Forskare har utvecklat en modell för att identifiera och beskriva den kompetens lärare anses behöva i den nya lärmiljön. I modellen består lärarkompetens av innehållslig, ämnesdidaktisk, pedagogisk och teknisk kompetens, som tillsammans utgör en integrerad helhet, på engelska Technological Pedagogical Content Knowledge, förkortad till TPACK (Mishra & Koehler, 2006; Koehler & Mishra, 2009) . Forskarna menar att ett öppet förhållningssätt till ny teknik är en central aspekt av denna sammansatta kompetens. Tallvid (2015) har i sin studie, en av få svenska longitudinella studier där elever och lärare i ”En-till-En” studerats , använt TPACK som analysredskap. Effekterna av att använda TPACK visar att det är användbart för att utveckla undervisningen, men också identifiera elevers, och inte bara lärares, kompetensutvecklingsbehov relativt de digitala resurserna.
Kroksmark (2011, 2013) tar sin utgångspunkt i en fenomenografisk ansats för att konstatera att omfattande förändringar sker när ”En-till-En-satsningar” genomförs vad gäller lärarkompetensen och hur det påverkar undervisningen: ”Främst genomförs förskjutningar mellan en analog och en digital livsvärld som jag här har valt att kalla didaktisk stretchadhet.” (Kroksmark, 2013, s.66). Lärare behöver omorientera sitt sätt att bemöta och handleda eleven i lärprocessen utan att vara fast i ett snävt ämnesfokus. Läraren behöver utöka sin undervisningrepertoar för att möta den variation som finns i elevgruppen när de använder sig av båda världarna (se även Kroksmark, 1993).
Håkansson Lindqvist (2015) redovisar en förändring över tid ur ett elevperspektiv. Eleverna i den ”En-till-En-studien” visar samma positiva inställning vad gäller tillgång till digitala resurser som i andra liknande studier (e.g Tallvid, 2015). De upplever mer motivation och glädje i skolarbetet när det kan struktureras enligt en egen design via fler egna val i skolarbetet, men samtidigt ökar isoleringen och ensamarbetet. Eleverna i studien redovisar en inställning till de digitala resurserna som visar på en ”klyfta” mellan egen och lärares digitala kompetens i graden av användning och att det behövs mer lärarstöd och support för att eleven ska bibehålla motivationen. Särskilt gäller detta elever som inte har tillräcklig digital kompetens. De stöds inte tillräckligt av lärarna i att utveckla och använda de digitala resurserna. Eleverna skapar då
KAPITEL 2
ett eget utrymme i lärmiljön där de tar pauser från skolarbetet, en distraktion som påverkar effektiviteten i lärandet.
Ovanstående visar att det ställs nya krav på lärares digitala kompetens i denna typ av lärmiljö för att möta alla elevers behov av stöd och hjälp vad gäller skolarbetet generellt, men särskilt för att motsvara kraven på att elever ska erhålla digital kompetens.
Sammanfattning
Forskningsläget visar att effekter av digitaliseringen på skolarbetet kan påvisas, men att det i alltför stor utsträckning är svårt att avgöra vad som beror på digitala resurser i sig eller på annat. Positiva effekter redovisas oftast och de vanligaste är ökad motivation och engagemang för skolarbetet hos eleverna, vilka antas leda till bättre studieresultat (Riksdagen, 2015). Svenska studiers resultat beskriver en förändrad lärmiljö, men är inte redovisade i relation till etablerad motivationsforskning. Dessa studiers resultat beskriver en förändrad elevroll med större handlingsutrymme, förbättrad kapacitetsupplevelse och ett ökat inflytande över delar av undervisningsprocessen samt effektivare former för bedömning och återkoppling vad gäller uppgifter och prestationer. Negativa effekter hänförs till distraktioner av dataspelande och användande av sociala medier för privat bruk under skoltid Genomgången av forskningsresultat och utvärderingar visar på en för svenska förhållanden samstämmig bild av att det går att iaktta en förändrad elev-lärarinteraktion i klassrummet som en följd av tillgång och användning av de digitala resurserna, men att det mesta fortfarande återstår att utforska vad gäller effekter som är enkelt mätbara i form av betyg, men också hur de mer långsiktiga målen att eleven ska utveckla generiska kompetenser (s.k. 21st Century Skills, OECD, 2010) ska kunna mätas och utvärderas.
