Teorin utgår från individens förväntningar att ett visst sätt att agera ska resultera i något värdefullt för den som presterat (expectancy-value theory on achievement). Wigfield och Eccles (2000) har anpassat teorin till att vara ett redskap för att undersöka elevers förväntningar på att lyckas med specifika uppgifter i skolarbetet. Skolämnen och uppgifter utgör en ram för att undersöka hur elever tillskriver prestationer ett värde. Grundfrågorna inom teorin kan delas in i två huvudfrågor. En fråga knyts till förväntningar om att vara tillräckligt kompetent för att klara av en uppgift. Den andra frågan handlar om det värde uppgiften har för eleven på kort och lång sikt. Elevens förväntningar och det som krävs av självförtroende för att klara av uppgifterna påverkar motivationen. Motivationen påverkas också av det förväntade värdet av att ha genomfört uppgiften.
Överlappning som finns mellan olika teorier med anknytning till motivation visar sig här i motsvarigheten till begreppet self-efficacy, om förväntningar och övertygelser att kunna prestera (Bandura,1986, 1997). Det finns också likheter med teorin om inre- och yttre motivation och elevens förväntningar på att lyckas och vara kompetent (Deci & Ryan, 1985; Ryan & Deci, 2000a).
Teorin byggs upp av fyra aspekter och omfattar ett målinriktat beteende drivet av värden och förväntan av att ha framgång i ett eller flera skolämnen
KAPITEL 3
(Wigfield & Eccles, 2000). Den första aspekten definieras av den angelägenhetsgrad (attainment value) eleven tillskriver vikten av att lyckas med en uppgift. Denna aspekt berör det personliga inre värdet och kan bekräfta elevens identitet eller självbild. En elev kan genom att utföra och lyckas med en uppgift bekräfta en bild av sig själv som duktig och kompetent i ämnet slöjd. Den andra aspekten utgår från att aktiviteten i sig själv har ett värde (intrinsic interest or value) och att den ger eleven glädje, skapar intresse och tillför lust att lära. Nästa aspekt, nyttovärdet (utility value), innebär att eleven inser att genomförandet av uppgiften bidrar till att nå framtida mål. Den fjärde aspekten handlar om vilken ansträngning som krävs (cost belief) för att slutföra uppgiften. Grundfrågorna eleven ställer sig enligt teorin handlar om i vilken utsträckning eleven uppfattar sig som kompetent och tror sig om att med framgång att klara av en specifik skoluppgift.
Enligt studier som bedrivits inom teorin tar elever mer initiativ och riktar in sina handlingar mot personliga mål när det inre värdet är starkt. Vilket kan relateras till en elevs lärandeorientering (Midgley, 2002) och inre motivation (Ryan & Deci, 2000a). Det inre värde eleven associerar med en uppgift som eleven bedömer att han/hon kommer att klara av ger positiva känslor. Eleven kommer med stor sannolikhet också att vara mer motiverad att ta sig an denna aktivitet. En annan elev som ställs inför samma typ av uppgift men som inte förväntar sig att klara av den kommer troligen inte vara motiverad i samma utsträckning och heller inte anstränga sig lika mycket.
Nyttovärdet eller bruksvärdet är relaterat till de möjligheter som erbjuds om uppgiften kan bidra till att realisera framtida mål. Målet kan vara att komma in på ett speciellt gymnasieprogram och då kan målet uppnås via prestationer i skolarbetet. Det personliga inre värdet som också ligger nära frågan om ”man duger” är en del av identitetsbygget. Förväntningar och attityder i elevens omgivning som tillmäts betydelse, det vill säga sättet andra agerar på, utövar inflytande på uppfattningen om det personliga inre värdet. Elever i tonåren kan välja aktiviteter som stärker självbilden genom att välja uppgifter som gör att man kan framstå som duglig och kunnig inom ett speciellt ämne. Avslutningsvis ett exempel där aspekten som anger priset man får betala för att ta sig an en uppgift (cost belief) ingår. Denna aspekt har inte studerats i lika stor utsträckning som de tre andra aspekterna och den är i viss mån negativt relaterad till elevens motivation. Priset eller kostnaden kan vara den tid som krävs för att klara av uppgiften. Uppgiften kan av eleven upplevas som tråkig och tröttsam eller ge upphov till destruktiva tankar om den egna förmågan att klara av uppgiften,
DEN SVÅRFÅNGADE MOTIVATIONEN
82
vilket påverkar motivation och uthållighet negativt (för exempel se Eccles & Wigfield,1995; Wigfield & Eccles, 2000).
Ett antal longitudinella studier och tvärsnittsstudier där elevers förväntningar påverkar studieresultaten över tid har redovisats i forskningsöversikter (Wigfield & Cambria, 2010; Wigfield, Tonks & Klauda, 2009). Resultaten från studierna omfattar ett varierat urval vad gäller elevgrupper och skolämnen. Exempel ges som visar att elever som förväntar sig att klara av matematikuppgifter eller uppgifter som handlar om att läsa bättre, oftare väljer uppgifter i dessa ämnen. När eleverna stötte på svårigheter visade de på längre uthållighet och vilja till ansträngning. Samband mellan förväntningar, upplevd kapacitet och att se ett värde i en aktivitet visade sig öka och stärkas över tid (se även Bandura, 1997, 2001). Detta märks särskilt när det gäller aspekten som rör personligt inre värde och val.
