Historia är intressant
Historia är intressant
Historia är intressant
Majoriteten av eleverna beskriver historiska berättelser som intresse- väckande och roande.338
Davor menar att historieämnet väcker intres- se eftersom de händelser han läser om är ”roliga”. Här följer svar från ytterligare tre elever:
I: Tänkte fråga dig lite om ämnet historia och vad du tycker om det?
Kenan: Det är faktiskt bra. Det är en sak som intresserar mig, typ hur det var innan och all historia som har varit och Rom och hur det har varit tidigare. (I: Varför är det intressant?) Jag vet inte. Det intresserar mig bara. Jag har alltid gillat andra världskriget och att titta på film och läsa olika böcker och sånt. (I: Läser du på din fritid om sådana saker?) Nej inte riktigt. Men om det finns något som intresserar mig så visst då kan jag leta upp svaret på fritid.
I: Vad tycker du om ämnet historia?
Alma: Alltså jag tycker om historia. Det är lätt att förstå, jag tycker om små historier om händelser. Om man skall läsa in- för ett prov så är det som att läsa en saga och så kan man det. Allt annat är mer komplicerat. Men om det är årtal så är det jobbigt.
I: Vad tycker du om ämnet historia i allmänhet?
338
I det här fallet behandlas begreppet ”berättelse” som en kronologisk skildring av olika händelser, skeenden, personer etc. i det förflutna. Karlegärd, C., "Teori" i Berätta magistern, berätta! Karlegärd, C. och Toftenow, H. (red.), 1996, s. framförallt s. 10-17.
Linda: Jag tycker om historia och att det är jätteviktigt ämne. Kanske är det inte så att tidig medeltid har påverkat samhäl- let idag och då skulle man kanske hellre ha läst Sovjets histo- ria till exempel eller Kina idag när det har blivit så internationellt. Jag tycker att det har påverkat oss mer. Men som ämne så tycker jag [att det] är jättekul. Döda kungar är kanske inte det mest intressanta men det är väl det man får ta. (I: Men varför är ämnet viktigt eller intressant?) Det är ju där vårt samhälle kommer ifrån. Vi har ju börjat någonstans och vi har ju varit delaktiga och vi får väl lära oss av misstag, annars är det väl ingen poäng att veta om dem.
Kenans, Almas och Lindas argumentationsmönster skiljer sig åt, men de är överens om att ämnet både är intresseväckande och viktigt. Ke- nan nämner andra världskriget men även romarriket som intressanta medan Alma jämför historiska skildringars dragningskraft med sagor. Linda beskriver dagens samhälle som internationaliserat och menar att historieämnet är intressant även om hon anser att vissa saker som tas upp är överflödiga, medan hon gärna hade läst om andra (t.ex. Kina och Ryssland). Dejan framställer olika historiska berättelser, om exempelvis olika civilisationer, personer och händelser, som saker som väcker intresse och gör att läsningen blir rolig. Caroline, Sandra och inte minst Ada visar att historia är ett av de mest intressanta (samhällsorienterande) ämnena som de får läsa i skolan.339 Dessa ståndpunkter stämmer väl överens med Roger Johanssons och Lars Berggrens slutsatser att ämnet uppfattas som intressant.340
Trots de entusiastiska orden från många elever är det uppenbart att inte alla elever tycker om historieämnet, även om de kan tycka att utvalda skildringar av det förflutna kan vara intressanta i sig.
I: Tycker du att historieundervisningen väcker ditt intresse och tar upp det du tycker är viktigt?
Zarah: Hm. Nej. Jag tycker om engelska. Jag tycker att histo- ria är viktigt och jag tycker att det är bra att jag lär mig. Men det är inget jag tycker om. Jag lär mig för att jag tycker att jag måste lära mig.
I: Finns det då någonting som du tycker saknas i historieun- dervisningen?
Zarah: Det är det jag nämnde med andra världsdelar. Det är ju USA, Ryssland och Europa hela tiden.
339
Religionsämnet är ytterligare ett ämne som väcker flera elevers intresse eftersom det berör dem på en existentiell nivå. Dessutom menar många att det är intressant att läsa om det som är främmande.
340
Berggren, L., Johansson, R., Historiekunskap i årskurs 9: nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU03) - samhällsorienterade ämnen, 2006, s. 26-27.
