det fö
det fö
det förrrrflutnaflutnaflutnaflutna
Genomgången av materialet visar att efterkrigstidens migrationsrela- terade frågor har haft en betydelsefull plats i både svenska samhälls- kunskaps- och historieläroböcker. Invandringen har diskuterats i samtliga av de 14 analyserade läroböckerna i samhällskunskap. I själ- va verket har invandringsfrågan getts större utrymme i samhällskun- skaps- än i historieläroböcker. Den svenska emigrationsberättelsen under perioden 1850-1930 har generellt uppmärksammats i större utsträckning i historieläroböckerna än i läroböckerna i samhällskun- skap, men i båda typerna av läroböcker har emigrationen relaterats till invandringshistorien. I detta avsnitt skall jag titta närmare på hi-
storieläroböckernas skildringar av emigrationen för att längre fram i
kapitel 4 jämföra bilderna av emigrationen och invandringen.
Emigrationens orsaker
Enligt läroböckerna lämnade en femtedel av befolkningen eller över en miljon svenskar landet mellan 1850 och 1930.445 I läroböckerna sätts dessutom likhetstecken mellan den svenska emigrationen och de svenska medborgarnas emigration till USA.446
I Perspektiv på histori-
444
Scott, J.W., Gender and the Politics of History, 1999, s. 21.
445
Liknande uppgifter om antalet emigranter figurerar i majoriteten av läroböckerna. Se exempelvis Ny- ström, H., Nyström, Ö., Perspektiv på historien A, 2001, s. 472; Almgren, H. m.fl., Alla tiders historia, 2007, s. 244; Människans vägar 2 - Sverige från 1809 och allmän historia från imperialismen till våra dagar, Andersson, Y., 1994; Bergström, B. m.fl., Alla tiders historia - Grundbok i historia för gymnasie- skolan, 1999, s. 350; Bäcklin, M., Historia för gymnasiet - Allmän och nordisk historia 1789 till nuva- rande tid, 1967, s. 148; Bäcklin, M., Historia för gymnasiet: Allmän och nordisk historia efter år 1000, 1962 (1964), s. 415.
446
Harald Runblom förklarar att emigrationen under 1800-talet behandlas ur ett så kallat svenskt per- spektiv. Berättelserna fokuserar på emigrationen till USA och Kanada. Runblom, H., En granskning av hur etnisk tillhörighet framställs i ett urval av läroböcker - Underlagsrapport till Skolverkets rapport 'I
en A (2001) inleds kapitlet ”Sverige blir ett industriland” med en dis- kussion om sambandet mellan fattigdomsproblem och den så kallade amerikaemigrationen:
Idag framstår årtiondena kring sekelskiftet som Sveriges mo- derna genombrott. Men i samtidens ögon verkade landet allt annat än framgångsrikt. Ännu i slutet av 1800-talet var Sve- rige ett fattigt utkantsland med en nationalprodukt per invå- nare som var den lägsta i Västeuropa. Bekymrade debattörer målade upp en mörk bild av hur ungdomen flydde från sitt land. Mer än en miljon svenskar utvandrade till Amerika un- der perioden 1850-1914. I förhållande till befolkningen var det bara Irland och Norge som hade fler emigranter.
Emigrationen
I början av 1840-talet gick bondesonen Erik Jansson omkring som predikant i byarna i Uppland. Han fördömde kyrkan och värvade anhängare till ett eget samfund. Men religiösa sammankomster utanför statskyrkan var strängt förbjudna. Erik Jansson dömdes gång på gång till fängelse. Till slut ut- vandrade han 1846 med sina anhängare och grundade ett
nytt samhälle i USA, Bishop Hill.447
Detta är en vanlig framställning av emigrationen. I berättelsen målas en mörk bild upp av det svenska 1800-talet. Sverige kontrasteras mot USA som man såg som ett förlovat land.
I allmänhet identifierar läroböckerna flera olika push-faktorer. En av orsakerna till emigrationen anses vara religiöst förtryck. Poli- tiska, demografiska och inte minst ekonomiska orsaksförklaringar tas också upp. Industrialiseringen, utvecklingen av kommunikationsmed- len, jordbruksreformerna, de medicinska framstegen och befolknings- ökningen är ytterligare några orsaksförklaringar som tas upp i läroböckernas emigrationsberättelser. Missväxter under andra hälften av 1800-talet betraktas som viktiga orsaker till emigrationen.448
Hi-
storia på egen hand 3 (1973) lyfter fram införandet av allmän värn-
enlighet med skolans värdegrund?', 2006, s. 14. Agnes Wirén har kritiserat den, enligt henne, starka fokuseringen på USA som emigrationsland. Hon argumenterar vidare att i svenska skildringar av emigra- tionen efter 1850 har man försummat den europeiska emigrationen som varit ganska omfattande. Wi- rén, A., "Den glömda utvandringen i nytt perspektiv - Om svenska invandrare till Danmark och Tyskland" i Över gränser - festskrift till Birgitta Odén, Odén, B. och Norrlid, I. (red.), 1987, s. 459, 463- 471.
