Den deskriptiva analysen syftar till att inom varje PALS-skala redovisa fördelningen av elevernas svar på varje enskild variabel. Tabellerna följer samma upplägg som PALS originalenkät vad gäller rubriker och den inbördes ordningen av skalorna.
Alla PALS-skalorna i studien består av femgradiga Likertskalor (”1= stämmer inte alls, 2= stämmer ganska dåligt, 3=stämmer delvis, 4=stämmer ganska mycket, 5= stämmer helt”) vilken använts för samtliga variabler.
DEN SVÅRFÅNGADE MOTIVATIONEN
176
Översikten nedan visar hur PALS-skalorna benämnts på svenska av avhandlingens författare och inom parentes anges originalenkätens terminologi samt förkortningar som använts i statistikprogrammen när analyserna genomförts. Samma benämning används i samtliga tabeller för att underlätta läsning och tolkning av de presenterade resultaten. Tabellernas variabler följer inte originalenkätens ordning utan de redovisas utifrån den blandning som gällde i webbenkäten. De kursiverade orden används genomgående i analystexten.
Vilken målorientering gentemot lärandet anger eleverna?
Personliga målorienteringar (Personal Achievement Goal Orientations): • Lärandeorientering (Mastery goal orientation, i.e., to develop ability
/competence; MA).
• Prestationsorientering (Performance-approach goal orientation, i.e., to demonstrate ability/competence; PAPP).
• Undvikandeorientering (Performance-avoid goal orientation, i.e., to avoid the demonstration of lack of ability/competence; PAV).
Vilka målinriktning uppfattar eleverna att deras klassrum signalerar dem? Klassrummets målstruktur (Perceptions of Classroom Goal Structures):
• Lärandeinriktad målstruktur(Classroom Mastery goal structure; CM). • Prestationsinriktad målstruktur (Classroom Performance – approach goal
structure; CAPP).
• Undvikandeinriktad målstruktur (Classroom Performance – avoidance goal structure; CAV).
Hur värderar eleverna sin kapacitet när det gäller skolarbetet och vilka strategier anger de?
(Academic-Related Perceptions, Beliefs, and Strategies):
• Elevers föreställningar om sin kapacitet att klara av skoluppgifter (Academic Efficacy; AE).
• Elevers inställning till att lära nytt (Avoiding Novelty; AN).
• Elevers uppfattning om lärarkrav på deras förståelse (Academic Press; AP). Analysenheten är tre skolor och resultaten har analyserats och sammanställts på gruppnivå. Elever har svarat individuellt men det går inte att uttala sig om individer som tillhörande en personlig målorientering. Det går av samma skäl
KAPITEL 7
inte påstå att elever på individnivå uppfattar en typ av målstruktur i relation till sin personliga målorientering. Resultaten redovisas som kollektivet eleverna vid de undersökta skolorna, det vill säga som grupp på koncernnivå. I tabellerna redovisas procentsatser för alla tre skolorna som ett resultat per variabel.
Elevers målorientering gentemot lärandet i skolan
Eleverna har besvarat frågor typ: ”Ett av mina mål är att visa andra att jag är duktig i skolarbetet” eller ”Ett av mina mål med skolarbetet är att lära mig så mycket jag kan” (Midgley et al., 2000). Det innebär att olika typer av målorientering undersökts. Målorientering i skolsammanhang kan inte isoleras från att någon form av motivation ingår som en grund i de handlingar elever utför. Motivation är en process som kan studeras via handlingar (i.e. val av skoluppgifter, uthållighet i skolarbetet) vilket i detta resultatkapitel bygger på att elever besvarat enkätfrågor typen: ”Det är viktigt att man förstår det man ska lära sig, inte bara lär sig utantill” eller ”Jag är säker på att jag kan klara av nästan allt skolarbete, bara jag inte ger upp” (op.cit.).
Det vill säga vilken personlig målorientering elever utvecklar eller kan hänföras till utifrån de skäl de anger för att ta sig an olika lärandeaktiviteter i skolan (Ames, 1992; Ryan & Deci, 2000a). Indikatorer som dessa kan tillsammans utgöra tecken på styrkan och kvaliteten i en elevs motivation och vilken typ av målorientering som eleven troligen använder sig av (e.g. Midgley, 2002; Pintrich, 2003; Zimmerman, 2000).