För Kristina, Zarah och Anna-Klara är ämnet viktigt men historielek- tionerna är i vissa avseenden ointressanta.341
I likhet med Linda sak- nar Zarah vissa perspektiv (mer om detta i kapitel 5 och 6). Till skillnad från Zarah beskriver Ada ämnet både som roligt och spännande men tillägger att för henne ligger det huvudsakliga intres- set i berättelserna om de två senaste seklen. Men både Zarah, Anna- Klara och Ada anser att historia är ett viktigt ämne. Så vad är det som anses vara viktigt i historieämnet?
När Nadja, Kristina, Ewa, Sandra och Mersad uppger att histo- riska skildringar är intressanta och viktiga talar de oftast om specifika tidsperioder, nämligen de senaste 200 åren i allmänhet och 1900-talet i synnerhet.342 Även om Anna explicit säger att ”hela historien är vik- tig” exemplifierar hon historiens betydelse genom att ta upp händel- ser från de senaste 200 åren. För Ewa är det perioden efter andra världskriget som väcker intresse. Därför tycker hon mer om sam- hällskunskap än om historieämnet. Kamilla anser att det är ”roligt” att läsa om världskrigen och Monica förklarar att ju närmare vår egen tid vi kommer desto mer intressant blir det att läsa historia efter- som hon på ett bättre sätt kan relatera till den moderna historien.
I: Vad tycker du om ämnet historia i allmänhet?
Monica: […] Jag vet inte vad jag tycker. Eller jag tycker att det är väldigt intressant samtidigt som jag i princip tycker att ibland, när jag är lite trött på det så [tänker jag, min anm.]: ”Varför skall vi lära oss detta?”, [när vi läser om] kungar och sånt. Det tycker jag är jättetråkigt och det fattar jag ingenting av. Men saker som man kan binda ihop med varandra, till exempel saker som har hänt så att det ser ut som det gör idag. Självklart är det allting [i det förflutna] som gör att det ser ut som det gör idag, men lite närmare historia tycker jag är mer intressant. Alltså som jag […] kan relatera till. Och som man har mer information om. […] Det går an. Då är jag med och då tycker jag att det är roligt att [läsa]. Och sen [tycker jag] mycket om problem i världen. Det tycker jag är också roligt och [sen] varför de har gjort på det sättet. Men långtifrån för flera hundra tusen år sedan. Det är inte skoj.
Den logiska följden av Monicas och många av de andras tankegångar är att de tidsmässiga ”närhetsprinciperna” påverkar deras historiein- tresse. Ju närmare man kommer vår egen tid desto mer intressanta och viktiga anses historiska kunskaper och således även historieämnet vara. Marianne Poulsen drar liknande slutsatser i sin analys av dans-
341
Även Ewa upplever vissa delar av historieämnet som mycket ointressanta.
342
ka elevers historiemedvetande.343
Samtidigt är även flera tusen år gamla händelser intressanta för vissa elever, men de kanske inte alltid är lika relevanta för förståelsen av samtiden. Zarah har exempelvis lyft fram det gamla Egypten, Philip och Bina perserriket samt Alma, Anna-Klara och Kenan romarriket. Men trots att eleverna har ett allmänt historieintresse och anser att historieämnet är viktigt för att man skall kunna förstå samtiden samt att det är en del av allmänbild- ningen kan man fråga sig om de anser att historiska kunskaper är re- levanta för deras framtida yrkesroller och postgymnasiala studier.
Historiens betydelse för elevens yrkesroll och framtida studier
Även om den stora majoriteten av de intervjuade eleverna är överens om att historieämnet är ett viktigt ämne som ofta väcker intresse, be- tyder det inte att de ser ämnet som betydelsefullt för deras framtida arbeten och fortsatta universitetsstudier.I: Hur förbereder ämnet dig för framtiden?
Kristina: Jag vet inte om jag kommer att ha någon stor an- vändning av det just inom mitt yrke, kanske. Men det är all- tid bra att ha det i bakhuvudet eller om man sitter på en fika efter jobbet och diskuterar om någonting och någon säger att just det hände då och då och det hände så och så. Så att man vet lite om det och inte sitter där bara som en jackass och kan ingenting.
Josefine: Jag tycker inte att det gör det. Alltså på vilket sätt skulle det göra det?
