Inledningsvis kan man säga att under 1960- och 1970-talet ställs frå- gan om ”vi” skall tillåta fri rörlighet av arbetskraften eller om man skall ha en mer strikt reglerad arbetsmarknad. I Historia på egen hand (1973) frågar man eleven om invandring är något som ”bör stimuleras eller hindras” samtidigt som man skriver att olika politiska instanser ställer sig frågande till ett viktigt problem som gäller in- vandringen, nämligen om man skall tillåta ”fri eller reglerad invand-
573
Billig, M., Banal Nationalism, 1995, s. 94. För ytterligare exempel på dikotoma diskurser som skapar skillnaden mellan ”oss”/”vårt” och ”dem” se t.ex. Dickson, H. m.fl., Samhällskunskap för gymnasiet - årskurs 1, 1967, s. 42; Linnarsson, L. m.fl., Samhälle nu - del 1, 1979, s. 55.
574
Båda citaten är från Billig, M., Banal Nationalism, 1995, s. 94, 96. Topos betyder “retorisk plats”. För diskussion om dikotomiserande diskurser angående nutida läroböckers bilder av immigrationen se även Runblom, H., En granskning av hur etnisk tillhörighet framställs i ett urval av läroböcker - Under- lagsrapport till Skolverkets rapport 'I enlighet med skolans värdegrund?', 2006, s. 40.
575
Almgren, H., Vi och vår värld - Samhällskunskap för gymnasieskolans teoretiska linjer, 1988, s. 424.
576
Graninger, G., Vägar till nuet - Historia för gymnasieskolan (efter 1945), 1984, s. 90. Se även Alm- gren, H., Vi och vår värld - Samhällskunskap för gymnasieskolans teoretiska linjer, 1988, s. 412.
ring”.577
I Världen, Sverige och vi (1977) ställer man följande frågor i kapitlet ”Invandringens och invandrarnas problem”:
C1 I debatten om den utländska arbetskraften i Sverige har man kunnat läsa inlägg som kräver ”Sverige åt svenskarna”. Vilka argument kan brukas för och mot detta krav?
C2 Skall man sträva efter att så snabbt som möjligt söka ”försvenska” invandrarna eller skall man ge dem möjlighet att behålla sin egen kultur? Vilka är för- och nackdelarna
med det ena och det andra alternativet.578
Boken vänder sig således till den föreställde etniskt svenske eleven som skall begrunda ”försvenskningen” av ”invandrarna”. Tanken om ”vår” och ”deras” kultur är ganska essentialistisk även om man an- tyder att individen (det vill säga invandrarsubjektet) kan förändra sin kultur. Kulturen är i det här fallet något relativt statiskt och naturgi- vet som inte konstrueras i sociala möten mellan människor. Den ”svenska kulturen” och ”deras” kultur är något ganska beständigt som individen bär med sig från en plats till en annan men som man trots allt kan förändra. Texten är följaktligen full av paradoxer men även av en dikotomiserande samhälls- och kultursyn. Läroboksförfat- tarna från 1960- och 1970-talet ser den tilltänkte läsaren som en per- son som är ”etnisk svensk” medan ”invandraren” är berättelsernas objekt, det vill säga den individ som man talar om, definierar och diskuterar. Berättelsens subjekt tas alltid för givet och det är alltid den identifikationsmässiga och kulturella norm som ges makten att ifrågasätta och/eller diskutera den andre (den som ses som en anomali och som normens motpol). Liknande processer, varigenom man dis- kuterar och även tvingas legitimera den andres närvaro i samhället i allmänhet och på arbetsmarknaden i synnerhet, har jag berört i sam- band med diskussionen om arbetskraftsinvandringens lönsamhet.579
Historia på egen hand 3 (1973) illustrerar beroenderelationen och regleringsprocesserna genom ett fotografi på ”ett grekiskt par”:
Ett grekiskt par reser hem igen därför att hustrun inte lyckats få något arbete i Sverige. Arbetskraftsimmigranterna kommer ofta till Sverige för att med några års arbete spara kapital för ett bättre utgångsläge i hemlandet. Goda konjunkturer ökar invandrarströmmen, dåliga minskar den och försämrar im-
577
Bergström, B., Håkansson, I., Historia på egen hand - Läromedelssystem för gymnasieskolans tre- och fyraåriga linjer, 1973, s. 109, 107.