Kapitel 3 Teoretisk bakgrund och
tidigare forskning
We define a theory as a scientifically acceptable set of principles advanced to explain a phenomenon. A theory provides a framework for interpreting environmental observations and helps link research and education. (Schunk, Pintrich & Meece, 2010, p.6)
En bred teoretisk utgångspunkt för avhandlingsarbetet tas i interaktionistiska, kognitiva och socialkognitiva motivationsteorier vilka huvudsakligen återfinns inom det utbildningsvetenskapliga fältet och pedagogisk psykologi (Schunk & Usher, 2012; Stipek, 1996). Fokus inom den pedagogiska psykologins kunskapsområde är inriktat mot undervisnings- och lärprocesser (Andersson & Kratwohl, 2001).
Socialkognitiva teorier tar sin utgångspunkt i att lärande är en del av ett socialt sammanhang där människor interagerar med andra. I ett socialt samspel tillägnar man sig kunskap, färdigheter, attityder, uppfattningar, regler och olika strategier för att lära nytt. Genom att observera andra och delta i olika aktiviteter erhålls insikter i hur man kan välja att agera i olika situationer. Att välja och att ta konsekvenserna av dessa val ingår i det sociala samspelet. Individen lär sig att uppfatta vad som krävs för att prestera, agera och bedöma sin egen kapacitet i relation till omgivningens krav och förväntningar. Det innebär att individen har kapacitet att reflektera över sig själv, sätta upp mål och agera medvetet (Bandura, 1986, 1997).
De föreställningar individer har om sig själva formas i ett integrerat samspel mellan individen och den omgivning man befinner sig i. Dessa föreställningar om sig själv som handlande individ eller agent är en bärande idé inom socialkognitiv teori (Bandura, 1997, 2001). Teorin avvisar en dualistisk syn på individen, man är både agent och objekt, och man kan skifta perspektiv. Individer har förmåga att avsiktligt styra sina handlingar och åstadkomma resultat. Begreppet agens syftar på förmågan att vara självreflekterande, det vill säga utvärdera sin beslut och handlingar och samtidigt kunna hantera sin omgivning. Parallellen till Fords personal agency beliefs går att se i de här idéerna om agentskapet (Ford, 1992).
DEN SVÅRFÅNGADE MOTIVATIONEN
54
I ett dynamiskt samspel mellan personliga, beteendemässiga och omgivningsmässiga influenser pågår människors avsiktliga handlingar (Bandura, 1997). I en modell visas det ömsesidiga beroendet mellan personliga faktorer (P=person) såsom kognitioner, affekter, biologi och beteende (B=behavior) i den omgivning (E=environment) man agerar och befinner sig i (Figur 3:1). Modellen syftar till att förenkla analyser av ett mycket komplicerat samspel och kan inte användas för att beskriva eller förklara kausala samband. Den sociala struktur inom vilken individer verkar, både begränsar och främjar anpassning och förändring. Individen formas och formar den sociala strukturen med sin handlingar.
<:GD AC4EE47H8DE<BA4H4A7GD4ED86<CDB>4@B78??4A7GD4 E
Inom socialkognitiv teori, som den utvecklats, görs en skillnad på lärande och prestationer. Lärande kan förekomma utan att det omsätts i handling direkt. Inom teorin förutsätter man däremot att motivationsprocesser påverkar lärande och prestationer. Motivation ses som en målstyrd aktivitet som styrs av förväntningar på framtida resultat. Dessa viktiga grundstenar kompletterade socialkognitiv teori till att omfatta kognitiva och sociala processer, liksom färdigheter, lärstrategier och beteende i betydelsen handlingar, att agera.
I nästa avsnitt presenteras en historik och översikt över motivationsforskningsteorier och studier, vilket inkluderar redogörelser för olika former av mål och dess betydelse för individers motivation. Referenser och exempel relateras till det som utgör avhandlingens fokus, nämligen elever i grundskolan. Forskning med fokus på motivation i skolsammanhang har en gemensam utgångspunkt i de uppgifter och uppdrag en elev genomför inom ramen för skolarbetet. Avgörande för elevens motivation är hur lärandet är organiserat och hur det genomförs. Elevens erfarenheter av tilldelade uppgifter i olika ämnen, tidshantering, arbetssätt och arbetsformer samt lärares bedömning och återkoppling på olika prestationer formar elevens uppfattning om den egna kapaciteten.
KAPITEL 3