I det första avsnittet kommer PALS-skalor som mäter tre olika målorienteringar gentemot lärandet i skolan och skolarbetet att presenteras (tabell 7:1-7:3). Som redovisats tidigare förväntas elever som drivs av någon av dessa målorienteringar, eller en kombination av dem, ha helt olika syften med sitt lärande. Elever som är lärandeorienterade eller försöker uppnå lärandemål antas lära i skolan enligt självuppsatta kriterier. De anstränger sig för att erövra nya eller utveckla tidigare kunskaper och färdigheter, erhålla förståelse och insikter, hitta nya kreativa lösningar på uppgifter och anta utmaningar i skolarbetet. Syftet med lärandet är att utveckla den egna förmågan.
Prestationsorientering i den mer offensiva varianten, eller strävan efter prestationsmål förutsätter att elever huvudsakligen lär i skolan för att försöka motsvara andras krav och förväntningar. Inom den ena aspekten förväntas elever som är prestationsorienterade fokusera på själva förmågan att lära och prestationer i skolarbetet. Det väsentliga för dessa elever är hur man blir
DEN SVÅRFÅNGADE MOTIVATIONEN
178
bedömd och uppfattas av läraren och av andra elever. Dessa elever konkurrerar med andra elever om de högsta betygen eller andra sorters belöningar och förmåner. De strävar efter att överträffa andra elevers studieprestationer och erhålla socialt erkännande för sina prestationer. Syftet med lärandet inom denna aspekt eller prestationsorientering är att demonstrera för andra att man har förmåga och kompetens.
Inom den andra aspekten av prestationsorientering, det vill säga undvikandeorientering, förväntas eleven gå in för att försöka undvika att visa för andra att man saknar förmåga eller kompetens. Dessa elever vill undgå att uppfattas som ”dumma” eller ”okunniga” av lärare och andra elever.
Tabell 7:1 Hur stämmer följande påståenden för dig? I procent inklusive medelvärde och standardavvikelse. Lärandeorientering Stämmer helt Stämmer ganska mycket Stämmer delvis Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Medel- värde Standard- avvikelse
V12k Det är viktigt för mig att jag lär
mig många nya begrepp i år 27 40 22 7 4 3,79 (1,044)
V12b Ett av mina mål med skolarbetet
är att lära mig så mycket jag kan 56 33 8 2 1 4,40 (.811)
V12n Ett av mina mål är att klara av
många nya färdigheter i år 37 38 19 3 3 4,01 (.993)
V12g Det är viktigt för mig att jag
verkligen förstår mitt skolarbete 55 33 9 2 1 4,41 (.767)
V12h Det är viktigt för mig att jag
förbättrar mina färdigheter i år 55 31 11 2 1 4,39 (.821)
I tabell 7:1 redovisas hur eleverna besvarat frågor om lärandeorientering. Viktiga mål i skolarbetet för eleverna är att lära sig så mycket man kan och att förbättra sina färdigheter samt att verkligen förstå sitt skolarbete. Ett annat viktigt mål för eleverna är att klara av många nya färdigheter i år. Det vill säga läsåret. När de negativa svarsalternativen ”Stämmer inte alls” och ”Stämmer ganska dåligt” exkluderas framkommer att det är över 90 procent av eleverna som instämmer dessa i påståenden. Tillsammans visar resultaten att en majoritet av eleverna anger som mål att det är viktigt för dem att lära sig så mycket de kan, förbättra sina färdigheter och utveckla sin förståelse.
Sammantaget har en klar majoritet av eleverna instämt i alla påståenden som skalan för elevens lärandeorientering innehåller.
Resultaten i tabell 7:2 visar att fem av tio elever inte instämmer i de påståenden som ingår i skalan för elevens prestationsorientering. Det är 74 procent av eleverna som inte instämmer i påståendet att det är ett viktigt mål
KAPITEL 7
för dem att verka smartare jämfört med andra i klassen när svarsalternativen ”Stämmer inte alls” och ”Stämmer ganska dåligt” läggs samman. På den jämförbara frågan att verka smart jämfört med de andra i klassen anger 67 procent att de inte instämmer i att detta är ett mål för dem.
