• No results found

Ville på Västerskolan - en expertisinriktad diskurs Västerskolan

Västerskolan är den ena av två skolor med sammanlagt 675 elever som hör till samma skolområde. På Västerskolan finns förutom två 1-6 skolor också ett fritidshem och en fritidsgård. Västerskolan består av ett antal låga byggnader, byggda i mitten av 1900-talet och renoverade i ett senare skede. Skolan är placerad centralt i samhället i ett område med lägre flerfamiljshus. Ungefär

hälften av eleverna har annat modersmål än svenska. I skolområdet finns en elev5 7 som är inskriven under särskolans kursplan.

Vid tiden för studien arbetade tre specialpedagoger på Västerskolan, en i förskolan, en i skolår 1-3 och en i skolår 4-6, samtliga har 75 procents tjänstgöring vardera. Den övriga personalen på skolan arbetar i så kallade spår. Det innebär att samma personal följer eleverna under en längre tid. Specialpedagogerna deltar ännu inte i denna spårindelning men rektor uttrycker intentionen att även specialpedagogerna i framtiden ska arbeta i spår. Fördelen med en sådan organisation anser han vara att även specialpedagogen då kan följa de elever vars problematik hon är insatt i under hela deras tid på skolan.

I direkt anslutning till Villes klassrum finns ett grupprum med flera datorer. Väggen till grupprummet är delvis glasad vilket möjliggör visuell kontakt och gör att grupprummet inte upplevs som helt avskiljt. I klassrummet finns gott om material bland annat experimentmaterial för naturorienterade ämnen. Arbetslaget består av klassföreståndare, specialpedagog och en resurspersonal som finns knuten till Ville några timmar per vecka.

Rektors syn på åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner

Rektor kommenterar att personalen på skolan lagt ner mycket arbete på att utveckla dokumentationen på skolan. I detta arbete har specialpedagogerna fyllt en viktig funktion. Tidigare utarbetade de samtliga åtgärdsprogram men numera har detta ansvar övergått till lärarna med stöd av specialpedagogerna. De utarbetar också rutiner kring utarbetande av åtgärdsprogram och tar fram mallar för hur de ska skrivas som därefter förankras i skolans ledningsgrupp. Specialpedagogerna ingår i en grupp som träffar respektive arbetslag 2-3 gånger per termin för pedagogiska diskussioner som exempelvis berör dokumentation. Rektor betonar vikten av att elever och föräldrar är delaktiga vid utarbetande av åtgärdsprogram. Om föräldrarna inte är delaktiga eller om riktlinjerna från skola och hem skiljer sig åt blir arbetet komplicerat eller svårt att genomföra. Ett åtgärdsprogram bör vara enkelt och tydligt skrivet för att undvika att det misstolkas. Som en nackdel med arbetet med åtgärdsprogram lyfter rektor fram att en del personal anser det vara "mycket pappersarbete för lite resultat". Annan personal anser däremot att det bidrar till att skapa "en röd tråd" i arbetet men elever i behov av stöd. På Västerskolan samlar rektor inte in alla

åtgärdsprogram. Arkiveringen överlämnas till specialpedagogerna, rektor tar därmed inte del av innehållet i samtliga åtgärdsprogram.

I spänningsfältet mellan individuella utvecklingsplaner för samtliga elever och åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd lyfter rektor fram de individuella utvecklingsplanernas betydelse. Han menar att individuella utvecklingsplaner för samtliga elever är viktigare än åtgärdsprogram.

Eleven Ville

Ville är en elev som valts ut för deltagande i studien på grund av att han bedömts ha läs- och skrivsvårigheter av mindre komplex karaktär. Vid studiens inledning går han i skolår 4 och när den avslutas går han i skolår 5.

Studien av processen då Villes åtgärdsprogram uppdateras innefattar förhandling av hans identitet, så som den kommer till uttryck främst inom skolans ram. Denna förhandling påverkas i sin tur av utredningar från andra instanser som exempelvis Kommunens specialpedagogiska resurscentrum samt barnhabiliteringen vid sjukhuset i en närbelägen stad. Resultatet av dessa förhandlingar får konsekvenser för hur Villes lärandesituation gestaltas i praktiken. Den kategori som anses beskriva hans problematik förändras under studiens gång. Hur denna omdefiniering gestaltas går delvis att följa genom intervjuer och samtalsutskrifter.

