Huvudmannen har sedan starten 1993 haft en tydlig inriktning vad gäller att skapa god tillgång till digitala resurser.
I korthet kan detta pågående utvecklingsarbete med fokus på digitala resurser sägas ha genomsyrat kompetensutveckling och undervisningsvardag under drygt 20 år. Från starten fanns stationära datorer i varje klassrum och de ingick reguljärt i undervisningen. Detta var i början på 1990-talet mycket ovanligt i svenska skolor. Det vanliga då var att datorer fanns i särskilda datorsalar och sköttes som ett specifikt uppdrag av enstaka lärare. Skolorna i studien kännetecknades av att det fanns datorer tillgängliga från årskurs 1 och uppåt i årskurserna. Den infrastruktur som byggts vad gäller datorer, eller nu digitala resurser, har skapats med syftet att vara elevnära, ingå i undervisningen och att kompetensutvecklingsinsatser omfattar all personal.
Utvecklingsarbetet med fokus på digitala resurser och tekniken, har inneburit att allt som ingår i bygget av infrastrukturen kan delas in i två perioder. Under perioden 1993-2009 bestod i huvudsak de digitala resurserna av
DEN SVÅRFÅNGADE MOTIVATIONEN
118
stationära datorer och andra verktyg, till exempel digitalkameror och interaktiva skrivtavlor (smartboard). Nästa period startar under 2008-2009 och då är det de bärbara datorerna som dominerar bland de digitala resurserna.
I dagsläget är mycket under omprövning och diskussioner om framtida satsningar pågår. Skolorna befann sig vid avhandlingens datainsamling 2011 i ett gränsland, där man ännu inte fullt ut fanns i det onlinelärande i klassrummet, vilket kan sammanfattas i att lärande i skolan till stor del pågår uppkopplat mot internet hela tiden (Kjällander, 2014). Hit räknas de smarta mobilernas intåg i elevernas liv och bruket av s.k. ”molntjänster”, det vill säga tjänster där data lagras på externa servrar och ger stöd för olika applikationer och programvaror. Men det sistnämnda faller utanför denna avhandlingen datainsamling och genomförande.
Teknikhanteringen är resursrelaterad såtillvida att det krävs inköp av olika slag och kompetent personal som kan hantera den teknik som införskaffas. Perioden 1993-2009 kan sammanfattas i att allt byggdes upp och växte i omfattning med mer datorer och fler specialister (”IT-tekniker”) som fick hantera och sköta om dessa. Allt blev dyrare och dyrare men fungerade inte tillfredställande. Under perioden pågick ett intensivt arbete med att hitta andra lösningar eftersom lärare och elever inte kunde lita på att tekniken fungerade tillfredsställande i klassrummet.
Parallellt med ordinarie kompetensutveckling vid skolorna pågick ett flertal utvecklingsinsatser av kortare karaktär men även sådana som kunde pågå över flera år under perioden 1993-2008. Huvudmannens skolor ingick i statliga satsningar som ITIS och KK-stiftelsens utbildningar (för en översikt se Söderlund, 2000) och man deltog i initiativ där kunskap inhämtades i samverkan med andra skolor, entreprenörer inom fältet och vid utbildningsmässor (t ex BETT 1999, http://www.bettshow.com/).
En brytpunkt för den här perioden kan sammanfattas med att när fler skolor startats och verksamheten ökat i omfattning fanns ett allt större behov av att få till stånd digitala lösningar som omfattade alla delar av verksamheten. Lärare skulle kunna planera och genomföra undervisning utan tekniska avbrott som skapar stress och ineffektivitet. Huvudkontor och administration skulle ha fungerande och kompatibla system för att hantera verksamheter i flera städer. Elevernas behov av bra förutsättningar för att ha ett digitalt stöd enligt läroplansintentionerna behövde tillgodoses. Ledningen agerade och en rad strategiska beslut togs vilka utmynnade i en IT-policy för hela koncernen i syfte att förbättra förutsättningarna för användningen av de digitala resurserna (IT).
KAPITEL 4
Det blev också startpunkten för det som kom att benämnas ”En-till-En-satsningen” med start 2008-2009 på grundskolan.
