Omskolning och arbetslöshet

Kvinnornas föräldrar bar med sig utbildningserfarenheter och arbets- livserfarenheter till Sverige. När de flydde från sina hemländer fick de lämna sina ägodelar och det förefaller också som att de som flyktingar avskalades sina kompetenser och yrkesidentiteter. Det är ett gemensamt mönster i beskrivningarna att föräldrarnas tidigare erfarenheter och utbildningar inte har varit kvalificerande för den svenska arbetsmark- naden. När flyktingar kommit till Sverige är det vanligt att deras tidiga- re arbetslivserfarenheter och utbildningar inte anses gångbara (se bl.a. Söderlindh, 1990; Bevelander, 2000). De omskolas och (om)utbildas men har trots det svårigheter att få förvärvsarbete. Det är ett mönster som även framträder i denna studie. I intervjuerna bad jag kvinnorna beskriva vilka yrken deras föräldrar hade haft i hemlandet och vad de arbetade med vid tiden för intervjuerna vilka ägde rum 5-10 år efter ankomsten till Sverige. Det framkom att föräldrarna i stor utsträckning saknade förvärvsarbete i Sverige. Det var påfallande hur föräldrarnas socioekonomiska förhållanden förändrats negativt vilket också framgår av tabellen nedan. De har gjort nedåtgående klassresor. Föräldrarnas arbetslöshet och/eller vaga arbetsmarknadsanknytning har inneburit att familjerna levt under knappa ekonomiska omständigheter, en process som för flera av familjerna startat före flykten.

Tabell 6.1. Föräldrarnas yrke/sysselstättning före och efter migrationen till Sverige Intervjuperson Mammas Tidigare yrke I Sverige Pappas Tidigare yrke I Sverige Amina Hemmafru Småföretagare Mediaanställd Projektanställd

Ana Hemmafru Hemmafru Försäljare Arbetslös

Elisa Ekonom Vårdbiträde Affärsman Arbetslös Lada Kontorist Fabriksarb. Fabriksarb. Verkstadsarb. Laila Hemmafru Arbetslös Butiksägare Arbetslös

Mira Lärare Arbetslös Lärare Arbetslös

Isabelle Sjuksköterska Arbetslös Affärsbiträde Arbetslös Sally Fotograf Studerande Eltekniker Uppg. saknas Sara Kulrurarb. Städerska Tekniker Fabriksarb. Tanja Butiksäg. Arbetslös Mekaniker Arbetslös Zelma Sömmerska Arbetslös Skolledare Busschaufför Zina Sekreterare Arbetslös Kamrer Arbetslös Tabellen visar att överlag har föräldrarna inte haft förvärvsarbete i Sve- rige. Under kvinnornas gymnasietid försörjde de sig med hjälp av soci- albidrag. Ett undantag utgör Zelmas pappa som fick anställning under hennes gymnasietid och familjen levde på hans inkomst. De övriga föräldrarna, som enligt tabellen ovan har förvärvsarbete, har erhållit dessa efter det att kvinnorna avslutat sina gymnasiestudier. De sociala omständigheterna har alltså inneburit ett materiellt liv i marginalen för familjerna under kvinnornas gymnasietid. Kvinnorna beskrev att deras föräldrar talat mycket lite svenska under deras gymnasietid. Andrasprå- ket lärs bäst in när språket används i vardagsumgänge (Thomas & Col- lier, 1997; Viberg, 1996). Avsaknaden av arbetsmarknadsanknytning har troligtvis påverkat föräldrarnas möjligheter att tillägna sig svenska språket. Det fick konsekvenser även för kontakterna med den övriga omvärlden. Både Mira, Zelma, Ana och Lada beskrev att de tjänstgjort som tolk åt föräldrar och andra vuxna på sjukhus. Studier (Bustos & Ramos-Ruggiero, 1985) har visat att det är vanligt att relationerna inom familjen mellan vuxna och barn förskjuts när de vuxna blir beroende av barnens kunskaper t.ex. i spr åk och om samhället. När svenska institu- tioner använder barnen i familjerna som tolkar medverkar de till för- skjutningen av relationerna i familjerna. Ana sade att hon tagit hand om familjens kontakter med den svenska omvärlden sedan hon var 11 år.