447
Nyström, H., Nyström, Ö., Perspektiv på historien A, 2001, s. 272.
448
För genomgång av orsaker till emigrationen se exempelvis Bäcklin, M., Historia för gymnasiet - All- män och nordisk historia 1789 till nuvarande tid, 1967, s. 148; Almgren, H. m.fl., Alla tiders historia,
2007, s. 243; Andersson, L.M., Oredsson, S., I historiens spegel - Långa linjer och tvärsnitt, 1995, s. 175-176; Gustafsson, H., Persson, B., Tider - historia A, 1995, s. 221; Graninger, G., Vägar till nuet - Historia för gymnasieskolan (1800-1945), 1984, s. 98-99; Tägil, S., Graninger, G., Historia i centrum och periferi - Franska revolutionen till Första världskriget, 1977, s. 150-153; Bergström, B. m.fl., Alla tiders historia - Grundbok i historia för gymnasieskolans humanistiska och samhällsvetenskapliga linjer,
plikt som en potentiell anledning till den höga utvandringsfrekvensen i början av 1900-talet.449
Det är intressant att man inte tar upp infö- randet av den allmänna värnplikten som en orsak till emigrationen i
Alla tiders historia (1983) (även om huvudförfattaren till båda läro- böckerna är Börje Bergström).450
Båda läroböckerna lyfter dock fram arbetsmarknadskonflikter som potentiella orsaker till emigrationen.451 Klassperspektivets intåg i de läroböcker som publicerades fr.o.m. 1970-talet kan ha sin grund i det ökade intresset för historiemateria- lismen under 1960-talet samt det faktum att perioden efter 1968 kännetecknas av allt större ”radikalisering”.452
Läroböckerna behand- lar även flera pull-faktorer. Reklamindustrin, tidningarna och inte minst breven från USA tas upp som viktiga faktorer.453 Gemensamt för emigrationshistorien är att man simultant lyfter fram både push- och pull-faktorer som centrala förklaringsmodeller.454
Likaså är det tydligt att läroböckerna ger en mängd olika orsaker till den svenska emigrationen. Därmed växer det fram en mycket komplex bild av mi- grationsprocesser. Omvänt gäller för invandringsberättelserna. Här betraktas push- och pull-faktorer som ömsesidigt uteslutande. Men låt mig avvakta med denna diskussion och istället dra slutsatsen att
449
Bergström, B., Håkansson, I., Historia på egen hand - Läromedelssystem för gymnasieskolans tre- och fyraåriga linjer, 1973, s. 99.
450
Liknande gäller för två läroböcker skrivna av bl.a. Sven Tägil och Göran Graninger. Jfr Tägil, S., Graninger, G., Historia i centrum och periferi - Franska revolutionen till Första världskriget, 1977, s. 152-156 med Graninger, G., Vägar till nuet - Historia för gymnasieskolan (1800-1945), 1984, s. 97-99. Läroboken fr. 1973 tar upp värnplikstjänstgöring. Frågan tas inte upp i Vägar till nuet.
451
Bergström, B., Håkansson, I., Historia på egen hand - Läromedelssystem för gymnasieskolans tre- och fyraåriga linjer, 1973, s. 99; Bergström, B. m.fl., Alla tiders historia - Grundbok i historia för gymnasie- skolans humanistiska och samhällsvetenskapliga linjer, 1983, s. 350. Konflikter på arbetsmarknaden tas även upp av Nyström, H., Nyström, Ö., Perspektiv på historien A, 2001, s. 273. Man kan också notera att i Alla tiders historia (2007) har man tonat ned konflikter på arbetsmarknaden som förklaringar till emigrationen. Almgren, H. m.fl., Alla tiders historia, 2007, s. 243-244; Almgren, H. m.fl., Alla tiders historia Maxi, 2007, s. 381-383. För diskussion om värnpliktstjänstgöring se även Tägil, S., Graninger, G., Historia i centrum och periferi - Franska revolutionen till Första världskriget, 1977, s. 153.