578
Björkblom, S., Världen, Sverige och vi - samhällskunskap för gymnasieskolan (HSENT), 1977, s. 56.
579
Se t.ex. Bergström, B., Håkansson, I., Historia på egen hand - Läromedelssystem för gymnasieskolans tre- och fyraåriga linjer, 1973, s. 107, 109.
migranternas möjligheter till arbete.580
Citatet handlar om att paret flyttar från Sverige på grund av brist på arbete.581 Deras närvaro på den svenska arbetsmarknaden och inom nationalstaten Sverige är beroende av ekonomiska konjunktursväng- ningar. Vidare uppfattas hemmet som den nation som individen är född i och eftersom ”hustrun” saknar jobb måste det grekiska paret flytta tillbaka till sitt ”hem”/”sin nation”. Monika Edgren påpekar att ”[h]em tar plats genom hänvisning […] till rätten till arbete på den plats där man är född”.582
Alla tiders historia (2007) framhåller att arbetskraftsinvandring- en minskade i samband med 1970-talets oljekris.583
I allmänhet anty- der man i invandringsberättelserna att arbetskraftsinvandrarnas tillträde till arbetsmarknaden beror på konjunkturcykler.584 Författar- na till Samhällskunskap för gymnasiet (1964) skriver att befolknings- rörelserna mellan länderna är ”under normala förhållanden mycket obetydliga” samt att:
Under förutsättning av oförändrad efterfrågan på arbetskraft är det för ett land fördelaktigast med en stationär befolkning. Ökar däremot arbetskraftsbehovet bör också folkmängden öka. Omvänt bör minskat arbetskraftsbehov motsvaras av en
befolkningsminskning.585
Följden av dessa ord är att den så kallade nationella ”befolkningspoli- tiken”, som läroboken talar om, är underordnad den nationella eko- nomins och välfärdstatens efterfrågebehov och att den är en angelägen nationell samhällsfråga. Faktum är att läroboksförfattarna förkunnar att ”befolkningsfrågan” är ”ett ständigt aktuellt samhälls- problem”, och de menar att den handlar om ”debatten om i vilken riktning och med vilka medel befolkningsutvecklingen skall påver- kas”.586 Även om läroböckerna inte explicit uttalar att ”arbets- kraftsinvandrarna” fungerar som en buffert på arbetsmarknaden 580 ibid. s. 104. 581 ibid. s. 104. 582
Edgren, M., Hem tar plats : ett feministiskt perspektiv på flyttandets politik i 1970-talets sociala rap- portböcker, 2009, s. 121.
583
Almgren, H. m.fl., Alla tiders historia, 2007, s. 376.
584
Bergström, B. m.fl., Alla tiders historia - Grundbok i historia för gymnasieskolan (för humanistiska och samhällsvetenskapliga program), 1995 (1992), s. 449; Liljequist, K.E., Världen - vårt samhälle : samhällskunskap för gymnasieskolans 3- och 4-åriga linjer, 1980, s. 102, 108. Se också Bergström, B. m.fl., Alla tiders historia - Grundbok i historia för gymnasieskolans humanistiska och samhällsveten- skapliga linjer, 1983, s. 432; Almgren, H., Vi och vår värld - Samhällskunskap för gymnasieskolans teo- retiska linjer, 1988, s. 1988. För en granskning av invandrares position på arbetsmarknaden se Lundh, C., Från arbetskraftsimport till flyktinginvandring, 1999, s. 129-130, 69-71.
585
Björkblom, S., Samhällskunskap för gymnasiet, 1964 (1962), s. 165, 168.
