Tallskolan som har cirka 400 elever i skolår 7-9 är placerad i en mindre ort ett par mil utanför centralorten. Skolan är byggd 1970 och därefter delvis renoverad i olika etapper. Den består av flera olika byggnader runt en asfalterad skolgård. Tallskolan är utformad som en traditionell högstadieskola med långa korridorer, ett stort antal elevskåp och låsta klassrum. Den yttre miljön ger ett något slitet intryck. Skolan är organiserad i tre arbetslag, arbetslaget Ettan består av samtliga A och B klasser, Tvåan av alla C och D klasser och Trean av E och F klasser. För varje arbetslag finns en verksamhetsledare. Organisationen innebär att varje elev kommer att tillbringa sina tre år i samma arbetslag.
Tallskolans ledning har förändrats vid flera tillfällen under de senare åren, nuvarande rektor är relativt nytillträdd. Hon uppger att arbetet med åtgärdsprogram fungerar väl i ett av arbetslagen men att det är svårare att genomfora i de två övriga. Vid studiens inledning finns en utbildad specialpedagog på skolan men sedan han slutat efter en dryg termin ersätts han av en outbildad lärare som arbetar med vad rektor benämner "traditionell specialundervisning". Dessutom finns ytterligare en speciallärare som arbetar direkt med de elever som har svårigheter. Tallskolan har två elever som är inskrivna under särskolans kursplan6 2.
Rektors syn på åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner Tallskolans rektor ansvarar även för flera mindre skolor för tidigare skolår. Hon uppger vid intervju att hon ser arbete med åtgärdsprogram som mer komplicerat att genomföra i skolår 7-9 än i de lägre skolåren. Personalen på Tallskolan kombinerar i regel inte uppdatering av åtgärdsprogram med utvecklingssamtal vid tiden för studien. Dessa båda processer sker i stället separat. Hon nämner också att personalen har ambitionen att datera upp åtgärdsprogram med täta intervaller, ibland en gång varje månad. Rektor menar att hon ser det som problematiskt att personalen i skolår 7-9 i vissa fall inte lyckas få med eleven själv i arbetet liksom att det vid många tillfällen förekommer vad hon benämner
"för mycket kringsnack" vid utarbetandet. Som en annan negativ aspekt av arbete med åtgärdsprogram framhåller hon att det tar mycket tid i anspråk. När det gäller arkivering uppger rektor att hon har som mål att samtliga åtgärdsprogram ska samlas in och arkiveras. Detta sker dock inte alltid i realiteten på grund av att det finns en osäkerhet kring hur mycket som ska samlas in. En del åtgärdsprogram finns ute hos verksamhetsledarna i de olika arbetslagen. Vissa arbetslag har kommit längre än andra i att finna former för arkivering.
Rektor påpekar att begreppet åtgärdsprogram har en "lite negativ klang" och hon bedömer att de i ett senare skede möjligen kan ersättas med individuella utvecklingsplaner. När det gäller det nuvarande arbetet med individuella utvecklingsplaner finns en osäkerhet kring hur de ska utformas. Hon menar att det krävs både ett omfattande motivationsarbete och en fungerande modell för att arbetet ska komma igång.
Eleven Tobias
När fallstudien inleds går Tobias i skolår 7 och när den avslutas i skolår 8. Han har valts ut för deltagande i studien för att han bedömts ha läs- och skrivsvårigheter av relativt komplex karaktär. Under studiens gång skiftar dock bedömningen av hans problembild från läs- och skrivsvårigheter till allmänt "svag". Tobias är en socialt välfungerande elev som är naturintresserad och har som mål att bli skogsmaskinskötare. För att komma in på den linje på gymnasiet som gör detta möjligt krävs att han får godkänt i samtliga kärnämnen. Tobias följer undervisningen i sin ordinarie klass men får också undervisning i liten grupp vid 4-5 veckotimmar.
Datamaterial från Tallskolan
Datamaterialet kring Tobias består av tre åtgärdsprogram från skolår 8 (Åp 1), 7 (Åp 2) respektive 5 (Åp 5). Dessutom finns två uppsättningar dokument be-nämnda "utvecklingsplan" med tillhörande "handlingsplan" från vt 02 (Åp 3 a och b) och från ht 01 (Åp 4a och b). Utvecklingsplanerna är identiska med åt-gärdsprogram och kommer att behandlas som sådana medan handlingsplanerna kommer att ses som komplement.
Förutom dessa dokument finns ett antal notationer (6 st) från olika ämneslärare som berör Tobias skolprestationer. Innehållet i dessa berörs mer detaljerat senare i texten. Dessutom finns en mogenhetsbedömning daterad maj 2001 då
Tobias gick i skolår 4. En översikt över det insamlade datamaterialet visas i tablå 8
INSPELADE INTERVJUER INSPELADE SAMTAL DOKUMENTATION OBSERVATIONER Rektor om AP och IUP
ht 2002 Arbetslagets förberedande samtal, ht 2003 ( A p 1 ) h t 2 0 0 3 Vt 2002 5 tim. Intervju 1 Tobias vt 2003
Samtal i samband med utarbetande av åtgärdsprogram, ht 2003 Notationer från ämneslärare (6 st) Ht 2003 5 tim. Intervju 2 Tobias förälder vt 2003 (Ap 2) vt 2003 Intervju 3 Klassföreståndaren vt 2003 (Ap 3a) vt 2002 Intervju 4 Specialpedagog vt 2003 Handlingsplan vt 2002 Intervju 5 Rektor om Tobias vt 2003 (Åp 4a) ht 01 Handlingsplan Ht 2001 (Åp 5) vt 01 Mogenhetsbedömning 2001
Tablå 8. Insamlat datamaterial o m Tobias.
Båda åtgärdsprogrammen från högstadiet är rubricerade "Förslag till åtgärdsprogram" även om inga förslag till förändringar diskuterades vid mötet i skolår 8. Det senaste åtgärdsprogrammet (Åp 1) från hösten 2004 består av underrubrikerna "Positivt, Detta behöver stärkas, Framtida behov, Ansvariga och Mål". Rubrikerna följer det tidigare åtgärdsprogrammet (Åp 2) som utarbetas när Tobis gått drygt en termin på skolan. Dokumenten liknar varandra både till utseende och till innehåll. Enligt föräldern initierades det första åtgärdsprogrammet i skolår 2 av klassföreståndaren vid ett utvecklingssamtal. Åtgärdsprogrammet från skolår 7 (Åp 2) som är utformat av specialpedagogen i samverkan med klassföreståndaren och läraren i matematik. (Åp 1) från skolår 8, som är skrivet efter samma mall med vissa korrigeringar, är formulerat av
klassföreståndaren och SO-läraren. Båda programmen är undertecknade av förälder, elev och klassföreståndare trots att personalen uppger att det huvudsakliga ansvaret för utformandet av åtgärdsprogrammet från skolår 7 (Åp 2) vilat på specialpedagogen.
Utarbetande av Tobias åtgärdsprogram
Arbetslagets förberedande samtal när det gäller Tobias skiljer sig något från de övriga fallstudiernas. Vid mötet samlades klassföreståndaren tillsammans med SO-läraren. I stället för ett samtal i arbetslaget har skriftliga synpunkter från de övriga ämneslärarna insamlats vilket jag kommer att beskriva mer ingående under rubriken "Samspelsaspekter runt Tobias". Dokumentet skrivs redan därefter ut, åtgärdsprogrammet (Åp 1) fanns således att tillgå redan i anslutning till det första mötet.