Eleverna ger exempel på hur återkopplingen individanpassas och menar att individanpassningen är av stor betydelse för motivationen. Återkopplingen sker på olika sätt beroende på ämne och vilken lärare som står för återkopplingen. En del lärare anses av eleverna vara bättre på att återkoppla än andra, i betydelsen att de återkopplar mer frekvent. Att kvaliteten i återkopplingen varierar och på vilket sätt återkopplingen sker beskrivs också av eleverna. I dessa beskrivningar betonar en del av eleverna hur viktig den individanpassade muntliga återkopplingen är – närmare bestämt den återkoppling som sker i mer informella sammanhang eller direkt när eleverna jobbar med olika uppgifter.
”Jag kan jämföra med mina danslektioner. Jag har en lärare som är hon är så här ”Bra gjort!”, för varenda grej och hon menar det verkligen, hon är ärlig. Sen är det en annan lärare som inte säger – ”Bra”!”, så mycket och då blir man mycket mindre motiverad. För då går jag från den lektionen och känner – ”Vad fan, jag gjorde inte någonting bra idag”. Man kanske gjorde det men läraren inte är så himla …” (elev X1K1)
”Samma sak som att de ger beröm så säger de åt oss också, det är inte bara att vi får beröm över allting, men de ger inte mer kritik på uppgifter utan då
KAPITEL 5
är det mer feedback, men lika mycket som de ger bra saker så kan de också komma in och säga att det här inte är bra.” (elev Y1M2)
”Det går inte till på något sätt, utan här på skolan så är man väldigt tight med lärarna tycker jag iallafall. Det känns som att det på andra skolor är som en mur, men här så är det ju bra, så lärarna kan komma fram till oss och säga – ’Jävligt bra kämpat på lektionen’. Det är inte så att man sätter sig ned och … utan det sker när som helst.” (elev Y1K1)
Förutom den mer informella och muntliga återkopplingen, nämner eleverna en mer formell återkoppling som läraren ger vid de individuella utvecklings-samtalen16
”Man har ju sitt prat med läraren också, typ en gång per termin.” (elev X1K1) ”Jo, men det är väl att de går runt och pratar med en och så. Mycket både på gott och ont får man på utvecklingssamtalen. Jag tycker att det borde vara mer där, för då kan de säga – ’Det här har du gjort bra under året’, men vi har utvecklingssamtal två gånger per år, så det känns …” (elev X1M2)
Ett annat viktigt syfte med bedömningen är enligt eleverna att de får kontinuerlig information om och återkoppling på sin kunskapsutveckling för att kunna nå olika mål i skolarbetet. Eleverna anger i detalj hur vissa bedömningsverktyg används för att bedöma prestationer och ange nivån på deras kunskapsutveckling. För motivationen är det viktigt att förstå läroplanens kunskapsmål, kriterierna för bedömning och betygssystemets principer. Vidare framhålls vikten av att få samtala kring dessa frågor med lärarna och andra elever.
”Jag tycker att det är ganska svårt att förstå målen så jag brukar oftast fråga lärarna vad det betyder, så att man vet vad man jobbar mot.” (elev X2K1) ”Det är väldigt mycket prat mellan elev och lärare. Jag har teknik och NO sammanbindande, så då har jag pratat med läraren om vad jag behöver göra för att höja mig och vad jag behöver göra för att det ska gå. Då har de valt en
16”Minst en gång varje termin ska eleven, elevens vårdnadshavare och läraren ha ett utvecklingssamtal. Samtalet handlar både om elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling i förhållande till läroplanen, kursplaner och kunskapskrav” Skolverket (2012). Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen: för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan [Elektronisk resurs]. Stockholm: Skolverket ”Minst en gång varje termin ska eleven, elevens vårdnadshavare och läraren ha ett utvecklingssamtal. Samtalet handlar både om elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling i förhållande till läroplanen, kursplaner och kunskapskrav” Skolverket (2012). Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen: för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan [Elektronisk resurs]. Stockholm: Skolverket
DEN SVÅRFÅNGADE MOTIVATIONEN
138
uppgift som jag tycker är intressant och ger förslag så kan jag välja det jag tycker verkar bäst.” (elev Z2K2)
Ett bedömningsverktyg som eleverna uppger används frekvent och kontinuerligt av lärarna är bedömningsmappar med matriser. Matriserna innehåller skriftlig information från lärarna för återkoppling till eleven avseende prestationer, uppnådd kunskapsnivå och förslag på hur eleven kan utveckla sina kunskaper och förmågor. Bedömningsmatriser beskrivs av eleverna som ett återkopplingssystem som klargör elevens framsteg i relation till kursplanemålen och betygskriterierna. De anser att dessa matriser är viktiga och tillför en dimension i bedömningen av deras kunskapsutveckling som de värderar högt.
”Det känns lite bättre, matriserna känns inte lika hårda som betyg. Det tycker inte jag i varje fall. Ifall man vill ha VG men har missat några VG-mål men tagit några MVG, då vet man att man kan jobba upp det här.” (elev X2K4) ”Istället för att sätta G, VG och MVG på en uppgift så får man matriserna, för att veta vad man får för betyg.” (elev X2K1)
Återkopplingen på elevernas prestationer i bedömningsmatriserna finns att hämta via den digitala lärplattformen . Via lärplattformen finns relevant och nödvändig information samlad på ett ställe enligt eleverna. Här har de tillgång till arbetsuppgifter, information och återkoppling på sina arbetsinsatser och de kunskaper de visat på lektioner, prestationer på test och prov, bedömningsmappar och matriser med bedömningsrelaterade kommentarer från lärarna. Där finns även läroplansmål och betygskriterier, kursplaner – liksom elevernas individuella utvecklingsmål och uppgifter. Informationen uppdateras kontinuerligt av lärarna.
”Vi har en bedömningsmapp på Fronter och då brukar lärarna gå in och skriva … på test så kan vi gå in och säga vad vi tycker, men sen så kan lärarna gå in och skriva. Om vi kanske jobbar bra på en lektion, då kan de gå in och skriva, eller efter varje prov så brukar resultaten stå där.” (elev Y2M3) ”Vissa lärare är bättre att skriva i bedömningsmappen än vad andra är, men de flesta skriver.” (elev Y2K3)
Eleverna visar även här att de har förväntningar på lärarna som inte riktigt motsvaras vad gäller kvaliteten på formativa inslag av bedömning, utvecklingssamtalen och återkopplingen via bedömningsmatriserna. Att eleverna gör de här reflektionerna tyder på ett engagemang för skolarbetet
KAPITEL 5
grundat i vad de vill uppnå med sitt lärande, snarare än att undvika att visa upp bristande kompetens.