I sIKT-enkäten har särskilt intresse riktats mot den typ av bedömning och återkoppling - benämnd som formativ – som läraren förväntas ge för att hjälpa eleven att bli medveten om i sin lärprocess inom skolans olika ämnen. Detta för att eleven själv skall kunna ta ett större ansvar för sitt eget lärande i skolan och reglera eller styra lärandet mot uppsatta kunskapsmål och kriterier för prestationer. Lärares återkoppling syftar med andra ord till att utmana och bidra till en höjning av den kunskap eleven redan besitter (se kapitel 3). Förmågan att använda digitala resurser i det som rör bedömningspraktiken blir för eleven ännu ett inslag i vad som kan sägas konstituera digital kompetens.
I tabell 6:6 redovisas elevernas uppfattning om vad “En-till-En-satsningen” har betytt för deras lärandesituation och den återkoppling de får av sina lärare på sitt skolarbete.
Tabell 6:6. Återkoppling på skolarbetet. Att lärare och elever har tillgång till en egen dator har bidragit till att jag...I procent
Stämmer helt Stämmer ganska mycket Stämmer delvis Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls
får snabbare feedback från min lärare
på mitt skolarbete 31 42 18 5 4 får oftare feedback från min lärare på
mitt skolarbete 22 39 27 9 3
får snabbare svar på mina frågor, som jag behöver för att komma vidare i
skolarbetet 20 37 31 9 3
får feedback från min lärare som är mer
anpassad till min förmåga i skolarbetet 15 45 30 8 2 kan oftare på egen hand ta mig vidare i
skolarbetet 32 49 16 2 1
kan lättare lösa problem i skolarbetet,
utan klasskamraternas hjälp 35 40 19 5 1
Lärares återkoppling är i fokus för fyra enkätfrågor. Som framgår av tabell 6:6 anger mellan 60 och 70 procent av eleverna att tillgången till en egen bärbar dator har inneburit att de får återkoppling på sitt skolarbete från lärarna snabbare och att det sker oftare. 60 procent menar att de får snabbare svar på sina frågor för att komma vidare i skolarbetet och att återkoppling från läraren är mer anpassad till deras egen förmåga i skolarbetet. Cirka 10 procent av eleverna upplever emellertid inte en högre kvalitet i lärares återkoppling på deras skolarbete via tillgången till en egen dator. De anser att de angivna
KAPITEL 6
påståendena vad gäller lärares insatser stämmer ganska dåligt eller inte alls på deras situation i skolan.
På frågor om hur de digitala resurserna används för återkoppling svarar 80 procent att de oftare kan ta sig vidare i skolarbetet på egen hand, och att det är lättare att lösa problem utan kamraternas hjälp. Andelen elever som svarar att dessa påståenden stämmer ganska dåligt eller inte alls uppgår till cirka 5 procent. (Gruppintervjuresultat)
En viktig del i kommunikationen avser bedömning och återkoppling på prestationer och återigen nämns lärplattformen (se även kapitel 5).
”Ja, det gör det ju. Du kan hitta matriser och sådant där. De kommenterar uppgifterna vi gör, så man får reda på mycket. Och mejl då förstås.” (elev X1M2)
”Som NN sa, alla dokument och alla uppgifter och bedömningen och allting, vi har det på Fronter, så vi har det alltid med oss.” (elevY1M3)
De digitala resurserna har med ovanstående en potential att erbjuda andra möjligheter för kommunikation än vad som traditionellt funnits tillgängligt i klassrummet. En viktig ingrediens i den digitala kompetensen är att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via internet. KF- enkätresultaten bidrar med underlag som belyser detta. När det gäller kommunikation och samarbeten med andra, anger 43 procent att de digitala resurserna bidrar i hög utsträckning (tabell 4:11/fråga 16 d). Att de ”inte alls” används eller används ”i låg utsträckning” i samband med dessa två aktiviter anges av 17 procent av eleverna.