452
För historiografi av arbetarhistoria och sociala förändringar under 1960-talet se Edgren, L., Olsson, L., "Arbetare och arbetsliv - Svensk arbetarhistorisk forskning" i Arbetsliv och arbetarrörelse - Modern historisk forskning i Sverige, Misgeld, K. och Åmark, K. (red.), 1991, s. 7-8; Karlsson, S.O., När indu- striarbetaren blev historia, 2005; Östberg, K., 1968 - När allting var i rörelse: Sextiotalsradikaliseringen och de sociala rörelserna, 2002.
453
Se till exempel Bergström, B., Håkansson, I., Historia på egen hand - Läromedelssystem för gymnasie- skolans tre- och fyraåriga linjer, 1973, s. 95-96; Bergström, B. m.fl., Alla tiders historia - Grundbok i historia för gymnasieskolans humanistiska och samhällsvetenskapliga linjer, 1983, s. 349ff; Bergström, B. m.fl., Alla tiders historia - Grundbok i historia för gymnasieskolan (för humanistiska och samhällsve- tenskapliga program), 1995 (1992), s. 349ff; Almgren, H. m.fl., Alla tiders historia, 2007, s. 243ff; Alm- gren, H. m.fl., Alla tiders historia Maxi, 2007, s. 381ff.
454
Se till exempel Andersson, L.M., Oredsson, S., I historiens spegel - Långa linjer och tvärsnitt, 1995, s. 176; Almgren, H. m.fl., Alla tiders historia, 2007, s. 243-244; Bergström, B. m.fl., Alla tiders historia - Grundbok i historia för gymnasieskolans humanistiska och samhällsvetenskapliga linjer, 1983, s. 349- 350; Graninger, G., Vägar till nuet - Historia för gymnasieskolan (1800-1945), 1984, s. 98-99.
emigrationen från Sverige tolkas som en effekt av såväl push-faktorer, såsom brist på förnödenheter på grund av brist på jordbruksmark, arbete och frihet, som pull-faktorer som till exempel emigrantbrev och rederiers resereklam.455
På det hela taget framställs Sverige som ett fattigt land som är politiskt och religiöst intolerant, men också som ett land som är på väg in i en ny tid där modernitet, välfärd, neutralitet, jämställdhet och utveckling är betydelsebärande diskurser och identifikationssymboler under 1900-talet. Det är möjligt att se emigrationsepoken som en brytningspunkt mellan det gamla och det nya Sverige samt som en ka- talysator för sociala, kulturella och ekonomiska förändringar. Men är det verkligen så att emigrationen endast beskrivs i positiva ordalag?
”Emigrationen: räddning eller olycka?”
456Enligt läroböckerna uppfattades emigrationen som ett hot mot natio- nen och den svenska ”folkstammen” i slutet av 1800- och i början av 1900-talet. I Historia för gymnasiet (1962) hävdar författarna att ”[e]migrationen betraktades länge som en stor nationell olycka: man ansåg att ’en ström av Sveriges bästa blod’ rann bort medan den hemmavarande folkstammen hotades av förgubbning”.457
För att motverka dessa tendenser bildades en ”nationalförening mot emigra- tion”.458
Citatet visar att utflyttningen sågs som ett nationellt hot. Faktum är att frågan angående huruvida emigrationen var en rädd- ning eller en olycka tas upp under hela den undersökta perioden, även om inte alla historieläroböcker anser att det är intressant att resonera kring den.459
Så här uttrycker man sig i en historielärobok från 2007:
455
Kenneth Nordgren menar att migrationsprocesser i historieläroböcker relateras till problemdiskurser och resursbrister. Nordgren, K., Vems är historien? - Historia som medvetande, kultur och handling i det mångkulturella Sverige, 2006, s. 195.
456
Citat är från Bergström, B., Håkansson, I., Historia på egen hand - Läromedelssystem för gymnasie- skolans tre- och fyraåriga linjer, 1973, s. 102. Liknande titel används i Almgren, H. m.fl., Alla tiders historia, 2007, s. 244.
457
Bäcklin, M., Historia för gymnasiet: Allmän och nordisk historia efter år 1000, 1962 (1964), s. 416.
458
ibid. s. 416. Liknande slutsatser går det att finna i Bergström, B. m.fl., Alla tiders historia - Grundbok i historia för gymnasieskolans humanistiska och samhällsvetenskapliga linjer, 1983, s. 350.
