Kaplan och Maehr (2007) påpekar vikten av att välja metod och instrument med utgångspunkt i teoretiskt grundade antaganden. De slår fast att mätinstrument som använts i olika studier inte alltid är i samklang med målorienteringsteorin och att det därför är svårt att jämföra olika studiers resultat.
I en översiktlig genomgång kunde forskare placera in ett antal mätinstrument och hur man operationaliserat begrepp för att studera motivation och målorientering. Resultatet visade ett mönster av otydligheter när studierna jämfördes (Hulleman, Schrager, Bodmann & Harackiewicz, 2010). Bland annat konstaterar man i sin forskningsöversikt att det finns ett glapp mellan teori och mätmetoder. Det får till följd att det inte går att ackumulera
forskningsresultat och utvidga kunskapsbasen inom fältet.
Forskningsöversikten är en metaanalys där 243 studier ingick. Man genomförde en kategorisering av olika typer av mål ner på itemnivå för två etablerade enkätinstrument, AGQ (Elliot & Murayama, 2008) och PALS (Midgley et al., 2000). Kritiken är tydlig och gäller ett antal faktorer såsom språk och formuleringar i mätinstrumenten. Begrepp används utan att de är teoretiskt
KAPITEL 3
förankrade. Den gäller också balansen mellan olika mål i enkäterna och hur många item varje skala innehåller. En hel del av analysen i forskningsöversikten hanterar problematik kring förutsättningar för olika studier som genomförts i relation till mätinstrument och resultat. Här är skillnaderna stora mellan olika studier och på vilket sätt olika mätinstrument används. Skillnaderna gäller allt från målgrupp, urvalsstorlek, ålder på elever till kulturella omständigheter.
TARGET - ett analysverktyg
Enligt Epstein (1988) och Ames (1992) kan lärmiljön delas in i sex dimensioner eller strukturer, vilka kan modifieras för att förändra och förbättra densamma. Detta är enligt samma forskare en av styrkorna med motivationsforskning med skolfokus och att elevens personliga målorientering kan påverkas av olika faktorer i lärmiljön. I ett dynamiskt förhållande mellan individ och miljö leder skolverksamhetens utformning och verkställande till olika resultat. Det kan för verksamheten innebära att man når uppsatta mål vad gäller mer övergripande läroplansmål och på individnivå högre betyg för eleven. Dessa dimensioner kan var och en för sig eller tillsammans användas för att beskriva, analysera och utveckla lärmiljön. Av särskilt intresse för motivationsforskning med klassrummets praktik är lärares förhållningssätt, deras bemötande av elever och hur lärarna designar sin undervisning (Patrick, Anderman, Ryan, Edelin & Midgley, 2001; Perry, Turner & Meyer, 2006; Turner & Meyer, 2000; Turner et al., 2003). Det är med fokus på undervisningens genomförande och organisation dessa dimensioner ska förstås (Ames,1992).
De sex dimensionerna har samlats i ett ramverk under akronymen TARGET (Epstein, 1988). De är i turordning: task (uppgift), authority (självständighet),
recognition (beröm/straff), grouping (grupperingar), evaluation (bedömning) och time (tid). Begreppen har här kortfattat översatts till ett ord på svenska.
Översättningen är gjord för att öka läsbarheten, men samtidigt innebär den ett problem eftersom varje begrepp omfattar så mycket mer. Här följer en genomgång där varje begrepp ges en mer utförlig beskrivning. Genomgången bygger till stor del på Schunk et al., (2010, s. 202-204). Exemplen är relaterade till klassrumspraktiken och bygger på studier som också genomförts för utveckla och ta fram ramverket. En översikt ges i tabell 3:1.
DEN SVÅRFÅNGADE MOTIVATIONEN
74
Tabell 3:1 TARGET Framework and Strategies that Support Mastery Goals in the Classroom Description of Dimension How to Support Mastery Goals Task Design of learning activities
and assignments purpose.
Variety, challenge, organization, and interest level of learning activities
Include variety, challenge, novelty, diversity and interest
Authority Opportunities to develop sense of personal control and independence, and to assume leadership role
Foster active participation and sense of ownership
Recognition Formal & informal use of incentives and rewards focused on individual effort, improvement, and accomplishments
Focus on individual progress and improvement
Grouping Arrangements utilized in classroom to allow students to master course content Heterogeneous grouping structures that promote peer collaboration and cooperation
Use individual and cooperative learning
Evaluation Methods used to assess and monitor learning. Evaluation systems that are varied, private, and assess individual progress, improvement, and mastery
Give opportunities to improve work, use diverse methods, recognize effort
Time Includes workload, pace of instruction Allow students to participate in scheduling and complete assignments at appropriate and optimal
rates
Den dimension som avser task handlar om uppgifter och lärandeaktiviteter. Inom dimensionen ryms allt som handlar om hur uppgifter och lärandeaktiviteter utformas och med vilken variation de kan genomföras i skolarbetet. Dimensionen avser att beskriva hur lärare introducerar, fördelar och följer upp uppgifter och vilken påverkan de har på elevens motivation. Väcker de elevens nyfikenhet, intresse eller stress? Varieras uppgifterna och i vilken utsträckning bidrar de till att utmana eleven att nå längre i sin kunskapsutveckling.
Nästa dimension omfattar flera begrepp på svenska. Begreppet authority omfattar elevens möjlighet att få utöva inflytande på och medverka i planering, genomförande och utvärdering av undervisningen. Graden av självständighet och frihet att välja och ta eget ansvar ingår också i denna dimension, liksom möjligheten att ha kontroll över sitt skolarbete och därmed kunna självreglera sin insats (i.e. self-regulation). Såtillvida är det synonymt med elevens rättigheter enligt svensk läroplan vad gäller elevinflytande och elevansvar.