586
finns det ändå indicier som tyder på detta. Jag har redan tidigare an- tytt att läroböckerna skriver att efterfrågan på de så kallade arbets- kraftsinvandrarna minskade i samband med lågkonjunkturen.
Kompass (2007) förklarar att ”[e]konomisk kris och arbetslöshet i Sverige gjorde att ny arbetskraft från andra länder inte behövdes”.587 Sociologen Anders Neergaard berättar att de så kallade rasifierade grupperna (vissa etniskt marginaliserade grupper) har en avvikande position, eftersom de hamnar i en ekonomisk beroendesituation på grund av sin buffertposition på arbetsmarknaden.588
För det första skiljer man i dessa och liknande berättelser mellan två olika grupper: den grupp vars närvaro kontrolleras/regleras/i- frågasätts/legitimeras när den svenska nationella arbetsmarknadssitu- ationen försämras och den grupp vars plats i nationen tas för given oavsett den ekonomiska situationen. För det andra betonar de eko- nomiska diskurserna de så kallade naturliga och kausala ekonomiska processerna, men de tar inte upp arbetarrörelsens rädsla för den så kallade utländska arbetskraften. Det är således tydligt att konflikter- na mellan olika grupper på arbetsmarknaden tonas ned. Men det går att finna några undantag som är knutna till kampen om knappa re- surser. Hylland Eriksen menar att det just är kampen om resurser som förstärker etniska identifikationsprocesser och dikotomisering- ar.589Världen, Sverige och vi (1977) förklarar situationen på följande sätt:
Eftersom invandrarna konkurrerar med den svenska arbets- kraften, vilket blir särskilt kännbart vid en konjunkturned- gång, har man under senare tid kunnat notera ett ökat fackligt motstånd mot invandringen. Invandringen bör inte, menar man, ske snabbare än att invandrarna kan anpassas till det svenska samhället. Detta betyder bl.a. att de bör ges god information om arbetsmarknadens fackliga förhållanden. Då vi främst behöver yrkeskunnig arbetskraft, måste insat- serna för omskolning ökas, vilket också förutsätter en effek-
tiv språkundervisning.590
587
Eliasson, M., Nolervik, G., Kompass till samhällskunskap, 2007, s. 158.
588
Det slutna folkhemmet - Om etniska klyftor och blågul självbild, Lindberg, I., Dahlstedt, M., 2002. Se även Ålund, A., Skyddsmurar - Etnicitet och klass i invandrarsammanhang, 1985, s. 98; De los Reyes, P., Molina, I., Mulinari, D., "Introduktion - Maktens (o)lika förklädnader" i Maktens (o)lika förkläd- nader : kön, klass & etnicitet i det postkoloniala Sverige : en festskrift till Wuokko Knocke, De los Rey- es, P., Molina, I. och Mulinari, D. (red.), 2002, s. 19; Lozic, V., "Etnicitet eller genus: Konstruktionen av olika identiteter inom fackföreningsrörelsen - en textanalytisk pilotstudie av fackföreningarnas syn på arbetskraftsinvandringen under åren 1945 till 1967", (Historiska institutionen, Lunds universitet), s. 66.
589
Eriksen, T.H., Ethnicity and Nationalism - Anthropological Perspectives, 2002, s. 158.
590
Björkblom, S., Världen, Sverige och vi - samhällskunskap för gymnasieskolan (HSENT), 1977, s. 55- 56.
I detta citat konkretiseras flera sociala och kulturella konflikter men de analyseras inte på något djupare sätt. Däremot visar citatet hur di- kotomin ”vi” och ”de” skapas diskursivt och hur läroboksförfattarna vänder sig till den förmodade ”etniskt svenska eleven”. ”Vi” är nor- men och ”den andre” är det objekt som skall omskolas och omvand- las kulturellt. Härigenom skildras bilden av den nationella arbetsmarknaden som något ”naturligt”.
