Val av intervjupersoner

Jag har definierat framgångsrika skolkarriärer som genomförda gymna- siestudier och erhållen högskoleplats. I definitionen ingår implicit att eleven uppfattar utbildning som viktigt. Jag antog att på utbildningar med många kvinnliga studenter skulle jag även kunna få kontakt med kvinnliga studenter med utländsk bakgrund som hade vistats kort tid i

Sverige. Det visade sig emellertid ändå svårt att hitta studenter med den bakgrund jag sökte.

5.3.1 Teoretiskt urval

Utifrån följande överväganden och personlig förförståelse beslöt jag mig för att vända mig till en högskola där studenter utbildas till social- arbetare och sjuksköterskor. Om jag gjort andra överväganden, kunde det ha medfört att jag vänt mig till en utbildning med annan inriktning. Jag utgick från följande:

• Utbildningarna har sin grund i traditionella reproducerande kvinnli- ga hemarbetsuppgifter. Vid dessa utbildningar är en stor majoritet (ungefär 90 procent) kvinnor vilket hänger samman med den köns- ligt uppdelade arbetsmarknaden (Pettersson, 1991). Eftersom ut- bildningarna är könsmärkta förväntade jag mig att träffa kvinnliga studenter med olika etniska bakgrunder.

• Utbildningarnas koppling till traditionella kvinnoarbetsuppgifter och dess yrkesinriktade studier antog jag kunde underlätta för kvinnor som inte kommer från studievana hemmiljöer att söka till högskole- utbildningar (Ahrne & Leiulfsrud, 2000). Jag har arbetat som lärare vid vård och socionomutbildningar och har då mött en blandad grupp kvinnliga studenter i olika åldrar och med olika socioekono- misk och etnisk bakgrund.

• Jag valde att vända mig till en högskola med vård- och socionomut- bildningar för att söka intervjupersoner till min studie eftersom det på dessa utbildningar krävs höga meritvärden för att bli antagen. • Jag beslöt också att endast vända mig till studenter vid de samman-

hållna studieprogrammen. Vid institutionen finns även olika på- byggnadskurser för studenter som genomfört grundexamen efter att de i de flesta fall förvärvsarbetat några år. Deras gymnasietid ligger därför oftast långt tillbaka i tiden.

5.3.2 Urvalsprocessen

För att få kontakt med kvinnliga studenter som ville låta sig intervjuas konstruerade jag en enkel enkät med bundna svarsalternativ (Bilaga 2.). Jag ställde frågor om studentens skolgång i Sverige, om föräldrarna var födda utomlands och om familjen talat ett annat språk än svenska med

varandra i hemmet under studentens gymnasietid. Jag frågade också hur gammal studenten var. De studenter som var intresserade av att deltaga i en intervju fyllde i sitt namn och sin adress. Jag gav alltså stu- denterna möjlighet att själva välja om de ville deltaga i studien eller ej. Jag besökte samtliga undervisningsgrupper på de teoretiska utbild- ningsavsnitten vid utbildningsprogrammen vid några olika tillfällen och genomförde enkätinsamlingen. Jag läste upp samtliga frågor för grup- pen innan jag delade ut enkäten eftersom jag så långt möjligt ville und- vika att frågorna missförstods. Studenterna fyllde i enkäten medan jag väntade. Jag samlade in sammanlagt 556 enkäter varav 498 var ifyllda av kvinnor. Av dessa talade 103 annat modersmål än svenska i hemmet under gymnasietiden och 71 av dem var villiga att låta sig intervjuas. Det var bland dessa 71 kvinnliga studenter som jag sökte mina inter- vjupersoner. Jag var intresserad av första generationens invandrare som kommit till Sverige under skolåldern och gått i svensk gymnasieskola. De som hade gått hela sin skoltid i Sverige hade endast svensk skoler- farenhet och hade varit barn när de kommit hit. De som endast läst vid kommunal vuxenutbildning hade ingen svensk gymnasieerfarenhet och hade inte varit i tonåren vid ankomsttiden alternativt valt att inte läsa vid gymnasieskolan när de kom till Sverige. De hade inte min efterfrå- gade skolerfarenhet.

I tabellen nedan visas vilken typ av skolgång de 71 kvinnorna en- ligt enkäten hade genomfört i Sverige.

Tabell 5.1. De 71 kvinnliga studenter som ej talade svenska i hemmet

och deras skolgång i Sverige

Skolgång i Sverige Antal

Hela skoltiden 23

Gymnasiet och eventuellt del av grundskolan 21

Komvux 27

Summa 71

Av kvinnorna hade 21 kommit till Sverige sent under skoltiden och gått i svenskt gymnasium. Några av dem hade även gått ett eller flera år i grundskolans högstadium. Åldersvariationen var stor bland de 21 kvin- norna med gymnasieerfarenhet från Sverige och sträckte sig mellan 19 och 43 år. Min ursprungliga strävan hade varit att göra en totalunder- sökning men eftersom jag arbetade med en retrospektiv intervjustudie var det viktigt att intervjupersonerna inte var ”för gamla” så att händel-

ser och sammanhang hade glömts bort. En människa ger ju alltid me- ning åt händelser i ljuset av sina nutida erfarenheter (Trost, 1997). Av de 21 kvinnorna var 13 under 30 år. Det var dessa 13 jag valde att ta med i undersökningsgruppen.

5.3.3 Den slutliga undersökningsgruppen

I empirin ingår kvalitativa forskningsintervjuer i form av tematiskt strukturerade djupintervjuer med 12 kvinnor. De har intervjuats vid ett tillfälle bortsett från Isabelle som jag intervjuat vid två.

Av de ursprungliga 13 kvinnorna som var under 30 år var det åtta som slutligen kom att ingå i undersökningen. Bortfallet om fem kvinnor uppstod av flera orsaker. Några av de blivande intervjupersonerna kom inte till avtalad plats för intervju. I några fall fick jag inte kontakt med dem trots upprepade försök. I något fall hade kvinnan hunnit slutföra utbildningen och flyttat.

Det är en grannlaga uppgift att få ett material som är lagom stort. Intervjupersonerna får inte vara för få men inte heller för många. Kvale (1997) rekommenderar att ha ett fåtal men djupare och mer innehållsri- ka intervjuer. Efter analys av de åtta intervjuerna framträdde vissa mönster. För att se om dessa kvarstod och i syfte att se om ytterligare mönster kunde urskiljas sökte jag ytterligare kvinnor att intervjua. Des- sa sökte jag genom e-post till några nyantagna studenter med utländsk bakgrund i samma utbildningar som tidigare. Jag fann fyra stycken, Zelma, Sally, Ana och Elisa, som hade motsvarade bakgrund och som ville medverka i studien. I intervjuer med dem framträdde inga ytterli- gare mönster och de ursprungliga nyanserades ytterligare genom dessa intervjuer.