Det här avsnittet syftar till att ge en bild av elevernas användning av de digitala resurserna i sin skolvardag. I relation till digital kompetens är det viktigt att undersöka hur ofta och till vad de används samt med vilken upplevd effekt. Eleverna har besvarat frågor rörande deras personliga användning men också besvarat frågor om hur de uppfattar undervisningen och lärares förhållningssätt.
DEN SVÅRFÅNGADE MOTIVATIONEN
158
I KF-enkäten svarade eleverna på hur ofta de använder digitala resurser i skolan (såsom dator, kamera, läsplatta, etc.) under veckan. Av eleverna svarade 74 procent att de använde digitala resurser i ”sex lektioner eller mer” när de ombads att göra en skattning utifrån föregående veckas lektioner (tabell 4:4/fråga 9). En fråga berörde användandet av digitala resurser på fritiden. På denna ombads eleverna svara på hur ofta de använde sig av digitala resurser (såsom datorer, surfplattor, smartphones eller liknande) på fritiden per dag. Mer än hälften av eleverna, 60 procent, anger att de använde digitala resurser på fritiden ”mer än 3 timmar per dag” men 2 procent anger att de inte använde digitala resurser alls (tabell 4:2/fråga 5).
(Gruppintervjuresultat)
Datorn används hela tiden och till allt enligt elevernas beskrivning. Fördelar som lyfts fram är att ha allt arbete sparat, lagrat och tillgängligt via datorn via bland annat via lärplattformen och olika internettjänster. Dokumentation och organisation av uppgifter är lätt att genomföra och säkrare jämfört med papper och pärmar.
”Man har koll på allting, allt är på samma ställe och det är inte lika lätt att tappa bort. Det finns alltid där.” (elev Z2K3)
”Att inte hålla på med papper och pärmar.” (elevZ2M2)
I tabell 6:4 redovisas elevsvaren på fem delfrågor från sIKT-enkäten, vilka syftar till att belysa elevernas inställning till skolarbetet inom vissa ämnen, utifrån några olika aspekter. Varje ämne uppvisar en egen profil avseende de aspekter som efterfrågas. Ämnena kan samtidigt jämföras med varandra och i viss mån rangordnas. Elevsvaren redovisas i antal.
Tabell 6:4 Hur tänker du kring ditt skolarbete i dessa ämnen? Välj max 3 ämnen per fråga. Antal
SV EN MA NO SO Total
Där har jag mest lust att lära 87 119 94 62 76 438 Där kan jag påverka arbetssättet mest 96 101 58 48 82 385 Där arbetar jag mest ensam 88 57 121 27 52 345 Där använder jag datorn mest 137 101 5 54 125 422 Där arbetar jag mest tillsammans med andra 34 77 46 131 54 342 Not. Varje elevsvar = 1; JA = 1932. Om alla elever hade valt tre ämnen per fråga = 2805.
Påståendet om ”lust att lära” kan jämställas med elevernas motivation att lära inom ämnet. Engelska är det ämne som fått flest svar. Ur perspektivet
KAPITEL 6
motivation visar enkätsvaren att matematik kommer på en andra plats, tätt följt av svenska sedan SO och minst ”lust att lära” tycks eleverna uppleva i NO.
Hur är det ställt med ensamarbete relativt att arbeta tillsammans? Ensamarbetet är mest framträdande i matematik och därefter svenska, vilket stämmer väl överens med resultatet att de här ämnena placerar sig sist vad gäller samarbete. Inom NO är arbete tillsammans mest frekvent och ensamarbetet lägst. Engelska och svenska är i topp vad gäller möjligheten att påverka arbetssättet medan matematik kommer sist.
Hur ser då en profil för ut för ämnena matematik och svenska? Det vill säga de ämnen som mest frekvent är i fokus för internationella och nationella kunskapsmätningar (TIMSS, PIRLS, PISA)18 . Matematik är enligt elevsvaren ett ensamarbete, erbjuder en låg grad av inflytande, mycket lite av datoranvändning men är ett ämne där eleverna upplever motivation. Svenskämnet präglas också av ensamarbete men här används datorn mycket och en högre grad av inflytande på arbetssättet knyts till ämnet av eleverna, liksom motivation i samma omfattning som för matematikämnet.
Eleverna har i sIKT-enkäten svarat på hur ofta de använder sin bärbara dator inom specifika ämnen. Dessa svar presenteras i tabell 6:5.
Tabell 6:5 Hur ofta använder du din bärbara dator i följande ämnen? I procent
Alltid /nästan
alltid Ofta Ibland Sällan
Nästan aldrig /aldrig Svenska 58 34 6 2 0 Engelska 43 50 7 0 0 Matematik 2 9 29 48 12 NO (naturorienterande ämnen) 29 52 17 2 0 SO (samhällsorienterande ämnen) 58 35 6 1 0
Hur är det med datoranvändandet? Enligt tabell 6:4 är rangordningen: SV, SO, EN, NO och MA på enkätfrågan; ”Där använder jag datorn mest”. Jämfört med tabell 6:5 visar det sig stämma helt överens, dock med SV/EN på en gemensam första plats om svarsalternativen ” alltid/nästan alltid eller ofta” läggs samman. För NO visar siffrorna att var ungefär femte elev använder datorn mer sällan, vilket stämmer med tabell 6:4. Matematikämnets särställning är tydlig.