Att nationen och den nationella arbetsmarknaden betraktas som något naturligt och självklart visar Samhällskunskap, del 1 (1972), som i kapitlet ”Invandrarnas anpassning” påpekar att staten har oli- ka former av reglerande medel med hjälp av vilka den kan kontrollera nationens och den nationella ekonomins intressen.
Redan för att få komma in i landet måste en utlänning ha ar- betstillstånd, såvida det inte är fråga om politiska flyktingar eller statslösa. Det ger möjlighet att reglera tillströmningen och framför allt att i första hand förse behövande yrkesom- råden med arbetskraft och invandrarna med arbete. Bedöm- ningen av arbetskraftsbehov sker genom AMS och
arbetsmarknadsparterna. 591
I det här exemplet återger läroboksförfattarna lagbestämmelserna, men de problematiserar inte konsekvenserna av dem. I lagarna och i läroböckernas framställningar av historien understryks följaktligen att arbetsmarknaden och således nationens gränser är reglerade (kon- trollerade) för dem som anses vara arbetskraftsinvandrare. Parallellt med detta har de som definieras som flyktingar enligt läroboken från 1972 möjlighet till en friare rörlighet över den svenska nationsgrän- sen.
I stora drag handlar det ovan framlagda om att reglera nationens gränser. Regleringsprocesserna börjar med definitionen av ett subjekt som betraktas som en naturlig del av nationen och ett subjekt som ses som en outsider, med andra ord ett subjekt som stiger in på den na- tionella arenan. För att tala i klarspråk fokuserar man på den diskur- siva produktionen av subjekten ”invandrare” och ”svenskar” i demarkationsprocessen som inleds genom kontrollen av befolknings- rörlighet, den diskursiva konstruktionen av olika subjekt samt påstå- endet att subjektens kulturella, etniska och nationella levnadssätt samt deras värdegrunder och normer skiljer sig åt.592
591
Abrahamsson, H., Nilsson, C., Samhällskunskap (del 1): gymnasieskolans 2-åriga linjer, 1972, s. 85.
592
Jfr Edgren, M., "Förtryckets komplexitet - om behovet av nya analysverktyg inom arbetarhistorien" i Scandia, 2008:1, s. 64-78; Edgren, M., Hem tar plats : ett feministiskt perspektiv på flyttandets politik i
Allt som allt får nationen en bärande plats i representationerna av invandringen, medan olika konflikter inom nationen och mellan olika gruppintressen är åsidosatta. Betydelsen av genusbaserade in- tressen, klasskonflikter och generationsfrågor förbises. I berättelserna är nationen den primära kategorin som formar ”vi-gemenskapen”. I denna bemärkelse har berättelserna om invandringen inte förändrats avsevärt under den analyserade perioden. Den nationella reglerings- processen upptar fortfarande en stor del av invandringshistorien. Den fria rörligheten över nationens gränser är fortfarande inte efter- strävansvärd, i alla fall inte för dem som kommer från länder utanför EU.593
I Kompass (2007) sägs det att ”våra gränser [är] i princip stängda för människor utanför EU som vill komma hit för att arbe- ta”.594 EU är följaktligen en ny aktör som kommer in ganska sent i de explicita berättelserna om den svenska invandringen. Detta är kanske inte så förvånande med tanke på att Sverige blev medlem i EU först 1995. Den kanske tydligaste förändringen under de analyserade åren är dock att den så kallade arbetskraftsinvandringen har undergått be- gränsningar och kontroller sedan 1970-talet. Likaså kan det noteras att den så kallade flyktinginvandringen har blivit mer reglerad än för 40 år sedan. Nedan kommer jag att behandla diskussionen om flyk- tinginvandring, men låt mig först ta upp ytterligare en sak. Om man under 1960-talet kunde notera en arbetskraftsbrist samtidigt som man betraktade arbetsmarknaden som en nationell angelägenhet, fanns det då några arbetskraftsreserver inom nationens egna gränser?
