Fallbeskrivningen är tydlig. Skolorna har god tillgång till och tillgänglighet vad gäller digitala resurser och lång erfarenhet av att ha använt dem i verksamheten. Det kan därför framstå som märkligt att ge detta ett särskilt utrymme i resultatbeskrivningen. Vad gäller metod och avgränsning valdes de här frågorna bort när det gällde sIKT-enkäten men de utgjorde ett viktigt inslag i KF-enkäten.
De resultat som redovisas i detta avsnitt är från KF-enkäten. Resultatet ger en bra översikt och detaljkännedom om vad som kan räknas in i digitala resurser. Och framförallt kommer elevernas kännedom om dessa resurser fram via enkätsvaren. Svaren utgör och beskriver delar av elevernas digitala kompetens.
När eleverna tillfrågades om vilka digitala resurser de själva hade använt sig av som en del i undervisningen, under den senaste månaden, svarade 96 procent att de hade använt sin bärbara dator och 40 procent hade använt sin
KAPITEL 6
mobiltelefon. Som framgår av tabell 6:2 nedan har övriga digitala resurser i princip inte använts. Anmärkningsvärt att lärplattform endast får 2 procent ”ja”, möjligen begreppsförvirring, vilket kan tyda på att lärplattform för eleverna är synonymt med varumärket ”Fronter”.
Tabell 6:2 IKT (hårdvara) - användning. Vad av det här har du själv använt i skolan, som en del av undervisningen, under den senaste månaden? I procent
Ja Nej Stationär dator 3 97 Bärbar dator 96 4 Digitalkamera 11 89 Mobiltelefon 40 60 Läsplatta 2 98 Smartboard 13 87 Lärplattform 2 98 Annat 9 91
Tabell 6:3 IKT (mjukvara) - användning. Vad av det här har du själv använt i skolan, som en del av undervisningen, under den senaste månaden? I procent
Ja Nej
Kontorsprogram, Word 50 50
E-post 66 34
Bild, video, redigera 37 63
Chat 21 79
Sociala medier 39 61
Digitala läroböcker 43 57
Nätsökning (”Googling") 79 21 Webbaserade tjänster (”Google Books”) 21 79
PodCasts 5 95
You Tube/Streaming 61 39
Webbaserat undervisningsstöd 55 45
Spel 18 82
Annat 6 94
När frågan gällde mer specifika programvaror (mjukvara) för kommunikation och lärande som har använts under den senaste månaden som en del av undervisningen, framkommer att det är de internetbaserade söktjänsterna och e-post som mestadels har använts (se tabell 6:3). Av eleverna anger 79 procent exempelvis att de har använt nätsökning eller ”Googling” medan 61 procent har använt You Tube och 55 procent av ”Webbaserade stöd, UR smart och glosor”. E-post har använts av 66 procent av eleverna. Högst andel elevsvar där
DEN SVÅRFÅNGADE MOTIVATIONEN
156
”nej” anges gäller spel/games; chat; bild, video, redigera; sociala medier, webbaserade tjänster och digitala läroböcker/program. Högst andel ”nej” svar bland de angivna programvarorna samlar PodCasts /iTunes där 95 procent av eleverna menar att de inte har använt just denna tjänst. Bredden i elevsvaren visar att de är bekanta med de olika begreppen, tjänsterna och programvarorna. Vilket ytterligare framgår av gruppintervjuerna.