Datamaterial från Västerskolan

En omfattande dokumentation finns knuten till Ville; åtta åtgärdsprogram och en individuell utvecklingsplan. Vissa av åtgärdsprogrammen är benämnda "Läs-och skrivutvecklingsprogram" men eftersom de på alla väsentliga punkter liknar åtgärdsprogram kommer jag att betrakta dem som sådana. Villes första åtgärdsprogram utarbetas av den specialpedagog som varit ansvarig för Villes läs- och skrivträning i skolår 1-3. Efter det noggrant utformade åtgärdsprogrammet för skolår 1 (Åp 8) finns en lucka under skolår 2 då inget åtgärdsprogram finns arkiverat. Under skolår 3 finns däremot fem åtgärdsprogram (Åp 7-3) varav tre är skrivna på hösten av klasslären. Vid utarbetandet av de två åtgärdsprogrammen som är skrivna under våren 2002 (Åp 3) och (Åp 4) anges även att specialpedagogen deltagit.

Ville har ett omsorgsfullt utformat åtgärdsprogram men är inte ensam om att behöva stöd, i klassen finns ytterligare 13 elever med åtgärdsprogram. Det ingår inte i studiens design att analysera utformningen av dessa men ett översiktligt

Studium av samtliga åtgärdsprogram på skolan visar att de övriga inte är lika ambitiöst skrivna. Inga andra av skolans insamlade åtgärdsprogram är så noggrant utformade som Villes. En anledning till detta kan vara att den tidigare specialpedagogen (i skolår 1-3) utarbetade Villes åtgärdsprogram som ett övningsexempel då hon genomgick sin utbildning till specialpedagog. Det omfångsrika åtgärdsprogrammet för skolår 1 (Åp 8) har lämnat tydliga spår i de senare åtgärdsprogrammens texter. Som exempel på detta kan nämnas att rubrikerna är de samma liksom noteringen om samverkan med hemmet.

De båda senaste åtgärdsprogrammen från skolår 4 (Åp 2) och skolår 5 (Åp 1) är båda formulerade på samma vis. Dokumenten är utskrivna på dator efter en liknande mall och består av en sida med rubrikerna "Nuläge, Långsiktiga mål, Delmål" och "Konkreta åtgärder". Därunder finns en rad benämnd "I hemmet". Långt ner på sidan finns en rad avsedd för undertecknande av förälder, elev och klasslärare. Allra längst ner finns plats att notera tid för nästa utvärdering. En översikt över det insamlade datamaterialet visas i tablå 6.

INSPELADE INTERVJUER INSPELADE SAMTAL DOKUMENTATION OBSERVATIONER Rektor om ÅP och IUP

Ht 2002 Arbetslagets förberedande samtal, ht 2003 (ÅP 1) ht 2003 Vt 2002 5 tim. Intervju 1 Ville Vt 2003

Samtal i samband med utarbetande av åtgärdsprogram, ht 2003 (ÅP 2) odaterat troligen vt 2003 Ht 2003 5 tim. Intervju 2 Villes förälder Vt 2003 (ÅP 3) vt 2002 Intervju 3 Klassföreståndaren Vt 2003 (ÅP 4) vt 2002 Intervju 4 Specialpedagog Vt 2003 (ÅP 5) ht 2002 Intervju 5 Resurspersonal Vt 2003 (ÅP 6) vt 2001 Intervju 6 Rektor om Ville Vt 2003 (ÅP 7) ht 2001 (ÅP 8) vt 2000

Utarbetande av Villes åtgärdsprogram

Vid det första mötet befann sig klassföreståndaren, specialpedagogen och resurspersonalen tillsammans. Vid det senare mötet som skedde i direkt anslutning till det tidigare, deltog även Ville och hans förälder.