Empirin

Empirin i studien består av rådata i form av bandinspelade intervjuer, transkriberade intervjuer samt konstruerade fallbeskrivningar utifrån bandinspelade och transkriberade intervjuer. Insamlingen av den ur- sprungliga empirin har skett med hjälp av kvalitativa forskningsinter- vjuer i form av tematiskt strukturerade djupintervjuer som därefter kon- struerats till fallbeskrivningar av mig. Även om jag strävat efter att em- pirin skulle utgå från de intervjuade kvinnornas perspektiv har den ska- pats i den interaktion som ägt rum i intervjusituationen och med språ- kets kontextuella och konstruerande karaktär (Alvesson & Deetz, 2000).

5.1.1 Konstruktion av intervjun som instrument

I kapitel 4 har jag beskrivit den symboliska interaktionismens huvud- drag samt några för denna studie bärande begrepp. Av texten framgår att ett centralt antagande i symbolisk interaktionism utgörs av uppfatt- ningen att människan tolkar upplevelser med hjälp av tidigare erfaren- heter vilka skapats i interaktion med omgivningen. Förväntningar och förförståelser är avgörande komponenter i människors tolkningar av situationer. Forskningsintervjuer är sociala situationer, intervjukontex- ter och i dessa interagerar forskaren och intervjupersonen och skapar empirin. Denna kan alltså inte sägas avspegla vad som sker eller skett utanför denna kontext (Alvesson & Deetz, 2000). Även vilka identiteter som frammanats av språkbruket under intervjuns gång kan enligt förfat- tarna ”påverka och ge en ram åt situationen och svaren” (a.a.s. 85). Jag har under intervjun använt en intervjuguide (bil.1). När jag konstruerat denna har jag strävat efter att göra den ostrukturerad och den har rört sig om kvinnornas erfarenheter från skoltiden, om människor som varit viktiga samt om normer i skolan. De teman jag förberett har jag ställt frågor om men i övrigt har jag försökt att inte styra kvinnornas beskriv- ningar. Krokar, följdfrågor och förtydligande kan naturligtvis ha haft funktionen att styra deras beskrivningar men min avsikt har varit att låta kvinnorna i hög utsträckning själva styra innehållet i intervjuerna. Jag har också strävat efter att inte hämma eller styra kvinnorna genom mitt språkbruk. Jag har sökt undvika att pressa in kvinnan och hennes beskrivning i ett lineärt livsförloppsresonemang under intervjun efter- som jag uppfattar det som att det då fanns risk att beskrivningen blivit alltför fragmentarisk och redigerad. För att jag skulle förstå vad kvin- norna talade om har jag emellertid ibland känt mig tvungen att be den intervjuade kvinnan återföra resonemanget bakåt i tiden eller att åter- knyta till tidigare tema. Intervjuerna har varierat i vad mån de följt en lineär kronologi. Några har hoppat mer tidsmässigt medan andra varit mer lineärt logiskt uppbyggda.

Intervjun genomfördes som ett samtal där jag följde upp med följdfrågor för att fördjupa och tydliggöra det den intervjude kvinnan talade om. De teman intervjuguiden innehöll behövde inte behandlas i någon bestämd ordning utan tjänade som hjälp för mig att i viss mån styra samtalet så att samtliga teman blev avhandlade under intervjun. Kvinnorna hade också möjligheter att utveckla intervjuerna i andra riktningar vilket ibland skedde. Merton (1990) benämner intervjuer där

intervjuaren fokuserar men inte ensidigt styrs av sin intervjuguide som tematiskt strukturerade djupintervjuer. I intervjusituationerna har jag strävat efter en subjekt-subjekt-relation (Buber, 1990) även om jag varit medveten om att en sådan relation inte går att uppnå fullt ut. Det vore inte heller önskvärt i ett forskningssammanhang. Forskare och intervju- person är inte likställda parter eftersom forskaren definierar och kon- trollerar situationen (Kvale, 1997; Trost, 1997). Forskningsintervjuer sker inte förutsättningslöst och inte heller på lika villkor.

Forskningsintervjun är inte ett samtal mellan likställda parter, efter- som det är forskaren som definierar och kontrollerar situationen. Ämnet för intervjun presenteras av forskaren, som också kritiskt föl- jer upp den intervjuades svar på frågorna (Kvale, 1997, s. 13).

