Eleverna ger uttryck för hur viktig och betydelsefull läraren är för dem i skolarbetets alla delar. De beskriver också hur viktig läraren är som person, även om relationen man har till olika lärare kan variera.
”Jag tycker att alla lärare är så himla olika. Det finns inget som är våra lärare eller arbetslag utan det är jätteolika från person till person.” (elev Z2K3)
En bra lärare är enligt elevernas utsagor en lärare som är ämneskunnig, engagerad, rolig och rättvis. En lärare som kan berätta och förklara med inlevelse, tycker om sitt ämne och som trivs med att vara lärare, är en bra lärare.
”Det beror på hur läraren är också, hur engagerade lärarna är. Jag tycker ofta att det blir roligare om lärarna är mer engagerade. Om de tycker att det är intressant och brinner för det.” (elev X2K3)
Lärarens kompetens i att introducera skoluppgifter för eleverna kan exempelvis vara något som kan fånga intresset eller skapa motivation för skolarbetet.
KAPITEL 5
”Ibland kan det vara att man får en uppgift, så lägger de bara ut den på ”Fronter” och så är det bara att göra uppgiften. Om läraren är mer inne i det och förklarar och berättar om att det här faktiskt är roligt om man försöker, då kanske de har rätt och så blir man lite mer motiverad.” (elev X2K2)
Något som eleverna upprepar och som de anger i samband med ovanstående är hur viktigt det är med lärarens språkbruk och kroppsspråk i mötet med elever. Eleverna anser sig kunna avläsa lärares humör vilket påverkar elevernas inställning till olika ämnen, skolarbetet generellt och deras motivation i lärandet.
”Det känner man liksom, man vet vilken lärare man har, man känner alla lärare. Om läraren är på bra humör eller inte.” (elev Z1M2)
Eleverna beskriver också hur de möter lärares förväntningar och krav i lärares sätt att förhålla sig till dem. Detta kan gälla förväntningar och krav som berör elevens beteende eller skolarbetet generellt. Det kan också gälla något specifikt som elevens prestation på enstaka arbetsuppgifter. Eleverna ger exempel på hur lärare utmanar dem utifrån deras individuella olikheter eller kunskapsnivå, vilket stimulerar till att lära och prestera mer och bättre. Motivationen påverkas av hur eleverna uppfattar lärares agerande. Motivationen stärks när eleverna uppfattar läraren som stödjande och uppmuntrande och omvänt när det uteblir.
”Läraren pushar även på i elevens takt, om det är någon som har det lite enklare för ett ämne så ställer läraren in sig på det och blir det ett annat lärande än om det skulle vara någon som har det lite svårare.” (elev Y1M2) ”Man känner av det, har man högt i betyg i något då tycker jag att det känns som att de förväntar sig mer.” (elev X1K2)
”Om de säger – ”Gör detta och detta till den här dagen”, om man istället säger – ”Detta ska vi jobba med nu och om ni gör det här bra” … Man ser på olika lärare, jag ska inte säga namn men en kille vi har som lärare, han bara – ’Gör detta nu och så är ni tysta’, och så går han och sätter sig och gör något annat. Istället för en lärare som – ”Ja, kom till mig om ni vill ha hjälp eller om ni vill ha en genomgång!”. Det är skillnad.”(elev X2K2)
Mentorskap
När det gäller elevsociala arbetet har lärarna ett s.k. mentorskap för en viss elevgrupp. I elevernas beskrivningar framkommer att mentorernas funktion anses vara mycket betydelsefull för deras skolvardag och framsteg i skolan. Eleverna menar att en bra och fungerande relation till både mentorn och övriga lärare främjar deras motivation i skolan.
DEN SVÅRFÅNGADE MOTIVATIONEN
144
Eleverna ger exempel på hur mentorn kan vara både personlig och mer formell i sitt bemötande. För vissa elever infrias inte förväntningarna på kvaliteten på relationen med mentorn.
Den kvalitetsaspekt på relationen eleverna relaterar till handlar om hur väl de känner sig respekterade, omtyckta, trygga eller inkluderade i den sociala gemenskapen. En annan del av kvaliteten berör det stöd som är kopplat till själva skolarbetet och kunskapsutvecklingen. Där vill eleverna ha tydlig återkoppling och vägledning. När elever upplever att de lärarkrav som ställs via mentorn på deras skolarbete är för höga så hämmas motivationen.
”Går igenom information, och är det så att min mentor vet att jag måste göra något i det ämnet så tar hon reda på det och berättar det för mig. Så om läraren inte har fått in grejer så mejlar de till mentorn och tar upp det med sina elever.” (elev Z2K2)
”Vi har klasser, vi har en grundklass och det är Y, Z och X. De är där och tar hand om dem på morgonen, då brukar det vara gruppsamling. Sen har alla mentorer ett eget ämne som de är med och har under dagen.” (elev Y2M3) ”Den gruppen ska vara väldigt gemensam och känna sig trygg att kunna prata med sin mentor om allting. Inte om allting (skratt), utan om skolgrejer.” (elev X1K1)
Mentorn är av stor betydelse för eleverna när det gäller att få stöd och hjälp i skolan. Att våga be om stöd och hjälp av mentorn är extra viktigt. Eleverna framhåller att utöver mentorn kan de i princip be vilken lärare som helst om stöd och hjälp.
”Lärarna vet väldigt mycket om hur eleverna är och vilka ämnen de är bra på. De vet om det är en elev som har det lite svårare med någonting och då kanske de sätter sig lite närmare den och hjälper den extra mycket eftersom den behöver mer hjälp.” (elev Y1K1)
”Han håller koll på ens utveckling och hjälper oss. Det är den vi har på utvecklingssamtalen.” (elev Z1M3)
Eleverna berättar att de – när de ber om hjälp i skolarbetet – möter en öppen attityd hos lärarna generellt. Trots detta framför vissa elever att man som elev kan undvika att be om extra stöd och hjälp.
”Sedan är det beroende på hur mycket man vågar att, nu kan jag bara prata utifrån mig själv, men om jag tycker att någonting är svårt så tycker jag att det kan vara lite genant eller pinsamt att fråga efter hjälp hela tiden. Det blir det istället att jag struntar i det jag ska göra. Alla lärare säger - “Men vi är här för
KAPITEL 5
din skull”, men ändå har jag svårt att, jag känner mig så krävande. Får väl försöka skala bort det.” (elev Y1M3)