Som grupp betraktat är de intervjuade kvinnorna inte generellt barn till högutbildade föräldrar. Zina studerade på naturvetenskapligt program. I citatet nedan berättar hon om upplevelsen att inte kunna få hjälp med studierna hemma.

En del av det hemska var att jag hade ingen hjälp hemma, ingenting. Och det kändes hemskt att när man skulle ha prov så kom man till skolan varje dag och då hörde man alla prata om för att alla som gick i min klass hade antingen pappan, mamma, bror eller syster som var på högskolan eller var någon läkare eller någonting var det och de fick ju mycket hjälp. Det hörde man när de satt och pratade med var- andra varje dag. Det kändes hemskt för mig att veta alltså för jag var lite avundsjuk för jag hade inte tillgång till någon som kunde hjälpa mig. Så samtidigt tyckte jag jättesynd om mig själv. Jag får inte nå- gonting. Hur skall jag klara mig och jag var mycket rädd. (Zina) Socioekonomisk status har i kvantitativa studier visat sig ha störst be- tydelse för skolframgång och det är föräldrarnas utbildningsnivå, sär- skilt moderns som har betydelse (Elmeroth, 1997) Kvinnornas mödrar har tidigare varit yrkesarbetande inom traditionellt kvinnliga yrkesom- råden men de har varierande yrkes- och utbildningsbakgrunder. Isabel- les, Miras och Zinas mödrar har högre yrkesutbildningar. Aminas och Lailas mödrar har endast gått ett fåtal år i skolan och de har liksom Anas mamma varit hemarbetande. Anas mamma har aldrig gått i skolan och är, liksom hennes pappa, analfabet. Tanjas mamma har i många år arbetat som affärsbiträde och startat en egen livsmedelsaffär i hemlan- det. Ladas och Tanjas mödrar har börjat förvärvsarbeta tidigt och har inte någon högre utbildning.

De intervjuade kvinnorna har haft en varierande klassbakgrund med tillhörighet till medelklass och arbetarklass. Föräldrarna förefaller oavsett bakgrund överlag ha gjort nedåtgående klassresor i Sverige och deras arbetsmarknadspositioner förefaller svaga. Amina beskrev att hennes pappa först nyligen, efter 10 år, erhållit en projektanställning. Hennes mamma har sedan något år startat en egen firma i Sverige. Hon har som egen företagare i Sverige numera en tydlig arbetsmarknadspo- sition från att tidigare ha varit hemarbetande. Zina beskrev att hennes föräldrar omskolats till kallskänka respektive vaktmästare men att de inte erhållit några anställningar. Sallys mamma höll på att omskola sig till undersköterska. I Lailas beskrivning av sin mammas yrkesverksam- het har jag också uppfattat en ”försvenskning” i sättet att tala om henne. Modern beskrevs som hemmafru i Iran men som arbetslös i Sverige.

Miras föräldrar hade vid intervjutillfället återvänt till Bosnien vilket även Tanjas föräldrar stod i beredskap att göra. De fann aldrig någon anknytning till Sverige.

6.4

Sammanfattande kommentar

Ett mönster i studien är att samtliga kvinnor beskrev att de migrerat som flyktingar till Sverige och inte kommit som s.k. anknytningsfall. Att vara flykting har för de intervjuade kvinnorna inneburit att ha gjort erfarenheter av förföljelse eller krig samt flykt och oviss väntan på om de skulle erhålla asyl i Sverige. Det har inneburit erfarenheter av att vara utlämnad till okända människor vars agerande haft betydelse för deras existensiella villkor. I beskrivningarna av migrationen ingår även en nyetablering i mottagarlandet. Kvinnorna och deras familjer flydde från förföljelse och räddade kanske sina liv. Migrationen ledde till en ”omstart” i livet som visserligen inte skett under förföljelser som tidi- gare men i kontexter med strukturer som förefaller omöjliggjort eller försvårat etableringen på arbetsmarknaden och i samhället för föräld- rarna. Kvinnorna levde med den stress som dels uppkommit under och efter upplevelser av krigstillstånd eller förföljelse i hemlandet genom förändrade levnadsvillkor. De flesta av kvinnorna hade flytt p.g.a. av krig och s.k. etniska rensningar vilket kan ha inneburit att de upplevt traumatiserande förhållanden. De anlände till Sverige tillsammans med sina föräldrar och medan de väntade på besked om asyl flyttades de runt i Sverige av invandrarmyndigheter till olika slag av flyktingläger vilket har förstärkt stressen speciellt för Tanja och Mira. Kvinnorna förefaller ha varit utsatta för stress i varierande utsträckning. Jag upp- fattar att under under väntan på att deras ansökningar om asyl behand- lades medverkade svenska migrationsmyndigheter i skapandet av ett mönster som för Tanja och Mira innebar att deras psykosociala stress fördjupades. Detta kan senare ha verkat begränsande på deras skolkar- riärer då kvinnorna beskrev att de mått fysiskt och psykiskt dåligt och haft hög frånvaro i gymnasieskolan.