Sammanfattningsvis visar studier med teorin som utgångspunkt att elever med höga förväntningar på att lyckas i skolarbetet också presterar bra, vilket ger utdelning i form av höga betyg. De fyra värdeaspekterna har visat sig vara viktiga i elevers val av uppgifter och framgång i skolarbetet (Wigfield & Eccles, 2000).
Attributionsteori
Denna teori, theory of attribution, applicerad på skolan innehåller ”varför-frågan” från målorienteringsteorin, men den ställs för att eleven söker svar på orsaker till olika prestationers utfall i skolarbetet, till exempel varför en uppgift i skolan gått bra eller dåligt att utföra (Weiner, 1985, 1994). Denna process att söka förklaringar kan gälla enstaka uppgifter i ett ämne, men också om hur man uppfattas i relation till klassens sociala liv. Teorin har sina rötter i Lewin (1938) där studier med fokus på människors förhållningssätt och anspråkskrav relaterat till framgång och misslyckanden i olika prestationssituationer undersöktes.4
Begrepps- och teorigenomgången vilar på decenniers forskning och studier där resultaten har grund i empiri som gått att omsätta i klassrumspraktiken. Weiner (2000) gör tydligt i sin teori att begreppet attribution handlar om att eleven har erfarenhet av tidigare genomförda uppgifter och när en ny uppgift är avklarad tilldelar eleven den ett värde med utgångspunkt i dessa tidigare erfarenheter. Prestationens värde tolkas i termer av bra och dåligt med stöd i
4 Lewin, K. (1938). The conceptual representation and measurement of psychological forces. Durham, NC: Duke University Press.
KAPITEL 3
den återkoppling som finns tillgänglig. Tolkningen omfattar troligen en känslomässig reaktion och det är dessa svar som kallas attributioner. De kategoriseras enligt teorin i några viktiga dimensioner. Resultatet av en prestation kan enligt teorin förklaras med inre faktorer (i.e. intrapersonal factors), då elevens förklaring söks internt i det sätt eleven själv agerat eller externt (i.e.
interpersonal factors) då orsak och förklaring förläggs till något i lärmiljön. En elev
som ger en intern förklaring till en dålig prestation kan associera den med bristande förmåga eller att man inte ansträngt sig tillräckligt. Om förklaringen är extern kan den relateras till lärarens förhållningssätt eller negativ inverkan från klasskamrater.
Två andra bärande aspekter i teorin är möjligheten att utöva kontroll (i.e.
locus and control) och stabilitet. Kontroll i detta sammanhang betyder att eleven
antingen kan styra och reglera själv, till exempel ha en bra lärstrategi för att lösa en uppgift, eller så ligger kontrollen delvis utanför eleven (jfr. control beliefs hos Zimmerman & Schunk, 2006). Det sistnämnda gäller till exempel hur lärare väljer att genomföra vissa moment i undervisningen. Stabilitet som orsak är lite annorlunda och hit räknas elevens förmåga, som enligt teorin är en inre faktor vilken är stabil i betydelsen inte så lätt att påverka och ändra. Om stabilitet förläggs till externa orsaker, är de mer föränderliga och kan innebära att elevens ansträngning ökar eller lärstrategi utvecklas (op.cit.).
Studier visar att elever inte alltid ägnar sig åt att söka förklaringar. Att eleven söker förklaringar är mest troligt när eleven ställs inför helt nya uppgifter och utmaningar, eller om resultatet av en prestation är oväntat för eleven. Till exempel om en elev alltid har klarat av en viss typ av uppgifter men den här gången misslyckades det. Då sätter det igång processen där förklaringar till det inträffade söks. För denna teori liksom övriga teorier i ramverket är just återkoppling centralt. Studier visar att återkoppling som bidrar till en realistisk uppfattning om den egna kunskapsnivån och syftar till att ge information om att ansträngning lönar sig ger bäst effekt (för exempel se Schunk et al., 2010).
Sammantaget ger dessa dimensioner eller aspekter underlag för eleven att förklara och tolka sina prestationer. Förklaringar som kan ge effekt på elevens känslor, att man blir glad över en framgång eller besviken på en motgång. Eller så ger det effekt på vad eleven förväntar sig klara nästa gång en liknande uppgift ska lösas i ett visst ämne. Det kan påverka hur eleven agerar. Exempelvis kan en elev som upplevt att ansträngning lönar sig öka sin uthållighet och nästa gång en uppgift av den typen ska utföras vilket bidrar till att motivationen ökar (Weiner, 1994, 2000).
DEN SVÅRFÅNGADE MOTIVATIONEN
84
Vad kan teorin tillföra framtida studier av elevers motivation? Graham & Williams (2009) ger några rekommendationer för framtida forskning i sin forskningsöversikt med utgångspunkt i det bidrag attributionsteorin hittills givit fältet. En rekommendation gäller mätmetoder och vikten av ta fram variabler som går att använda för att undersöka samband mellan faktiska prestationer och elevers uppfattningar och förklaringar till olika resultat i skolarbetet. I rekommendationerna finns också frågeställningar kring huruvida elevers attributioner utgör en medierande eller modererande funktion i ett motivationssystem, vilket enligt forskarna borde undersökas med en
multi-method approach (op.cit.).