Koncernens dotterbolag Didaktikcentrum AB, där ett urval av skolornas pedagoger arbetar, fungerar som koordinator av det interna och externa pedagogiska utvecklingsarbetet. Den utbyggnad av infrastrukturen som skett vad gäller de digitala resurserna och implementeringen har i huvudsak skötts via detta bolag. Helt avgörande för utvecklingssatsen var att skapa vad som populärt kallas en ”digital highway” in i skolorna. Det vill säga att det via investeringar skapas driftsäkerhet i det system som byggs. Detta gjordes via samarbetspartners som kunde garantera detta. Infrastrukturbygget bestod av två delar. Den tekniska infrastrukturen i form av fibernät och servrar vilket i det här fallet skulle klara av att hantera ett stort antal datorer och effektiv internetåtkomst under skoltid Den andra delen hänförs till informationsstrukturen i form av hantering av elevdatorer, support och andra IT-baserade tjänster. Skolverket (2015) konstaterar att det fortfarande finns ett stort behov nationellt av investeringar som gäller skolors internetuppkopplings-kapacitet generellt och ett behov av att få IT-support och pedagogiskt IT-stöd.
Grönlund (2014) har identifierat ett antal kritiska aspekter för att implementationen av ”En-till-En” skall anses vara framgångsrik. Där redovisas vikten av att lärare är digitalt kompetenta via en enhetlig användning av resurserna och att ett kollegialt lärande pågår konstant i relation till den undervisning som bedrivs. Lika viktigt är att teknikutvecklingen inte ersätter lärare och att ledningen vid skolorna styr utvecklingsarbetet mot elevers lärande. Ledningen för de undersökta skolorna skapade ”en positiv press” på lärarna att de digitala resurserna skulle användas och minskade läromedelsanslagen för inköp av mer traditionella läromedel. De initialt dyra investeringarna kunde på så sätt hanteras och motiveras. Långsiktigheten i detta gällde även planen för att byta och uppgradera datorer var 3-4 år för att säkerställa att tekniken fungerar för både lärare och elever.
För de skolor som utgör avhandlingens målgrupp kan konstateras att det i vid den tidpunkt datainsamlingen gjordes fungerade ovanstående system mycket tillfredställande utifrån de tekniska aspekterna. Kompetens-utvecklingsbehovet var fortfarande stort i lärarkollektivet och att omsätta sin nya kunskap i undervisningen var fortfarande ett vardagsarbete under ständig utveckling. Grönlund (2014) konstaterar att implementationen av ”En-till-En” inte är ett tekniskt projekt utan ett förändringsarbete över tid som måste få ta tid. Vikten av att ta ett helhetsgrepp vid så stora förändringar av hela lärmiljön
DEN SVÅRFÅNGADE MOTIVATIONEN
120
kan jämföras med liknande projekt kring timplanelös skola (se Hansen & Lander, 2005).
När datainsamlingen i föreliggande avhandling gjordes hade en majoritet av eleverna erfarenhet från båda perioderna av digitalt utvecklingsarbete9. Elever och lärare hade alltså en möjlighet att jämföra mellan före och efter. En jämförelse utifrån ett före där de var vana att ha tillgång till att kollektivt använda digitala resurser ställdes mot ett läge där varje individ har tillgång till sin egen dator.
”En-till-En-satsningen” innebar dock att varje elev och lärare fick tillgång till en personlig bärbar dator under hela dygnet. Både elever och lärare har under skoltid fri uppkoppling och internettillgång, vilket innebär att datorn i princip utgör ett samlat digitalt verktyg. Datorerna har ett bra grundutbud vad gäller programvaror vilket kompletterar tillgången till digitala resurser. Datorn innehåller kamera och övriga möjligheter som gör det möjligt för både elever och lärare att kombinera ljud, bild och text i olika lärandesituationer.
Lika viktigt för bakgrundsbeskrivningen är användningen av de digitala resurserna som en del av bedömningspraktiken. Via datorn har såväl elever som lärare tillgång till sina skolors digitala lärplattform med möjlighet att dokumentera och lagra information. Via lärplattformen sker en hel del av kommunikationen och informationsutbytet mellan lärare och elever, och även i viss utsträckning med elevernas vårdnadshavare, vad gäller bedömning av prestationer och elevens utveckling generellt. Här finns ett system där ett urval av elevernas prestationer finns samlat och organiserat. Där har elever och lärare tillgång till arbetsuppgifter, information och återkoppling på arbetsinsatser. Prestationer på test och prov, bedömningsmappar, matriser och kommentarer från lärarna finns där. Där finns även läroplansmål och prestationskriterier, kursplaner liksom elevernas individuella mål och uppgifter.