Arbetskraftsreserver inom den egna nationen
Samhällskunskap för gymnasiet, del 1 (1967) gör gällande att
”[i]nom riket finns liksom i andra i-länder mycket arbetskraft, som inte alls eller endast föga utnyttjas. Det är de handikappade och de gifta kvinnorna”.595 Just (gifta) kvinnors betydelse som potentiell ar-
1970-talets sociala rapportböcker, 2009, s. 30-31, 35, 37, 52-54; Johansson, C., Välkomna till Sverige? Svenska migrationspolitiska diskurser under 1900-talets andra hälft, 2005, s. 267.
593
I Bengtsson, B., Lundqvist, O., Zenit: samhällskunskap för gymnasieskolans studieförberedande och yrkesutbildande linjer samt för vuxenutbildningen, 1996, s. 343 hänvisar man till EES men inte till EU. Detta trots att Sverige anslöt sig till EU 1995. Reflex (1995 & 2005) har ett nationellt perspektiv i berät- telserna om den svenska immigrationen. Almgren, H. m.fl., Gleerups reflex - Samhällskunskap för gym- nasieskolan, 2005, s. 24-27.
594
Eliasson, M., Nolervik, G., Kompass till samhällskunskap, 2007, s. 159. Rune Johansson förklarar att EU inte har fått en betydande plats i svenska läroböcker och den allmänna debatten. Johansson, R., "Konstruktionen av svenskheten" i Den svenska framgångssagan? Almqvist, K. och Glans, K. (red.), 2001, s. 129.
595
betskraft under 1960-talet lyfts fram i läroböcker från 1990- och 2000- talet.596
Enligt Gunhild Kyle gavs företräde till ”svenska kvin- nor” under 1960-talets andra hälft eftersom arbetarrörelsen ansåg att arbetsmarknaden var en strikt nationell angelägenhet.597
Med andra ord betraktades ”etniska svenska kvinnor” som den mest lämpliga arbetskraftsreserven från och med mitten av 1960-talet. Paulina de los Reyes uppmärksammar att både ”svenska kvinnor” och ”invand- rare” betraktades som ett undantag och accepterades som en tillfällig och improviserad lösning på arbetskraftsbristen. Den ”riktiga” arbe- tarklassen var enligt de los Reyes friska etniska svenska män.598
Som jag kan förstå det finns det i skildringarna av invandringen en ”etnisk elit” vars nationella, etniska och genusbaserade bakgrund/identifi- kationer ger den en privilegierad position inom den nationella ar- betsmarknaden. Utöver det ovan sagda kan vi notera att man ansåg att i ”Nordsverige [fanns, min ändring av tempus] alltjämt en hel del arbetsföra människor utan full sysselsättning”.599
Ökad produktivitet var också en potentiell lösning på arbetskraftsbristen.600
Notera att relationen mellan olika former av ”arbetskraftsreserver” inte diskute- ras med utgångspunkt från maktförhållanden och konfliktperspektiv.
Flyktinginvandring
Medan berättelserna om efterkrigstidens invandring till Sverige under 1960- och 1970-talet hade ”arbetskraftsinvandringen” som ett cent- ralt tema, har man under de senaste tre decennierna istället börjat in- tressera sig för det som kallas flyktinginvandring. Ett exempel på detta är Världen, Sverige och vi (1977) som i analysen av ”Invand- ringen till Sverige” inte nämner flyktinginvandringen utan istället fo- kuserar på ”arbetskraftsinvandringen”. Historierna om arbetskraftsinvandringen förlorar successivt sin plats som den domi- nerande berättelsen om efterkrigstidens invandring under 1980-talet
596
Gustafsson, H., Persson, B., Tider - historia A, 1995, s. 339; Almgren, H. m.fl., Gleerups reflex - Samhällskunskap för gymnasieskolan, 2005, s. 177.
