Granskolan
Granskolan är en F-4 skola med 250 elever som ligger i en tätort i anslutning till huvudorten. Till skolområdet hör också en F-5 skola och en 1-9 skola samt förskolor och fritidshem. Skolan är byggd i slutet på 1960-talet och renoverad 1997. På skolområdet finns en rektor och en biträdande rektor. En så kallad "Resursgrupp" träffas var fjortonde dag för att diskutera de elever som bedöms ha behov av särskilt stöd. På skolområdet finns tre4 4 elever som är inskrivna under särskolans kursplan.
Ingången till Gustavs klassrum går genom ett gemensamt kapprum som delas av flera klasser. Där finns även ett par elevarbetsplatser. Den yttre miljön ger intryck av att vara välskött. Klassrummet har stora fönster med utsikt mot äldre villabebyggelse. Personalen i det studerade arbetslaget består av en klassföreståndare, en resurspersonal45 och en specialpedagog.
Den etniska mångfalden i klassen blir synlig genom att klassrummet är dekorerat med flaggor från elevernas alla hemländer. De flesta bänkarna är placerade i grupper om fyra och fyra men några bänkar står för sig själva. Klassen är livlig och ljudnivån relativt hög, eleverna kommunicerar ivrigt och rör sig mycket i klassrummet. Grupprummet, som ligger i direkt anslutning till klassrummet, är ganska stort och ljust. Det är möblerat med ett par stora skåp och några bänkar.
Rektors syn på åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner
Eftersom skolområdet är vidsträckt och skolorna är utspridda över ett stort område anser rektor att det är viktigt med olika former av samordning för att vara observant på att de elever som är i behov av särskilt stöd också ska få det. Detta görs dels i resursgruppen, där all personal inom elevhälsan träffas var fjortonde dag och dels i ett nätverk bestående av specialpedagoger,
Uppgifter för 2004-2005.
skolpsykolog, biträdande rektor och rektor. Nätverkets uppgift är att diskutera strategiska mål och elevhälsans utveckling.
När det gäller föräldrars och elevers delaktighet vid utarbetande av åtgärdsprogram menar rektor att det finns en svårighet i att få personalen att samverka med föräldrar och elever. Han uttrycker att "många i personalen ser inte nyttan av föräldrainblandning fullt ut, man diskuterar detta för lite. Många har varit här länge och står inte på tårna för förändring direkt". Han efterlyser också "lite mer vidsynthet från föräldrarnas sida ibland". Samtidigt menar rektor att det ibland verkar vara svårt för personalen att vara tillräckligt tydlig och professionell i förhållande till föräldrarna. Att mötas för sällan och dokumentera för summariskt ser han som riskmoment.
Som en fördel med att arbeta med åtgärdsprogram i förhållande till individuella utvecklingsplaner nämner rektor att de är tvingande vilket gör att elever som behöver extra omsorg lyfts fram. Några egentliga nackdelar ser han inte utom att det är offentliga handlingar och att de därför måste skrivas på ett sätt där hänsyn tas till den enskilde elevens integritet.
När det gäller arkivering nämner rektor att samtliga åtgärdsprogram i original arkiveras på rektorsexpeditionen och att han "tittar igenom alla". Angående kopplingen mellan åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner uppfattar han den i nuläget som minimal men påpekar att man tidigare arbetat fram olika typer av individuella utvecklingsplaner som man nu försöker samordna.
Eleven Gustav
Gustav har valts ut för deltagande i studien genom att han bedöms ha både uttalade koncentrationssvårigheter och en fysisk furütiionsnedsättning. Gustav har epilepsi, med korta moment av frånvaro, vilket påverkar hans förmåga att koncentrera sig på sitt skolarbete. Vid studiens inledning går han i skolår 3 och vid dess avslut i skolår 4. Under skiftet mellan skolåren sker vissa förändringar i klassen, klassföreståndaren är densamma men både resurspersonalen och specialpedagogen är nya, specialpedagogen har dock haft kontakt med Gustav under tidigare skolår. Han är på grund av sin funktionsnedsättning utredd vid Kommunens specialpedagogiska resurscentrum och har en resurspersonal på 50 procent som är knuten till centret men placerad på skolan. Därigenom kommer centrets personal också att vara delaktig i arbetet kring Gustav genom en avstämning med centrets chef en gång per termin. Han har också kontakt med barnhabiliteringen i en närbelägen stad.
Datamaterial från Granskolan
Den dokumentation som finns att tillgå inför arbetslagets förberedande samtal är ett åtgärdsprogram (Åp 2) från våren 2003. Det är kortfattat och skrivet utifrån en mall med olika rubriker. Överst noteras olika uppgifter om eleven som födelsedatum och namn. Det antecknas också att tidigare åtgärdsprogram finns, oklart om man med detta menar de anteckningar jag fått ta del av eller om det finns åtgärdsprogram som förkommit. Detta åtgärdsprogram är summariskt och saknar konkreta, utvärderingsbara mål. Det noteras heller inte vem som är ansvarig för åtgärdernas genomförande. Åtgärdsprogrammet är skrivet för hand på ett A4-ark och saknar vissa upplysningar som exempelvis vem som deltog vid utarbetandet och när uppföljning ska ske. Vidare finns ett omfattande material (19 sidor) i form av anteckningar från föräldrasamtal och arbetslagsmöten. Dessutom finns resultatet av en ITPA-test4 6 och anteckningar från psykologutredning vid sjukhuset i en närbelägen stad. I analysen fokuserar jag främst på åtgärdsprogrammen medan det övriga materialet används som bakgrundsmaterial. Nedan visas en tablå över insamlat material från Granskolan.
INSPELADE INTERVJUER INSPELADE SAMTAL DOKUMENTATION OBSERVATIONER Rektor om Åp och Ip Ht 2002 Arbetslagets förberedande samtal, ht 2003 (Ap 1) ht 2003 Vt 2002 5 tim. Intervju 1 Gustav Vt 2003
Samtal i samband med utarbetande av åtgärdsprogram, ht 2003 (Ap 2) ht 2002 Ht 2003 5 tim. Intervju 2 Gustavs förälder Vt 2003 Resultat av ITPA-test, 2001 Intervju 3 Klassföreståndaren Vt 2003 Anteckningar från psykologutredning, 2001 Intervju 4 Resurspersonal Vt 2003 Anteckningar från arbetslagsmöten 2000 Intervju 5 Specialpedagog Vt 2003 Anteckningar från föräldrasamtal 2000 Intervju 6 Rektor om Gustav Vt 2003 Anteckningar från föräldrasamtal 1999
Tablå 3. Insamlat datamaterial o m Gustav.
Utarbetande av Gustavs åtgärdsprogram
Vid den första sammankomsten arbetslagets förberedande samtal samlades arbetslaget tillsammans med skolsköterskan. Hon deltog på grund av att personalen efterfrågade en vidgad kompetens om de medicinska aspekterna av Gustavs funktionsnedsättning. Vid det följande samtal vid utarbetande av åtgärdsprogram som skedde direkt i anslutning till det tidigare mötet deltog även Gustavs förälder. Det nya åtgärdsprogrammet (Åp 1) som skrivs efter de beskrivna mötena är omfattande. Det är skrivet som ett protokoll och distribuerat till samtliga deltagare ett par veckor efter mötet. Åtgärdsprogrammet, som beskrivs mer detaljerat senare i texten, är inte underskrivet av mötesdeltagarna.