Dimensionen recognition eller med undertexten rewards innefattar specifik återkoppling till eleven. Den uppmärksamhet som åsyftas avser att ge eleven vad som på svenska kan sammanfattas i beröm eller straff. I svensk skola har det här en historia av att ge elever ”guldstjärnor” i boken. Dimensionens syfte är att kunna beskriva all form av uppmärksamhet som innehåller budskap till
KAPITEL 3
eleven om ett önskvärt beteende, via uppmuntran och fördelar i skolarbetet som kräver en form av motprestation. Uppmärksamheten ska förtjänas och resultatet blir någon form av belöning. Den forskning som redovisas har sin grund i amerikanska studier, vilka innehåller exempel på belöningar som om de delats ut i Sverige skulle liknas vid sponsring från kommersiella företag.
Grupperingsdimensionen grouping omfattar två aspekter. Organisationen av eleverna i klasser, grupper och tillfälliga samarbetskonstellationer utgör den första aspekten. Den andra har en mer övergripande karaktär av att identifiera det sociala klimatet. Hur elever grupperas och med vilket syfte kan undersökas via denna dimension. Är grupperingens syfte att uppmuntra till samarbete eller att uppmuntra till konkurrens? I svensk kontext är frågan om nivågruppering ett exempel på något som ryms inom det här fältet. Hur detta i sin tur påverkar det sociala klimatet eller andan på skolan är den andra aspekten. De värden som signaleras via hur elever organiseras i grupper kan beskrivas i termer av skolans kultur. Är den samarbets- eller tävlingsinriktad?
Dimensionen evaluation avser bedömning och återkoppling (i.e. feedback). Den omfattar metoder vilka syftar till att ge elever underlag för att gå vidare med sina uppgifter. Dimensionen syftar till att beskriva vilka underlag för summativ bedömning som finns för att till exempel sätta betyg. Formerna för bedömning, formativ eller summativ, och i vilken utsträckning dessa grundar sig på öppen jämförelse av elevens prestation ingår i denna dimension. Inom dimensionen ryms all kommunikation mellan lärare och elev om elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling. I denna kommunikation och formerna för densamma ingår också klasskamrater och hem/skola kontakter.
Den sista dimensionen i ramverket time avser tidshantering. Tid ingår i eller påverkar alla de andra dimensionerna. Den kan till exempel sammanföras med uppgifter (task) och då beskriva kvantiteten uppgifter och hur mycket tid som krävs eller tilldelats för att genomföra uppgifterna. Något så enkelt och självklart för de flesta skolsystem som tidshanteringen via elevens schema med indelning i skolämnen styr och påverkar elevens skolarbete och motivation.
Utveckling av lärmiljöer via TARGET
I en longitudinell studie har påvisats hur elevens uppfattning om målstrukturens inriktning kan påverka elevens målorientering (Lüftenegger, van de Schoot, Schober, Finsterwald & Spiel, 2014). Dessa forskare har använt alla dimensionerna i TARGET och konfirmatorisk faktoranalys visar att
DEN SVÅRFÅNGADE MOTIVATIONEN
76
dimensionerna tillsammans bildar en latent faktor. Forskarna har byggt sina antaganden på att TARGET per definition står för en lärandeinriktad målstruktur och hävdar att det inte är en enstaka dimension som formar elevens uppfattning om klassrummets målstruktur.
Ramverket kännetecknas av att alla dimensionerna delvis täcker varandra eller går ihop. I exemplet ovan kring ”tid” synliggörs detta. De olika dimensionerna kan också stå i konflikt till varandra. Motivationsforskning diskuterar detta utifrån teoretiska utgångspunkter och i relation till konsekvenser för klassrumspraktiken. Frågor för framtida studier bör enligt pågående diskussion handla om i vilken grad elevens målorientering beror på individuella skillnader eller på lärmiljöns utformning. Forskare som förespråkar perspektivet att det finns faktorer i lärmiljön som, genom att förändras kan påverka elevens motivation och målorientering ser i ramverket TARGET ett verktyg för åstadkomma detta. Ramverket TARGET är utvecklat av forskare med det här perspektivet (Ames,1992; Kaplan, et al., 2002). De har använt TARGET i studier, där några har ingått i det longitudinella PALS-projektet, som haft ett tydligt syfte och en inriktning mot att studera och samtidigt implementera en lärandeinriktad klassrumsstruktur. Dessa forskare har haft ambitioner att utveckla motivationsforskningens teoretiska modeller och samtidigt skapa underlag för skolutveckling på skolnivå men också på policynivå. Forskarna vill bidra till att skolreformer genomförs i riktning mot en mer lärandeinriktad skolpraktik (se e.g. Meece et al., 2006; Urdan, 2008).
Liksom det inom PALS-projeket fanns en forskningsbaserad och positiv inställning till en lärandeinriktad målstruktur och lärandeorientering på individnivå, så finns det hos forskare som använt och utvecklat TARGET en liknande inställning (Ames, 1992; Wigfield, Cambria & Eccles, 2012). För TARGET innebär det till exempel att formativ bedömning (evaluation), stort handlingsutrymme för elevens inflytande över studiesituationen (authority) och uppmuntran till samarbete (grouping) underförstått är en korrekt definition av dimensionerna samt är det önskvärda för utvecklingen av en bra skola via klassrummet. Detta är en ifrågasatt och inte helt oproblematisk inställning som redovisats i debatten kring målorientering och utfall ovan (se även kapitel 3). TARGET omfattar inte det som kan hänföras till klassens sociala liv, vilket får ses som en brist med analysverktyget. Föreliggande avhandling kompletterar och tillför denna dimension.
KAPITEL 3