Josefine och Kristina anser inte att historieämnet har någon större be- tydelse för deras framtida yrkesroller och Jala, Anna-Klara, Felicia, Omar och Zarah har svårt att se historieämnets nytta för deras fram- tida yrken. Dejan har ibland ställt sig frågan ”Varför läser jag detta? Jag kommer aldrig att ha användning av detta!” Det är mer sällsynt att eleverna anser att historiska kunskaper kan vara viktiga för (de- ras) framtida yrkesval och roller på arbetsmarknaden.
Men det finns några undantag. En av eleverna tar upp betydel- sen av historiska kunskaper för roll som framtida aktiemäklare:
I: Jag tänkte fråga dig lite om historia. Vad tycker du om ämnet?
Christofer: Jag tycker att det är riktigt intressant. Om man skall se det ur ett ekonomiskt perspektiv så använder aktie-
343
mäklare historia även när de jobbar för att se framtida hän- delser. Särskilt i teknisk analys när man skall kolla aktiekur- ser. Man måste alltid se historien före. Historien är väldigt betydelsefull för att kunna förutsäga framtiden eller för att minska framtidsproblem. Historia som vi får idag är väldigt bra.
Christofer säger att han är nöjd med historieundervisningen och gör gällande att han vill bli aktiemäklare. Han menar att historia hjälper individen att förstå och förutse olika samhällsproblem och konflikter. I samband med sina reflektioner pratar han om relationen mellan det förflutna, nutidsförståelsen och framtidsförväntningarna. Ebrahim menar att historieämnet har ett praktiskt användningsområde om man väljer att bli författare, något som han i och för sig inte har för avsikt att bli.
Endast ett fåtal elever anser att historiska kunskaper har bety- delse för deras framtida yrke och fortsatta studier. Majoriteten av eleverna är däremot överens om att ämnet är viktigt för allmänbild- ningen, som anses vara betydelsefull både för deras sociala status och för deras verbala färdigheter. Jag återkommer snart till allmänbild- ningsbegreppet, men låt mig för ett ögonblick stanna kvar vid histo- riekunskapernas betydelse för ungdomarnas framtidsplaner.
Mina forskningsresultat går i linje med Lars Berggrens och Ro- ger Johanssons slutsatser av den nationella utvärderingen av historie- ämnet i årskurs 9 (från 2003) där de visar att en betydande majoritet (3/4) av eleverna som ingick i undersökningen betraktar historia som intressant. Trots detta anser drygt 66 procent av grundskoleeleverna att historieämnet är mer eller mindre irrelevant för deras framtida ar- beten.344 Även om den nationella utvärderingen av grundskolan (2003) visar att 55,1 procent av grundskoleeleverna anser att histo- riska kunskaper behövs för fortsatta studier, är det tydligt att den sto- ra majoriteten av de intervjuade gymnasisterna inte kan förklara nyttan med historiska kunskaper för deras fortsatta universitetsstudi- er och framtida yrkesroller.
I: Hur förbereder dig ämnet för framtiden?
Zarah: Nej, det är allmänkunskap, men inte för fortsatta stu- dier. […] Det är bra att kunna, så att jag kan lära mina barn, så att när de kommer och frågar om sina läxor så skall jag inte säga: ”Nej det kan jag inte!”.
344
Berggren, L., Johansson, R., Historiekunskap i årskurs 9: nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU03) - samhällsorienterade ämnen, 2006, s. 27, 34-35.
På frågan om vilken betydelse historiska kunskaper har för Sandras framtid svarar hon att det ”beror väl på vad man vill göra” och ”vad man vill läsa sen” men om ”man vill till exempel bli dagisfröken då kanske är det inte så […] viktigt att man läser historia”. Sara ser ing- en nytta med historieämnet för sin framtid. Även om Marta svarar att historieämnet ger vissa baskunskaper som kan behövas vid universi- tetsstudier, kan hon inte tydligt förklara hur dessa kunskaper skall användas eller vilka kunskaper det kan handla om.
