• No results found

4. Tre fall av den kausala relationen mellan

4.1. Migration och segregation i ett globalt, nationellt och lokalt perspektiv

4.1.5. Segregationen i siffror

Uppdelningen i Söder och Norr är en vital föreställning hos många Helsingborgare.

I föregående avsnitt visades att denna tudelning går mycket långt tillbaka i tiden. I det allmänna medvetandet är staden en delad och segregerad stad. I vilken mån detta

264 Högdahl(2007): 52 265 Ibid.: 53

266 En retorik som i formuleringar och ambitioner påminner mycket om dagens diskussioner om att överbrygga uppdelningen mellan Söder och Norr.

267 Högdahl(2007):64



svarar mot en faktisk uppdelning av stadens medborgare utifrån bakgrund, utbild-ning, inkomst och hälsa kan visas med officiell statistik.

Om vi börjar med att jämföra de mest centrala delarna, det vill säga det som brukar kallas Norrcity och Södercentrum, blir skillnaderna uppenbara. Medelinkomsten för förvärvsarbetande i den norra delen är 26700 i månaden och 76% av befolkningen arbetar. I den södra delen är medelinkomsten 19000 i månaden och 54% arbetar.

Det finns också stora skillnader i det genomsnittliga antalet sjukdagar per person och år, nämligen 31 dagar i Norr och 54 dagar i Söder. Slutligen finns det en tydlig gräns mellan stadsdelarna när det gäller andelen med utländsk bakgrund. I norra delen av centrum är 15% invandrare eller barn till invandrare och motsvarande siffra för den södra delen är 43%. Andelarna som faktiskt är födda i ett annat land är 11%

respektive 33%.268 Siffrorna framgår av figur 4.5.

Om de båda områdena åt norr respektive söder utvidgas med intilligande stadsdelar, blir skillnaderna än mer tydliga, vilket även visas i tabell 4.5. Medan det norra blocket (25012 människor) har en medelinkomst på över 26000 kronor i månaden och 78% av befolkningen i arbete, så har det södra blocket (15555 människor) en medelinkomst på under 19000 kronor i månaden och endast 57%

i arbete.269 Sjukdagarna per år i det norra blocket är ca 33 och i det södra ca 50. I Norr har ca 14% utländsk bakgrund varav 11% är födda utanför Sverige; i Söder är andelen med utländsk bakgrund ca 46%, varav 35% är födda utanför Sverige.

Delar man upp invandrarna efter de regioner de kommer ifrån, visar det sig att Norr har en betydligt större andel av invandrare som kommer från Norden, än Söder, som framgår av tabell 4.6. Medan 26% av invandrarna i den norra delen av staden kommer från andra nordiska länder, så är det bara ca 10% av invandrarna i den södra delen som gör det. I Norr utgör invandrare från övriga världen utanför Norden endast 8% av befolkningen, medan motsvarande siffra för Söder är 32%.

Tabell 4.5. Andel invandrare, förvärvsarbetande och inkomst.

Norr Norrcity Söder

Söder-centrum

Antal invånare 25012 3339 15555 3730

Andel invandrare 11,4% 12,4% 35,0% 33,1%

Andel utländsk bakgrund 14,3% 15% 45,8% 43%

Andel förvärvsarbetande 77,9% 76% 57% 54%

Medelinkomst per månad

(tkr) 26,1 26,7 18,79 19

Sjukdagar i genomsnitt 33,2 31 50,44 54

268 Statistik för januari 2008. SCB och Statistikenheten, Helsingborgs Stad.

269 Medelinkomsten är medelvärdet av viktade genomsnittliga inkomster för stadsdelarna.



Tabell 4.6. Invandrare efter region.

Norden Övr.

Europa Övr.

Världen Summa

Andel av befolkning i

Norr 3,0 % 4,9 % 3,6 % 11,5 %

Andel av invandrare i

Norr 26,3 % 42,6 % 31,1 % 100 %

Andel av befolkning i

Söder 3,4 % 16,9 % 14,8 % 35,1 %

Andel av invandrare i

Söder 9,6 % 48,1 % 42,3 % 100 %

Även utbildningsnivån skiljer sig dramatiskt åt mellan blocken. I den norra delen har över 45% en eftergymnasial utbildning, medan endast 28% i Söder har det.270 Detta skall jämföras med värdet för kommunen på 34%, och värdet för landet i sin helhet på 35%. I Norr har man alltså generellt sett betydligt högre utbildningsnivå än i både landet och kommunen, samtidigt som man i Söder har betydligt lägre utbildningsnivå.

Sammanfattningsvis är den centrala staden mycket segregerad och generellt sett har de människor som lever i de två delarna av staden ojämlik tillgång till resurser. På Söder är arbetslösheten högre samtidigt som de som förvärvsarbetar genomsnittligt tjänar mycket mindre. Dessutom är sjukdagarna betydligt fler. Andelen som har utländsk bakgrund är mer än tre gånger så stor i de södra delarna som i de norra. Av de invandrare som bor i det norra blocket är dessutom mer än en fjärdedel födda i ett annat nordiskt land. Det betydelsefulla med denna statsbild är inte att staden är segregerad etniskt, ekonomiskt och socialt. I det avseendet skiljer sig inte Helsingborg från många andra städer. Det intressanta är istället att gränslinjen går rätt igenom de centrala delarna av staden. De resursstarka grupperna måste korsa gränsen varje gång de skall gå på bio, besöka badhuset, gå på systembolaget, eller arbeta på någon av de myndigheter eller verksamheter som är lokaliserade på Söder. Detta medför att stadsborna har en daglig medvetenhet om segregationen, vilket betyder att den är synlig och gör sig påmind i vardagen också för de resursstarka grupperna. Detta utskiljer också Helsingborg från många andra platser där invandrare och ekonomiskt svaga grupper bor i förorter en bit utanför staden dit de som bor i de centrala delarna inte har något ärende. Därför behöver människorna i dessa städer inte i samma utsträckning tänka på den spatiala isoleringen av etniska svenskar i innerstaden, eller koncentrationen av människor med bakgrund utanför Sverige i förorterma. I Helsingborg är dessutom gränsen påtaglig på grund av stadens förhållandevis små avstånd. Det är en enda gata och en liten park som skiljer Norrcity från Södercentrum.

Det tar inte ens två minuter att promenera över gränsen. Trots detta visar statistiken ovan alltså att de ekonomiska, sociala och etniska skillnaderna är stora. Stadsborna kan därmed inte undgå att lägga märke till detta. Med andra ord är medvetenheten

270 Här är det emellertid nödvändigt att kommentera att invandrare måste få utbildning från sina hemländer godkänd och styrkt för att hamna i statistiken. Många invandrare kommer dessutom från länder utan motsvarighet till ett svenskt utbildningssystem.



om segregationen mycket hög i staden, inte bara hos politiker och journalister utan också hos människor i allmänhet. Särskilt det religiösa ledarskapet har en sådan förhöjd medvetenhet om en tudelad stad.

Figur 4.1. Norr och Söder i centrala Helsingborg

4.1.6. Kategorisering och dikotomisering, – föreställningar om Söder och