Forskaren kan emellertid försöka motverka ensidigheten genom att vara medveten om maktproblematiken. Subjekt–subjekt-förhållandet i studi- en innebär att det är den intervjuades erfarenhet som jag strävat efter skulle stå i centrum. Jag har kopplar det till aktörsperspektivet. Jag har strävat efter att det inte är jag som forskare som ensidigt styrt samtalen. Intervjuerna kan beskrivas som solidariska intervjuer (Davis, 1997) men situationerna är asymmetriska ur ett maktperspektiv vilket egentli- gen omöjliggör ett subjekt-subjekt-förhållande. Jag har försökt vara öppen för infallsvinklar och teman som kvinnorna har tagit upp i inter- vjuerna. De har haft formen av forskningssamtal (Kvale, a.a.) och jag har varit medveten om våra olika roller med deras asymmetriska förhål- lande.

Maktrelationen har betydelse för både insamlingen av empiri och för tolkning av denna. Jag uppfattar det även som mer komplicerat än att maktrelationen är ojämn till förmån för forskaren. Denne är beroen- de av intervjupersonens medverkan och information. Det kan finnas skäl, exempelvis grupptryck, forskarens övertalning m.m., som lett till att intervjupersonen medverkar i en undersökning, som denne egentli- gen inte vill medverka i. Informationen kan bli knapphändig. Intervju- personen vill kanske framstå i vad denne uppfattar som ljusare dager. Det kan finnas en positiv snedvridning (Alvesson & Deetz, 2000). Forskaren kan omedvetet manipulera situationen och få svar som inter- vjupersonerna egentligen inte hade för avsikt att ge. Har forskaren en ”stark förutfattad mening” kan således empirin riskera att fokuseras mot det förväntade och analysen bli en bekräftelse utifrån det forskaren redan visste. Ovanstående utgör både forskningsproblem och etiska problem.

Kvinnorna i studien har ett annat förstaspråk än svenska och in- tervjuerna skedde på svenska. Kvinnorna har haft tillräckliga språkkun- skaper i svenska för att klara av gymnasiestudier och har påbörjat och i något fall nästan slutfört högskolestudier. Min upplevelse är att språk- svårigheter som har att göra med kvinnornas utländska bakgrund och att de haft annat modersmål kan ha förekommit i intervjuerna men är få. Det kan emellertid inte uteslutas att det förekom missförstånd under intervjuns gång. Kvinnorna kan också ha haft svårigheter att uttrycka vad de tänkte säga och kanske då avstått från att utveckla resonemang. Den typen av missförstånd förekommer även i undersökningar där forskare och intervjupersoner har samma språkbakgrund. Jag har för- sökt att undvika dem i så stor utsträckning som möjligt genom att under intervjun ställa följdfrågor och be om förtydligande. Kvinnorna kan även ha sökt framställa sina tidigare skolbakgrunder som mer fram- gångsrika än de varit. Det kan inte uteslutas. Något som talar mot detta är deras framgångsrika skolkarriärer i Sverige.

5.1.2 Provintervju

Undersökningen föregicks av fyra provintervjuer för att pröva intervju- situationen. Intervjupersonerna hämtade jag från en enkät (Bilaga 2.) som jag samlat in vid en högskola. Två av de intervjuade hade inte gått på ungdomsgymnasiet utan läst vid Komvux och de andra två var födda i Sverige. De ingår inte i studien.

Provintervjuerna gav mig synpunkter på frågor och sätt att inter- vjua. När jag därefter utarbetade min intervjuguide gjorde jag det dels utifrån min teoretiska referensram och dels utifrån erfarenheter från de fyra provintervjuerna. De två kvinnor som inte var födda i Sverige tala- de mycket om sin första tid i Sverige. Jag uppfattade det därför som viktigt att be intervjupersonerna beskriva sin första tid i Sverige. De talade också om positiva förväntningar de hade haft inför att börja i svensk skola, i deras fall vuxenutbildning, vilka förbyttes till känslor av kaos vid mötet med svenskt klassrumsklimat. Dessa resonemang fördes inte av de två kvinnor som var födda i Sverige. En slutsats för huvud- studien blev att jag valde att även fokusera på de första mötena med svensk skola.

Jag hade, som beskrivits ovan, konstruerat stora övergripande te- man till en intervjuguide utifrån bl.a. provintervjuerna och mitt symbo-

liskt interaktionistiska angreppssätt. Under intervjutillfället hade jag denna i bakhuvudet. Efter godkännande från den intervjuade kvinnan spelades intervjun in på band. Intervjuerna varade mellan 1,5 och 2,5 timmar. De genomfördes på den plats som den intervjuade kvinnan valde. I de flesta fall skedde det i kvinnans hem, i några fall i ett rum på högskolan och vid ett tillfälle spelades intervjun in och genomfördes per telefon.