597
Kyle, G., Gästarbeterska i manssamhället - Studier om industriarbetande kvinnors villkor i Sverige,
1979, s. 230-232. Se också Lozic, V., "Etnicitet eller genus: Konstruktionen av olika identiteter inom fackföreningsrörelsen - en textanalytisk pilotstudie av fackföreningarnas syn på arbetskraftsinvandringen under åren 1945 till 1967", (Historiska institutionen, Lunds universitet).
598
De los Reyes, P., "Folkhemmets paradoxer - genus och etnicitet i den svenska modellen" i Kvinnove- tenskaplig tidskrift, 2000:s. 34.
599
Garland, S. m.fl., Samhällskunskap för gymnasiet 1, 1966, s. 169. Se även {139 Bergström, Börje 1983/s432;}}.
600
Dickson, H. m.fl., Samhällskunskap för gymnasiet - årskurs 1, 1967, s. 41; Björkblom, S., Världen, Sverige och vi - samhällskunskap för gymnasieskolan (HSENT), 1977, s. 36.
och därefter och skildringarna av migrationen kompletteras med be- rättelserna om flyktinginvandringen.601
Det är också påtagligt att det främst är i de läroböcker som publicerades under 1990- och 2000- talet som man fokuserar på flyktingarna. Enligt historikern Christina Johansson definierades migrationen under slutet av 1960- och under de första åren av 1970-talet primärt som arbetskraftsinvandring. Un- der 1980-talet definierades migrationen till Sverige i huvudsak som en flyktingfråga.602
Emellertid går det att observera en viss diskursiv för- dröjning eftersom flera läroböcker publicerade under 1980-talet fort- satte att ställa den så kallade arbetskraftsinvandringsperioden i centrum.603
Till skillnad från berättelserna om arbetskraftsinvandring- en, där migrationsprocesserna förklarades med pull-faktorer, är push- faktorerna de dominerande förklaringsmodellerna i de invandringshi- storier som handlar om flyktingar. Observera samtidigt att även om man har tagit upp push-faktorerna fokuserar man främst på Sverige eftersom det centrala temat är nationalstatens rätt att avgöra en indi- vids rätt till asyl och flyktingstatus.
Allmänt kan man konstatera att i de nutida läroböckerna i sam- hällskunskap utgörs invandringshistorien av statistisk information om antalet flyktingar samt information om vilka länder de kommer från, om asylansökningsprocesser och om lagbestämmelser angående up- pehållstillstånd.604 På så sätt fokuserar läroboksförfattarna alltmer på statistik och lagbestämmelser. Dessa diskursiva representationer var inte lika synliga i berättelserna om ”arbetskraftsinvandringen”. Till exempel diskuterar läroboksförfattarna i Kompass (2007) i kapitlet ”Vem får stanna i Sverige?” vägen från asylansökan till uppehållstill- stånd. Här tar man även upp flyktingarnas ekonomiska situation
601
Jfr ibid. s. 54-56 och Graninger, G., Vägar till nuet - Historia för gymnasieskolan (efter 1945), 1984, s. 90. För diskussionen om flyktinginvandring se t.ex. Almgren, H. m.fl., Reflex - Samhällskunskap för gymnasieskolan (A-B-C-kurs), 1995, s. 29; Bengtsson, B., Lundqvist, O., Zenit: samhällskunskap för gymnasieskolans studieförberedande och yrkesutbildande linjer samt för vuxenutbildningen, 1996, s. 339; Eliasson, M., Nolervik, G., Kompass till samhällskunskap, 2007, s. 158.
602
Johansson, C., Välkomna till Sverige? Svenska migrationspolitiska diskurser under 1900-talets andra hälft, 2005, s. 270.
603
Se t.ex. Ericson, B. m.fl., Samhälle och framtid: samhällskunskap för vuxna, etapp 1-3, 1987, s. 310- 312; Bergström, B. m.fl., Alla tiders historia - Grundbok i historia för gymnasieskolans humanistiska och samhällsvetenskapliga linjer, 1983, s. 431-432; Liljequist, K.E., Världen - vårt samhälle: samhällskun- skap för gymnasieskolans 3- och 4-åriga linjer, 1980, s. 108-109 139.
