I Samhällskunskap för gymnasiet 1 (1966) poängteras det att:
Den snabba ekonomiska utvecklingen i våra grannländer och det övriga Västeuropa gör konkurrensen om arbetskraften allt hårdare, och det är troligt att vi måste hämta den från alltmer fjärran länder. Det är också troligt att vi måste hämta
mer oskolad arbetskraft för utbildning i Sverige.562
Hur skall man tolka detta citat? För det första indikerar det att under 1960-talet fanns det en tro på en svensk framtida ekonomisk utveck- ling samt en fortsatt arbetsbrist. För det andra sätts Sverige i relation till den västeuropeiska (ekonomiska) hemisfären å ena sidan och mi- grationen och konkurrensen på den internationella arbetsmarknaden å andra sidan. För det tredje indikerar berättelsen att den fortsatta utvecklingen av ”vår” ekonomi är beroende av utbudet på utländsk (icke-svensk) arbetskraft. Denna ”beroendediskurs” visar att under 1960-talet ansågs det att ”vi” kan ge ”dem” arbetstillfällen medan ”de” kan hjälpa ”oss” med den framtida expansionen av välfärden och ekonomin. Dikotomiseringsprocesserna mellan oss och dem är mycket uppenbara i det ovan anförda. Lägg märke till hur författarna använder det personliga pronomenet ”vi”. Låt mig illustrera denna
560
En av de första filosoferna och samhällsvetarna som har påpekat att människan inom nationalekono- min betraktas som “a being who invariably does that by which he may obtain the greatest amount of necessaries, conveniences, and luxuries, with the smallest quantity of labour and physical self-denial with which they can be obtained in the existing state of knowledge” var John Stuart Mill. Mill, J.S., On some Unsettled Questions of Political Economy, 2000, s. 101
561
Garland, S. m.fl., Samhällskunskap för gymnasiet 1, 1966, s. 168. Jfr Abrahamsson, H., Nilsson, C.,
Samhällskunskap (del 1): gymnasieskolans 2-åriga linjer, 1972, s. 41. Rune Johansson menar att Sverige och den svenska modellen traditionellt har presenterats som överlägsen andra system och länder. Johans- son, R., "Konstruktionen av svenskheten" i Den svenska framgångssagan? Almqvist, K. och Glans, K. (red.), 2001, s. 126.
562
tes om beroenderelationen och dikotomin vi/de med Världen, Sverige och vi (1977):s ord: ”Allt tyder hittills på att invandringslandet – och f ö invandrarna själva – vinner på immigrationen; så har det t ex visat sig att invandringen normalt förstärker en högkonjunktur”.563
Läroboksförfattarna påpekar också att ”[e]tt mycket viktigt till- skott till vår befolkning har gjorts av det invandraröverskott som rått sedan andra världskrigets slut. Detta har både haft en utjämnande in- verkan på åldersfördelningen och minskat bristen på arbetskraft”.564
Samhälle nu, del 1 (1979) är på samma linje och markerar att ”[d]essa invandrare [inte] har kostat det svenska samhället barnbi- drag och utbildning. Många av våra industrier skulle inte ha klarat sig utan invandrare”.565 Den nationella industrins behov och intressen är viktiga utgångspunkter i skildringarna från 1960- och 1970-talet. Även i en lärobok i samhällskunskap från 2007 görs det gällande att ”vi” kommer i framtiden att vara i behov av ”arbetskraftsinvandring för att möta behovet av arbetskraft och finansiera välfärden”.566
Det intressanta är att synen att Sverige kommer att behöva utländsk ar- betskraft dyker upp igen i mitten av 2000-talet.
Citatet från 2007 och flera tidigare presenterade exempel visar också att läroböckerna i samhällskunskap genomsyras av diskurser som har som syfte att motverka invandrarfientliga åsikter och påver- ka elevernas normer och värderingar genom att både visa på positiva effekter av invandringen och på framtida samhällsbehov.567
På basis av historikern Monika Edgrens forskningsresultat kan man hävda att läroboksförfattarna ”är en ideologisk produkt, historiskt och kontex- tuellt situerad och som därigenom också kan förändra diskursord- ningar”.568
Observera samtidigt att detta pedagogiska syfte som är synligt i läroböckerna i samhällskunskap inte är lika tydligt i historie- läroböckerna. De präglas istället av faktainnehåll, medan värde- grundsfrågor är mer undanskymda i diskussionen om invandringen. En så kallad objektivistisk historieförmedling verkar vara det rådande
563
Björkblom, S., Världen, Sverige och vi - samhällskunskap för gymnasieskolan (HSENT), 1977, s. 55.
564
ibid. s. 54.
565
Linnarsson, L. m.fl., Samhälle nu - del 1, 1979, s. 55.
566
Eliasson, M., Nolervik, G., Kompass till samhällskunskap, 2007, s. 162.
567
För diskussionen oms samhällkunskapsämnets betydelse för normformering och värdegrundsfrågor samt utveckling av demokratiskt tänkande se Englund, T., Curriculum as a Political Problem : Changing Educational Conceptions, with Special Reference to Citizenship Education, 1986, s. 204, 204, 257, 302.