Kvinnorna har, eftersom de är flyktingar kommit ofrivilligt till Sverige, enligt Ogbus (1991) kategorisering. Kritik mot denna indel- ning (Eldering, 1989; Brisk, 1998) har gällt dikotomiseringen i frivillig och ofrivillig migration. Även i denna studie framträdde svårigheter att avgränsa frivillig migration från ofrivillig. De bosniska kvinnorna

beskrev planer om att familjerna skulle återvända så snart som förhål- landen medgav. Enligt Ogbu (a.a.) skulle bosnier beskrivas som ofrivil- liga migranter. I Isabelles beskrivning av tiden före flykten till Sverige förekom uppgifter om diskriminering och en upplevelse av att det varit skönt att lämna landet. Även om hon kommit till Sverige som flykting så kompliceras dikotomiseringen i frivillig och ofrivillig migration av de förhållanden som hon och familjen upplevt före ankomsten till Sve- rige. Isabelle ville lämna Kosovo. Enligt Ogbu (a.a.) förstärks upplevel- sen av svårigheter att etablera sig om migrationen varit ofrivillig. Har den varit ofrivillig kan svårigheter och dekvalificering upplevas som bestående och det påverkar även motivationen till utbildning negativt. Al-Baldawi (1998) menar att de sociala omständigheter det innebär att vara flykting formas i strukturella förhållanden som flyktingar lever under och hur de i interaktion med omgivningen upplever och tolkar dessa förhållanden i asyllandet. Förhållanden på arbets- och bostads- marknaden har betydelse för skolkarriärer (Skolverket; 2003; Bunar, 2001; Jönsson, Trondman, Arnman & Palme, 1993). Ett mönster i be- skrivningarna är föräldrarnas marginella eller oklara arbetsmarknads- positioner i Sverige. Under kvinnornas gymnasietid har samtliga famil- jer, utom Zeldas, levt på socialbidrag. Enligt Skolverket (2003a) inne- bär det generellt sett att elever erhåller lägre betyg om familjen lever på socialbidrag. Migrationsprocessen startade före flykten och innehöll materiella förluster såväl som förluster av positioner. Föräldrarnas ned- åtgående klassresor ingår i denna process. Några familjer har sökt när- ma sig majoritetssamhället genom att flytta och bosätta sig i etniskt mera blandade bostadsområden än de svenskglesa de bott i, medan andra inte gjort det utan bott kvar i svenskglesa bostadsområden. När- mandet förefaller sammanhänga med förvärvsarbete. De sociala om- ständigheter som familjerna levt under kan inte enbart hänföras till mi- grationsprocess och flykt utan även till invandrarmyndigheters ageran- den samt till förhållanden på bostadsmarknad och arbetsmarknad. Genomgången visade även att de intervjuade kvinnorna i allmänhet inte kommer från högutbildade familjer. Föräldrarnas utbildnings- och yr- kesbakgrunder varierade från högskola till att aldrig ha gått i skolan från att ha varit rektor till att ha varit hemmafru och analfabet. I be- skrivningarna framträdde således även mönster som enligt tidigare forskning kan anses motverka framgångsrika skolkarriärer.

7

Från duktig elev till inordning