En eventuell anledning till diskrepansen mellan rapportens mer kvantitativa undersökningsresultat och mina intervjuresultat kan lig- ga i forskningsprojektens olika metodologiska tillvägagångssätt. Stu- dien av grundskoleelevernas åsikter bygger på enkäter medan min kvalitativa undersökning baseras på ett begränsat urval av personer som går på gymnasiet. Det är möjligt att grundskoleeleverna menar att historiska kunskaper kommer att vara viktiga för deras framtida studier eftersom de refererar till gymnasiets samhällsvetar- och natur- vetarprogram där historieämnet ingår. När gymnasieelever ställs inför en liknande fråga tänker de på eftergymnasiala studier. Eftersom ing- en av de intervjuade gymnasisterna anger att de har för avsikt att läsa historia på universitetet har de svårt att se någon direkt nytta med hi- storiska kunskaper (eller rättare sagt historieämnet). Med tanke på att gymnasieeleverna har svårt att förklara på vilket sätt historieäm- net är relevant för deras postgymnasiala studier och framtida yrkes- roller, är det berättigat att ställa frågan om historieämnet har legitimitetsproblem bland eleverna och om historieförmedlarna skall lägga större fokus på att verbalisera ämnets nyttofunktion.
På basis av Johanssons och Berggrens analys av grundskoleele- vernas enkätsvar och mina intervjuer kan man konstatera att histori- kersamfundet inte har några större anledningar till oro. Dessa slutledningar går stick i stäv med Arja Pillis slutsats att lärare har vis- sa svårigheter att motivera elever att läsa historia.345
Icke desto mind- re är det tänkvärt att fundera över varför ingen av de intervjuade 36 eleverna hade för avsikt att läsa historia på universitetsnivå samtidigt som den stora majoriteten beskriver skildringar av det förflutna som något som väcker intresse. En trolig anledning är att de inte kan överblicka vilka yrkeskunskaper historiska studier kan ge och vilka
345
Pilli, A., "Kritiskt tänkande som mål i historieundervisning" i Historiedidaktik i Norden 5 - Demokra- ti og politisk dannelse: national, nordisk og europæisk identitet, 1994, s. 149.
anställningsmöjligheter som erbjuds efter avslutade studier i historia. Frågan är dock varför de säger att ämnet är viktigt och intressant?
Flera förklaringsmodeller har utkristalliserats. Jag kommer att fördjupa mig i några av dem längre fram i detta kapitel, men låt mig redan nu påpeka att den ena förklaringen är att historia anses kunna förklara det samhälle vi lever i. Behovet av allmänbildning och social kompetens och idén om att vi lär oss av historien kan också vara en av bidragande faktor till den positiva synen på historieämnet. En an- nan trovärdig anledning är att de intervjuade eleverna har ställt upp på undersökningen eftersom de är intresserade av historia. Ytterligare en potentiell förklaring, som ges av Lars Berggren och Roger Johans- son, är att lärarnas kompetens och pedagogisk-didaktiska förmåga gör att eleverna beskriver ämnet som intressant.346 Detta är något som är svårt att få ett grepp om i mitt material eftersom elevernas svar är motsägelsefulla. Även i de fall eleverna kritiserar sina lärares under- visningsstrategier finns det exempel som tyder på att eleverna menar att historia är intressant.347
Det går följaktligen inte att säga om det är lärarens förtjänst att de intervjuade eleverna beskriver historia som intressant eller om det är något i historiens struktur och innehåll som gör att ämnet anses vara intresseväckande. Det är dock ett obestrid- ligt faktum att majoriteten av lärarna beskriver de historielärare som de hade i sin barndom som personer som bidrog till att ämnet upp- levdes som mycket intressant.
På ett generellt plan kan man dra slutsatsen att ämnet upplevs som intressant, även om eleverna har vissa svårigheter att verbalisera ämnets nytta för deras framtida yrkesroller och fortsatta studier. I fo- kus för elevernas syn på historieämnet ligger ämnets så kallade mora- liska/värdegrundsfrämjande nyttofunktion, idén att ämnet kan ge förståelse för det samhälle individen lever i och sist men inte minst åsikten att ämnet har en allmänbildande potential.
346
Berggren, L., Johansson, R., Historiekunskap i årskurs 9: nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU03) - samhällsorienterade ämnen, 2006, s. 36-37, 82-83. Berggren och Johansson konstaterar att de inte kan dra några stora slutsatser om lärarnas betydelse för att ämnet upplevs som viktigt och intressant ur kvantitativa data.
347