568
Edgren, M., Hem tar plats: ett feministiskt perspektiv på flyttandets politik i 1970-talets sociala rap- portböcker, 2009, s. 120.
idealet.569
Sålunda går det att hävda att det finns en skillnad mellan samhällskunskapsämnets och historieämnets identitet.
Ytterligare en slutsats som går att dra från de ovan nämnda cita- ten är att de bidrar till dikotoma gränsdragningar mellan ”oss”/”svenskar” och ”de andra”/”invandrarna”. På så sätt skapas nationen som en självklar diskursiv konstruktion som eleverna måste förhålla sig till. I dessa och andra exempel får läsaren vetskap om Sveriges (ekonomiska men även befolkningsmässiga) behov, om män- niskor som går över nationens gränser för att komma in i en ekono- misk, politisk och demokratisk säkerhetszon och om ett samhälle som kännetecknas av modernitet, förståelse och öppenhet.570
Till exempel skriver Samhällskunskap – del 1 (1972) att ”[m]ånga söker sig för- modligen till vårt land lockade av uppgifter om vår höga levnads- standard och den högt utvecklade välfärden”.571
En berättigad fråga är om citatet antyder att ”de” kommer ”hit” för att ta del av ”vår” levnadsstandard och välfärd.
Att historiska skildringar bidrar till konstruktioner av bilder av ”oss” och ”vårt samhälle” syns även i ett exempel från 1962 där lä- roboksförfattarna skriver att ”[f]ör vårt lands vidkommande har un- der efterkrigstiden den naturliga folkökningen, nativitetsöverskottet, inte räckt till för det snabbt expanderande näringslivet. […] I detta läge har immigrationen undanröjt verkningarna av ’underbefolkning- en’”.572
Detta är ett tydligt exempel på hur industrins och ekonomins intressen är överordnade den nationella demografiska utvecklingen. Det går att tolka dessa ord som ett exempel på ett internationalistiskt tänkande där man är beredd att ta in folk från andra länder för att tillfredställa den nationella industrins behov. Citaten visar dessutom på de positiva sidorna av invandringen men också på hur berättelser- na från 1960- och 1970-talen fylls med possessiva pronomen, såsom
569
Jfr Englund, T., Curriculum as a Political Problem: Changing Educational Conceptions, with Special Reference to Citizenship Education, 1986, s. 204, 204, 257, 302.
570
För exempel på beskrivningar av Sverige som ett modernt land se t.ex. Garland, S. m.fl., Samhällskun- skap för gymnasiet 1, 1966, s. 171. Tidigare har skildringen av Sverige som ett av de mest moderna, demokratiska och toleranta samhällena uppmärksammats av Frykman, J., "Svensk mentalitet - Mellan modernitet och kulturell nationalism" i Den svenska framgångssagan? Almqvist, K. och Glans, K. (red.), 2001, s. 138-139; Löfgren, O., "Nationella arenor" i Försvenskningen av Sverige - Det nationellas för- vandlingar, Ehn, B. (red.), 1993, s. 54, 78, 90; Frykman, J., "Nationella ord och handlingar" i För- svenskningen av Sverige - Det nationellas förvandlingar, Ehn, B. (red.), 1993, s. 122-124; Ljunggren, L., Marx, M., Dina rötter och mina rötter - Att möta barn från andra kulturer, 1994, s. 160. Jfr Eilard, A.,
Modern, svensk och jämställd: om barn, familj och omvärld i grundskolans läseböcker 1962-2007,
2008.
571
Abrahamsson, H., Nilsson, C., Samhällskunskap (del 1): gymnasieskolans 2-åriga linjer, 1972, s. 41.
572
”vår”/”våra”/”vårt”. Följaktligen relateras ”deras” ankomst till vårt land till effekterna av ”deras” närvaro på ”vår” sociala, kulturella, ekonomiska och politiska utveckling.
I linje med Michael Billigs forskningsresultat är småord, såsom ”vi”, ”detta” och ”här” samt bestämda former som ”the people” sig- nifikanta diskursiva formationer som på ett ”banalt” sätt markerar, ”vår nation”/”nationen”.573
Genom vetskapen om vem som är ”insi- der” och vilka som är ”outsiders” utvecklar eleverna en matris med hjälp av vilken de kan orientera sig i det geografiska och identifika- tionsmässiga utrymmet, nämligen nationen. Billig skriver att ”[t]he crucial words of banal nationalism are often the smallest: ‘we’, ‘this’ and ‘here’”. Han tillägger att ”rhetorical reaffirmation of the national topography is routinely achieved through little, banal words, flagging the topos as the homeland”.574
Dock försvinner användningen av be- greppet ”vår” framför allt under 1980-talet, även om en lärobok från 1988 har titeln ”Vi och vår värld”.575
Dessa exkluderande och diko- tomiserande diskurser har i allt högre grad ersatts av mer inkluderan- de diskurser där man beskriver Sverige som ett mångkulturellt och diversifierat land. Faktum är att redan 1984 talade man för första gången om Sverige som ”ett mångkulturellt samhälle”.576
Men detta innebär inte att de dikotomiserande diskurserna har försvunnit helt och hållet.