18 Programme for International Student Assessment; Trends in International Mathematics and Science Study; Progress in International Reading Literacy Study
DEN SVÅRFÅNGADE MOTIVATIONEN
160
Mer specifika exempel på hur digitala resurser används av eleverna i skolarbetet gavs via KF-enkäten. I ljuset av hur eleverna besvarat frågor om skolarbetet och några ämnen är de resultat som presenteras här exempel med närhet till undervisningen. Återigen, resultaten bidrar med exempel på elevernas digitala kompetens. Här med fokus på färdigheter. Enkätresultaten visar vad eleverna anser om de digitala resurserna som ett stöd för dem i skolarbetet. Resultaten avseende svenskämnet och SO (se tabell 6:4 och 6:5) kan också relateras till mer specifika exempel på hur de används av eleverna i skolarbetet. (Gruppintervjuresultat)
Eleverna anser att vissa uppgifter och lärprocesser går snabbare och fortare, till exempel att skriva längre texter och översätta ord. Fakta och information finns lättillgängligt oavsett tid och rum. Det är viktigt och det påverkar motivationen positivt. En nackdel är att handstilen försämras.
”Det kan vara Google translate. Om man ska översätta ett ord på engelska så istället för att slå upp i en ordbok och hålla på, det tar jättelång tid, då hinner man mycket mer genom att bara gå in på Google translate och slå upp ordet.” (X1K1)
”Det är så himla mycket fördelar. Just att kunna hitta information, att man inte bara sitter med böcker sådant. Jag tror att många blir mer motiverade att hitta en bra sida och tycker att det är roligare.” (Y1K1)
”Att renskriva sju gånger, det räcker att skriva en gång i datorn och då kan du bara markera och dra texten, det kan du ju inte på papper.” (elev Z2M3)
Digitala resurser används enligt 66 procent i ”mycket hög” eller ”hög utsträckning” i samband med tillägnandet av baskunskaper. Endast 6 procent anger här att det sker i ”låg utsträckning” eller ”inte alls” (tabell 4:8/fråga 16 a). Eleverna har besvarat frågor som rör själva skrivandet och textproduktion i skolan med hjälp av digitala resurser. En fråga rör exempelvis i vilken utsträckning eleverna använder programmet ”Word” istället för att skriva för hand. Andelen elever som svarar ”alltid” eller ”ofta” på denna fråga uppgår till 94 procent, när svarsalternativen läggs samman (tabell 4:16/fråga 18). Elevsvaren på en annan fråga, visar att andelen elever som använder sig av ”Word”-programmets olika stödfunktioner såsom stavningskontrollen och synonymordboken i sina textproduktioner uppgår till 80 procent, när svarsalternativen ”alltid” eller ”ofta” på denna fråga läggs samman (tabell 4:17/fråga 19).
KAPITEL 6
I en annan fråga ska eleven ta ställning till följande: ”I skolan använder jag olika IT-stöd, som ”Googling”, Wikis, databaser, PodCasts, YouTube med mera för att på egen hand sortera och tolka information". Svaren på denna fråga visar att 73 procent av eleverna ”ofta” använder digitala resurser för att på egen hand sortera och tolka information (tabell 4:20/fråga 23).
Resultatet visar att 84 procent av eleverna använder digitala resurser i eget skapande i samband med olika typer av skoluppgifter (tabell 4:10/fråga 16 c). Andelen elever som anger att digitala resurser används i ”mycket hög” eller ”hög utsträckning” till kritiskt/självständigt tänkande uppgår till 46 procent, men faktum är att en så stor andel som 17 procent anger ”låg utsträckning” eller ”inte alls”, vilket är en tankeställare sett i ljuset av att källkritiskt tänkande förutsätts ingå i den digitala kompetensen (tabell 4:9/fråga 16 b).
(Gruppintervjuresultat)
Detta stärks av att endast ett fåtal elever nämner detta i intervjuerna.
”Vi har också lärt oss att vara källkritiska, om det är ett forum så kanske man inte ska ta informationen därifrån för det är inte säkert att det är sant.” (elev Y1K2)
När det gäller i vilken utsträckning IT-stödet används generellt i undervisningen framkommer att hälften av de tillfrågade eleverna anser att stödet används ”lagom mycket”. Enligt en dryg tredjedel av eleverna borde dock IT-stöd användas lite mer eller mycket mer, men en knapp femtedel av eleverna anser att det borde användas mycket mindre eller lite mindre. Andelen elever som anser att det borde ingå mer IT-stöd i undervisningen är i kort större än andelen som anger det motsatta (tabell 4:5/fråga 13).
(Gruppintervjuresultat)
Gruppintervjuerna innehåller ett fåtal exempel på användning i praktiskt – estetiska ämnen. Eleverna framhåller då hur lätt det är att bearbeta, använda layout och integrera bild och ljud vid presentationer och redovisningar med stöd i datorns programvara.
”Det var bara när vi skulle skriva en egen låt, då var det ett program i datorn som man kan göra låtar på och då använda vi det.”(elev X1K1)
”På idrotten så har vi fått sätta ihop en film, så det blir då och då att man använder den i alla ämnen.” (elev Y1K1)
DEN SVÅRFÅNGADE MOTIVATIONEN