(Gruppintervjuresultat)
”Framförallt så kan vi lära oss mer eftersom vi vet hur vi enkelt kan googla upp en fråga vi har, eller hur vi tar reda på ett ord snabbt.” (elev Z2M3) ”Det finns så mycket hjälpprogram på internet som man kan gå in på och få hjälp om det är någonting som man tycker är svårt.” (elev X2K1)
När eleverna får vända blicken mot lärmiljön och faktorer i den som påverkar användningen av digitala resurser visar svaren att de har iakttagit och reflekterat över detta. Enkätresultaten ger en bild av att eleverna är nöjda med tillgången vad gäller ”hårdvara” men att det vore önskvärt med mer och bättre ”mjukvara”. I KF-enkäten ingick ett antal frågor om utrustning och digitala resurser på skolan vilket redovisas i det här avsnittet inkluderat i tabell 6:2 och 6:3. Således tillfrågades eleverna om det förutom datorer fanns tillräckligt med annan utrustning såsom kameror, smartbords, etc. på skolan. En av tio elever svarar att så ”inte alls” var fallet medan sju av tio elever är av den motsatta uppfattningen. Mittenalternativet samlade 8 procent av elevsvaren (tabell 4:22/fråga 26 b).
På en annan generell fråga om huruvida skolan ”har bra digitala läroböcker och andra program som gör att eleverna får ut det mesta av sin utrustning” svarade knappt 20 procent av eleverna att så ”inte alls” är fallet. Knappt hälften av eleverna tyckte ”absolut” att så var fallet. Mittenalternativet samlade 18 procent av elevsvaren (tabell 4:22/fråga 26 c).
I KF-enkäten ställdes frågan om skolan hade en gemensam idé för hur IT ska användas i undervisningen. Det framkommer av enkätsvaren att drygt hälften av eleverna håller med om detta. Men hela 44 procent anser inte alls att det är tydligt med den gemensamma idén om IT- användningen i undervisningen (tabell 4:22/fråga 26 d). På en annan fråga i KF-enkäten ska eleverna ta ställning specifikt till om deras ”Lärare är tillräckligt bra på IT för att kunna använda det i undervisningen på ett bra sätt” (tabell 4:22/fråga 26 a). 17 procent av eleverna väljer här det mest positiva svarsalternativet ”Ja, absolut”
KAPITEL 6
men 5 procent har valt det mest negativa svarsalternativet ”Inte alls”. De två mest positiva svarsalternativen samlar tillsammans cirka 40 procent av elevsvaren men de två mest negativa samlar 11 procent av elevsvaren.
Eleverna fick även ta ställning till frågan ”Om du bara får välja ett område, vad av det här tycker du är det största hindret för en bättre IT – användning på din skola?” (tabell 4:23/fråga 27 a-b). Det första av de fyra angivna hindren handlade om att skolan skulle ”ha för lite eller för dålig utrustning såsom datorer, kameror eller läsplattor”. Detta hinder samlade 8 procent av elevsvaren. Det andra hindret handlade om att skolan skulle ”ha för lite eller för dåliga program/mjukvara för att kunna få ut det mesta av den utrustning vi har”, vilket angavs av 28 procent av eleverna. Det allra största hindret för en bättre användning av digitala resurser på skolan, sett utifrån det svarsalternativ som samlar den högsta andelen elevsvar, hela 37 procent, är lärarnas bristande samsyn. Det vill säga att ”alla lärare använder IT på olika sätt, det finns ingen gemensam struktur”. Hindret att ”lärarna har för dålig IT-kompetens” angavs av 27 procent av eleverna.
Sammantaget indikerar elevernas svar att de är förtrogna med olika typer av digitala resurser och dess handhavande. Allt detta är viktiga komponenter i vad som kan beskrivas och ingå den digitala kompetensen. Insikten om brister och hinder talar för att eleverna är förtrogna med att använda sin bärbara dator och annan hård- och mjukvara. Via användningen kan de också identifiera brister och se utvecklingsbehov, till exempel vad gäller lärares digitala kompetens och det kollektiva lärararbetet när gäller digitala resursers användning.
(Gruppintervjuresultat)
”Det är inte bara det utan sen när man kommer till gymnasiet så har väl vi kanske lite fler fördelar för då jobbar man ofta med datorer och det blir lite mer så som man gör på universitet. Då har vi fått mycket förkunskaper eftersom vi har haft dator i den här åldern.” (elev X2K1)