459
Bergström, B., Håkansson, I., Historia på egen hand - Läromedelssystem för gymnasieskolans tre- och fyraåriga linjer, 1973, s. 102; Almgren, H. m.fl., Alla tiders historia, 2007, s. 244. Jfr Bäcklin, M., Hi- storia för gymnasiet : Allmän och nordisk historia efter år 1000, 1962 (1964), s. 416; Bäcklin, M., Hi- storia för gymnasiet - Allmän och nordisk historia 1789 till nuvarande tid, 1967, s. 149; Bergström, B. m.fl., Alla tiders historia - Grundbok i historia för gymnasieskolans humanistiska och samhällsveten- skapliga linjer, 1983, s. 350; Bergström, B. m.fl., Alla tiders historia - Grundbok i historia för gymnasie- skolan (för humanistiska och samhällsvetenskapliga program), 1995 (1992), s. 350. De läroböcker som betraktar emigrationen endast i positiva ordalag eller som inte nämner negativa effekter är Människans vägar 2 - Sverige från 1809 och allmän historia från imperialismen till våra dagar, Andersson, Y., 1994;
Emigrationen – olycka eller räddning för Sverige?
Genom emigrationen förlorade Sverige hundratusentals kvin- nor och män i sina bästa år – den största åldersgruppen var människor mellan 20 och 30 år. Till en början tyckte de fles- ta att emigrationen var positiv eftersom den hjälpte till att lösa fattigdomsproblemet i Sverige. Men efterhand förändra- des attityden och allt fler ansåg ”den svenska folkstammen” vara hotad. För att få folk att stanna kvar i Sverige bildades
Nationalförening mot emigration, som bl.a. skulle hjälpa dem som tänkte utvandra att få egnahem och jord i Sverige. Numera ser forskarna knappast utvandringen som en olycka, som på sikt fördröjde Sveriges övergång till industriland. Emigrationen ledde till brist på arbetskraft i Sverige, vilket var till fördel för arbetarna genom att lönenivån hölls uppe. Emigrationen bidrog också till att Sverige på olika områden fick impulser som stimulerade industrialisering och demokra- tisering. Inte minst alla de emigranter som återvände till Sve-
rige stod för stimulansen. 460
Det faktum att läroboksförfattarna tar upp olika forskares tolkningar vittnar om att frågan var omtvistad.461 Framförallt är diskussionen om historiebruk och synen på emigrationen beaktansvärd eftersom läroböckerna generellt inte ger ett stort utrymme åt olika tolkningar av händelser eller skilda historiebruk. Tolkningen av emigrationen har således inte varit helt okontroversiell. Inte heller har invandringen alltid varit en helt oproblematisk fråga och detsamma gäller framväx- ten av det så kallade mångkulturella Sverige. Men låt oss återvända till emigrationshistorien.
Emigrationen betraktas i många fall som en process som har bi- dragit till positiva förändringar, framförallt när det gäller den natio- nella ekonomin, industrialiseringen, moderniseringen och
Sandberg, R., Epos - historia för gymnasieskolans kurs A och B, 1996, s. 367-368; Andersson, L.M., Oredsson, S., I historiens spegel - Långa linjer och tvärsnitt, 1995, s. 175-176; Gustafsson, H., Persson, B., Tider - historia A, 1995, s. 220-222. Här handlar det alltså om läroböcker som publicerats under senare delen av den undersökta perioden.
460
Almgren, H. m.fl., Alla tiders historia, 2007, s. 244. Nästan identiska citat förekommer i Bergström, B. m.fl., Alla tiders historia - Grundbok i historia för gymnasieskolans humanistiska och samhällsveten- skapliga linjer, 1983, s. 350; Bergström, B. m.fl., Alla tiders historia - Grundbok i historia för gymnasie- skolan (för humanistiska och samhällsvetenskapliga program), 1995 (1992), s. 350; Almgren, H. m.fl.,
Alla tiders historia Maxi, 2007, s. 382-383.