Eleverna har fått ta ställning i vilken utsträckning de använt sig av de här möjligheterna inom klassen och den egna skolan, samt utanför skolans ram vid kontakter och samarbeten med andra (tabell 4:12-4:15/fråga 17 a-d). Det framkommer att 40 procent av eleverna använder digitala resurser i ”mycket hög” eller ”hög utsträckning” vid kontakter och samarbeten med andra elever inom ramen för den egna klassen (tabell 4:12/fråga 17 a). Lägger man ihop dessa två svarsalternativ med ”i viss utsträckning” uppgår andelen elever som anger detta 68 procent. Att använda digitala resurser vid kontakter och samarbeten med elever i andra klasser på skolan (tabell 4:13/fråga 17 b) anger 68 procent att det sker i liten omfattning. På frågan om i vilken utsträckning digitala resurser används vid kontakter och samarbeten med elever på skolan och i andra skolor (tabell 4:14/fråga 17 c) visar svaren att detta är sällsynt.
DEN SVÅRFÅNGADE MOTIVATIONEN
164
Ett likartat svarsmönster framträder också när frågan gäller människor utanför skolans värld såsom forskare, företag och organisationer (tabell 4:15/fråga 17 d).
(Gruppintervjuresultat)
Kommunikationsmöjligheterna framhålls som en väsentlig fördel, dels hur skolarbetet kan skötas och organiseras, men också hur man via sociala medier, chattforum och annat via internet kan nå andra än dem som finns i den egna skolan och närsamhället. Klassens sociala liv i form av utbyte och samarbete samt stöd med uppgifter och läxor är andra fördelar som nämns. Eleverna ger exempel på hur detta kan ersätta, eller till och med vara bättre än när det sker i verkliga möten i klassrummet. Men datorn är ett medel och ett forum för samarbete.
”Ja, fast mejlkontakten är nästan bättre än vad man har för relation till sin mentor i verkligheten. (elev M2X1)”
”Om man ska skicka in extrauppgifter eller en … det är så himla lätt att skicka in med mejlen. Om jag är sjuk eller bortrest så kan jag skicka in frågor, så det är jättebra för kommunikationen, det här med bedömningen också. Man sparar lite tid på det om man säger så. Istället för att ta det på lektioner eller raster eller efter skolan så.” (elevY1K4)
”Man kan fråga om det är.. vad som helst. Om det är en läxa eller arbete eller någonting som vi gör i den här gruppen.” (elev Z1K1)
”Det är kommunikation och att lära känna nya människor, man får större perspektiv”. (elev Y1M2)
”Nej, jag tror faktiskt att man kan bli lite mer social, man kanske inte möter dem direkt med ansikte, fast man använder mest Facebook till att kommunicera med någon annan som är långt borta och som man kanske inte kan träffa så enkelt.” (elev Y2M2)
När frågorna är mer specifikt relaterade till olika digitala resurser visar det att användningen påbörjat sitt inträde i klassrummets vardagsarbete. Ett sådant påstående är: ”Ibland jobbar vi i mindre grupper där vi letar information och skriver tillsammans i ett gemensamt dokument på webben (t ex via en online-wiki). Vi kan arbeta med samma dokument både på lektionstid och utanför skolan. När det är klart läggs arbetet upp på Internet” (tabell 4:18/fråga 20). Resultaten visar att 21 procent av eleverna svarar: ”Ja, så jobbar vi ofta på min skola” men nästan lika många svarar: ”Nej, så jobbar vi aldrig i min skola”. Cirka
KAPITEL 6
60 procent av eleverna svarar: ”Så jobbar vi ibland, men sällan” på detta påstående.
Ett annat påstående är: ”Ibland samarbetar vi med elever i andra klasser utanför vår egen skola med hjälp av Internet (t ex chat/skype/online-wikis)” (tabell 4:19/fråga 21). Det negativa svarsalternativet ”Nej, så jobbar vi aldrig i min skola” samlar här 63 procent av elevsvaren medan ”Så jobbar vi ibland, men sällan” samlar 33 procent av elevsvaren.
Eleverna har också svarat på frågor om hur ofta de tar hjälp av kamrater respektive lärare via digitala kanaler (t ex Facebook, sms, e-post) (tabell 4:6-4:7/fråga 14 a-b). Att de dagligen tar hjälp av kamrater via sådana kanaler uppges av drygt var fjärde elev, vilket kan jämföras med de 5 procent av eleverna som anger detsamma vad gäller sina lärare. Om svarsalternativen ”dagligen” och ”någon eller några gånger i veckan” läggs samman framkommer att andelen elever som tar hjälp av sina kamrater respektive lärare via digitala kanaler uppgår till 59 respektive 24 procent.