samma dag, deltar även Anna och hennes båda föräldrar. Tidpunkten anpassas efter föräldrarnas önskemål. Vissa komplikationer som uppstått på Annas praktikplats och som får betydelse för åtgärdsprogrammets utformning diskuteras vid mötet. Det nya åtgärdsprogrammet (Åp 1) skrivs ut av specialpedagogen någon vecka efter mötet och distribuerades därefter till samtliga deltagare.