461
Jfr Bergström, B., Håkansson, I., Historia på egen hand - Läromedelssystem för gymnasieskolans tre- och fyraåriga linjer, 1973, s. 102; Almgren, H. m.fl., Alla tiders historia, 2007, s. 244. Jfr även Bäcklin, M., Historia för gymnasiet: Allmän och nordisk historia efter år 1000, 1962 (1964), s. 416; Bäcklin, M.,
Historia för gymnasiet - Allmän och nordisk historia 1789 till nuvarande tid, 1967, s. 149; Bergström, B. m.fl., Alla tiders historia - Grundbok i historia för gymnasieskolans humanistiska och samhällsveten- skapliga linjer, 1983, s. 350; Bergström, B. m.fl., Alla tiders historia - Grundbok i historia för gymnasie- skolan (för humanistiska och samhällsvetenskapliga program), 1995 (1992), s. 350.
demokratiseringen av samhällets olika sfärer.462
På motsvarande sätt beskrivs Sverige som ett land av förtryck och fattigdom medan USA porträtteras som en räddning för många svenskar. Exempelvis kan man läsa i Historia för gymnasiet (1962) att ”emigrantångarna räd- dade hundratusentals unga svenskar och svenskor från de olyckor som överbefolkningen [sic] i hemlandet hotade dem med”. I samma lärobok tilläggs det att de hemvändande ”svenskamerikanerna” tog med sig ny teknologi, nya organisatoriska idéer samtidigt som de bi- drog till etableringen av ”den svenska nykterhetsrörelsen och frikyrk- lighet”.463
Emigrationen kan också ha haft en positiv inverkan på arbetarnas löner.464
Kontentan av dessa ord är att emigrationen har bidragit till ökade interkulturella utbyten och ekonomiskt välstånd för Sveriges del.
I flera fall tolkas de politiska och ekonomiska förändringarna vid sekelskiftet 1900 som en följd av de interkulturella relationerna mellan USA och Sverige. Migrationen tycks ha varit en viktig kataly- sator för förändringar, framförallt när det gäller moderniseringen, in- dustrialiseringen och demokratiseringen av Sverige.465
I tolkningen av efterkrigstidens invandring tas invandringens påverkan på den svens- ka kulturen samt interaktionen mellan dem som benämns som ”in- vandrare” och ”svenskar” knappt upp alls trots att Sverige började definieras som ett mångkulturellt land under 1980-talet.466 Läroböck- erna ägnar lite utrymme åt interkulturella relationer i invandringslan- det Sverige, utom i de fall man analyserar assimilationsprocesserna och invandrarnas integration. Med andra ord handlar interkulturella
462
Se t.ex. Almgren, H. m.fl., Alla tiders historia Maxi, 2007, s. 382; Bäcklin, M., Historia för gymnasiet : Allmän och nordisk historia efter år 1000, 1962 (1964), s. 415-416; Almgren, H. m.fl., Alla tiders hi- storia, 2007, s. 244; Människans vägar 2 - Sverige från 1809 och allmän historia från imperialismen till våra dagar, Andersson, Y., 1994; Bergström, B. m.fl., Alla tiders historia - Grundbok i historia för gym- nasieskolans humanistiska och samhällsvetenskapliga linjer, 1983, s. 350; Bergström, B., Håkansson, I.,
Historia på egen hand - Läromedelssystem för gymnasieskolans tre- och fyraåriga linjer, 1973, s. 102. Harald Runblom nämner att emigrationen från Europa i läroböckerna relateras till exempelvis moderni- sering av transportmedel. Runblom, H., En granskning av hur etnisk tillhörighet framställs i ett urval av läroböcker - Underlagsrapport till Skolverkets rapport 'I enlighet med skolans värdegrund?', 2006, s. 24.
463
Samtliga citat är från Bäcklin, M., Historia för gymnasiet : Allmän och nordisk historia efter år 1000,
1962 (1964), s. 416.
464
Bergström, B. m.fl., Alla tiders historia - Grundbok i historia för gymnasieskolans humanistiska och samhällsvetenskapliga linjer, 1983, s. 350.
465
Kenneth Nordgren har uppmärksammat diskussionen om kulturella överföringar i samband med mi- grationsberättelser. Exemplet som tas upp av honom är Epos jämförelse mellan svenska emigranters situation i USA och den moderna kuluturkiska invandringen till Stockholm. Här visar Nordgren att emi- grationsberättelsen har relaterats till efterkrigstidens immigration. Detta stödjer min tes att analysen av immigrationen kräver en genomgång av emigrationshistoria. Jfr Nordgren, K., Vems är historien? - Hi- storia som medvetande, kultur och handling i det mångkulturella Sverige, 2006, s. 192.
466
För en diskussion om Sverige som ett mångkulturellt land och bristen på interkulturella möten i in- vandrarlandet Sverige se nedan.
processer om överföring av den så kallade svenska kulturen till dem som invandrar till Sverige. Jag återkommer till de interkulturella mö- tena i invandringslandet Sverige, men nu har jag för avsikt att reflek- tera kring de diskurser som handlar om positiva och negativa följder av emigrationen.