604
Almgren, H. m.fl., Gleerups reflex - Samhällskunskap för gymnasieskolan, 2005, s. 25; Almgren, H. m.fl., Reflex - Samhällskunskap för gymnasieskolan (A-B-C-kurs), 1995, s. 31; Bengtsson, B., Lundqvist, O., Zenit: samhällskunskap för gymnasieskolans studieförberedande och yrkesutbildande linjer samt för vuxenutbildningen, 1996, s. 342-344; Eliasson, M., Nolervik, G., Kompass till samhällskunskap, 2007, s. 159-160; Almgren, H., Vi och vår värld - Samhällskunskap för gymnasieskolans teoretiska linjer,
samt hur avvisningen går till.605
I flera läroböcker i samhällskunskap förklaras det att de asylsökande kan få uppehållstillstånd om de är ”flyktingar enligt FN:s flyktingkonvention”, ”de facto-flyktingar”, ”krigsvägrare”, eller på grund av ”humanitära skäl”, genom ”famil- jeanknytning” samt om de är ”kvotflyktingar”.606
Reflex (2005) skri- ver att Migrationsverket är den institution som utreder och fattar beslut om uppehållstillstånd och avvisningar samt ”svarar för flyk- tingmottagandet tillsammans med andra statliga myndigheter och kommunerna. Polisen håller det första förhöret med den asylsökan- de”.607
Ytterligare en kontroll-/regleringsinstans som nämns i de nuti- da berättelserna om invandringen är sjukvården som gör den första hälsoundersökningen.608
Genom de olika kontrollapparaterna markerar man (flaggar man för) nationen och dess gräns. Den nationella gränsen porträtteras som en ”naturlig” gränsdragningslinje som skiljer mellan ”insiders” och de som passerar gränsen (outsiders). Notera att detta gäller för hela den analyserade tidsperioden (1962-2007), men att diskurserna om lagbestämmelserna och asylprocesserna blir mer påtagliga under 1990- och 2000-talet i samband med samhällskunskapsläroböckernas representationer av flyktinginvandringen. I invandringshistoria förses eleven med diskursiva matriser som skapar skillnader mellan natio- nens ”naturgivna” bosättare och ”nykomlingarna”. På samma gång döljer de ovan nämnda idealtyperna och grafiska framställningarna av asylprocessen (till exempel de juridiska diskurserna) den mänskliga sidan av flyktingarnas öde och de människor vars asylansökningar avvisas. Med dessa ord i åtanke kommer jag nu att diskutera hur man definierar invandrarsubjekt.
605
Eliasson, M., Nolervik, G., Kompass till samhällskunskap, 2007, s. 159.
606
Almgren, H. m.fl., Reflex - Samhällskunskap för gymnasieskolan (A-B-C-kurs), 1995, s. 31. Se också Bengtsson, B., Lundqvist, O., Zenit: samhällskunskap för gymnasieskolans studieförberedande och yr- kesutbildande linjer samt för vuxenutbildningen, 1996, s. 341, 343; Eliasson, M., Nolervik, G., Kompass till samhällskunskap, 2007, s. 159.
607
Almgren, H. m.fl., Gleerups reflex - Samhällskunskap för gymnasieskolan, 2005, s. 25. Jfr Almgren, H., Vi och vår värld - Samhällskunskap för gymnasieskolans teoretiska linjer, 1988, s. 411. För en kort genomgång av några läroböckers representation av immigrationen se Runblom, H., En granskning av hur etnisk tillhörighet framställs i ett urval av läroböcker - Underlagsrapport till Skolverkets rapport 'I enlighet med skolans värdegrund?', 2006, s. 41
608
Bengtsson, B., Lundqvist, O., Zenit: samhällskunskap för gymnasieskolans studieförberedande och yrkesutbildande linjer samt för vuxenutbildningen, 1996, s. 343.