Tabell 7:2 Hur stämmer följande påståenden för dig? I procent inklusive medelvärde och standardavvikelse. Prestationsorientering Stämmer helt Stämmer ganska mycket Stämmer delvis Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Medel- värde Standard avvikelse
V12m Det är viktigt för mig att andra elever i klassen tycker jag är duktig i mitt skolarbete
9 13 21 25 32 2,41 (1,294)
V12f Ett av mina mål är att visa andra att jag är duktig i mitt skolarbete
14 23 17 20 27 2,78 (1,409)
V12n Ett av mina mål är att visa andra att skolarbetet är lätt för mig
4 16 25 21 34 2,36 (1,225)
V12c Ett av mina mål är att verka smart jämfört med de andra eleverna i min klass
5 10 18 25 42 2,11 (1,200)
V12i Det är viktigt för mig att jag verkar smartare jämfört med andra i min klass
4 9 13 27 47 1,96 (1,142)
Ett viktigt mål för 37 procent av eleverna är att de vill visa andra att de är duktiga i sitt skolarbete när svarsalternativen ”Stämmer helt” och ”Stämmer ganska mycket” läggs samman. För 20 procent av eleverna stämmer det att ett mål för dem är att visa andra att skolarbetet är lätt. Detta kan jämföras med att det är runt 15 procent av eleverna som angett att det är ett mål eller viktigt att uppfattas som smart vid en jämförelse med de andra i klassen.
Sammantaget visar resultaten att det verkar vara viktigare för eleverna att inför andra uppfattas som duktig i sitt skolarbete än att framstå som smart jämfört med andra i klassen. Majoriteten av eleverna instämmer dock inte i de påståenden som ingår i skalan för elevens prestationsorientering. En icke obetydlig andel elever har dock angett att det finns inslag i skalan för elevens prestationsorientering som de instämmer i.
DEN SVÅRFÅNGADE MOTIVATIONEN
180
Tabell 7:3 Hur stämmer följande påståenden för dig? I procent inklusive medelvärde och standardavvikelse. Undvikandeorientering Stämmer helt Stämmer ganska mycket Stämmer delvis Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Medel-värde Standard-avvikelse V12l Det är viktigt för mig att jag
inte verkar dum i klassen 15 23 20 15 27 2,85 (1,429)
V12d Det är viktigt för mig att min lärare inte tror att jag kan mindre än andra i klassen
4 8 20 16 52 3,41 (1,391)
V12j Ett av mina mål är att hindra andra i klassen från att tro att jag inte är smart
29 24 22 10 15 1,96 (1.177)
V12e Ett av mina mål i klassen är att inte se ut som om jag har problem med att klara av skolarbetet
8 15 22 22 33 2,44 (1,299)
I tabell 7:3 redovisas hur elever besvarat frågor om undvikandeorientering. När det gäller skalan för elevens undvikandeorientering gentemot lärandet i klassen och skolarbetet visar resultatet att 53 procent av eleverna instämmer helt eller ganska mycket i påståendet att ett av deras mål är att hindra andra från att tro att de inte är smarta. Detsamma gäller för påståendet att det är viktigt för eleverna att inte framstå som dum i klassen, vilket 38 procent angett.
När eleverna besvarat påståendet om det är viktigt för dem att deras lärare inte tror att de kan mindre än andra i klassen anger 68 procent de att detta inte stämmer in på dem. Det är sammantaget 55 procent av eleverna som anger att det stämmer dåligt eller inte alls att ett mål för dem är att inte se ut som om de har problem med skolarbetet.
Tillsammans visar resultaten för den skala som avser elevens undvikandeorientering två mönster. Ett där flertalet elever anger att ett det är viktigt eller att de har som mål att inte framstå som dumma eller inte smarta inför klassen. Ett andra mönster där en majoritet av eleverna anger att det inte stämmer att de har som mål eller att det är viktigt att framstå som om man inte har problem med att klara av skolarbetet inför klassen eller kan mindre än andra inför sin lärare.