Denna teori self-worth theory, och modeller som ingår, ligger nära attributionsteorin i och med att individer gärna ser framgång som något de själva åstadkommit eftersom det ökar självkänslan. Teorin om självkänsla eller
självvärde/egenvärde, inte att förväxla med self-esteem som kan ses som en form av
självförtroende eller självrespekt, omfattar en mer global bild av att duga och må bra, att trivas med sig själv som man är (Covington, 1992). Teorin utgör ett verkningsfullt bidrag till andra teorier om motivation utöver attributionsteorin,
DEN SVÅRFÅNGADE MOTIVATIONEN
86
nämligen målorienteringsteori där elever som har låg självkänsla kan anta en undvikandeorientering. Eller om eleven är mer prestationsorienterad och självvärdet sjunker vid ett misslyckande, kan det leda till en ovilja att prestera och utmana sig själv med svårare uppgifter (Kaplan et al., 2002).
Det som utmärker teorin om självkänsla och självvärde och skiljer den från övriga i motivationsteorier är den betoning på känslor och identitet som ryms frågan ”Duger jag?”, vilken inte i första hand har att göra med prestationer eller förväntningar på ett visst resultat i skolarbetet. Däremot kan svaret på frågan för en elev vara skillnaden mellan framgång och ett totalt misslyckande i skolarbetet.
Studier visar att elever kan fastna i mönster av självdestruktiva beteenden (i.e. self-handicapping behaviors), där det kan gå så långt att all energi läggs på att undvika uppgifter i skolarbetet. Det finns en mängd studier som konstaterat att låg självkänsla leder till stress, mental och fysisk ohälsa om det får gå för långt (Covington, 2000, 2009). Det kan vara själva skolarbetet som leder till dessa beteendemönster, men också negativa erfarenheter som rör relationer och det sociala livet i skolan. Mobbing är den grövsta formen, men det kan för vissa elever räcka med att inte få tillgång till kamrater eller känna sig accepterade (Ryan & Deci, 2000b).
Teorin om självkänsla svarar också på frågan ”Kommer jag att prestera det som förväntas av mig?” och då kan konsekvenserna av prestationen drabba självkänslan. Studier visar att elever kan välja uppgifter för att dölja hur mycket de ansträngt sig för att klara en uppgift med syftet att framstå som kompetenta. En sådan strategi kan leda in eleven i ett mönster av att välja för lätta uppgifter, dra sig undan utmaningar och därmed få sämre studieresultat. De här försvarsmekanismerna finns, och forskare menar att det leder till något de kallar ”inlärd hjälplöshet”. Elever med svag självkänsla är beroende av återkoppling som fokuserar på det som går att utveckla och leder till framgång i små steg. Återkoppling från lärare som berömmer individen i allmänna ordalag och inte prestationen konstruktivt kan bidra till lägre självkänsla hos elever med låga förväntningar på att lyckas i skolarbetet (Covington, 1992, 2000; Wiliam, 2010). Covington (2009) redovisar via en teorigenomgång och ett antal studier en rad förslag som syftar till att omsätta teorin i klassrummet. Elevers delaktighet lyfts fram som en möjlig framgångsfaktor. Delaktighet i att elever får tillgång till teorins redskap för att förstå hur självkänsla, motivation, prestationer och skolarbetets sociala dimension hänger ihop kan ge fler elever studieframgång:
KAPITEL 3
It is for this reason that future directions of research should give priority to the further study of the goal-oriented basis of motivation, and in particular to how the sharing of our theories with students can help them to create their own futures. (Covington, 2009, s.167).
Kapacitetsupplevelse
Inom socialkognitiv teori utgör self-efficacy ett nyckelbegrepp. Begreppet inbegriper individens föreställningar och antaganden, eller bedömning av, om den egna förmågan är tillräcklig för att utföra olika typer av uppgifter och aktiviteter (Bandura, 1997; Schunk & Usher, 2012). Inom skolkontexten avser det elevens förväntningar och tilltro till sig själv vad gäller den egna kapaciteten att klara av uppgifter i skolarbetet och handlar om ett dynamiskt samspel mellan personliga, beteendemässiga och omgivningsmässiga influenser som påverkar människors avsiktliga handlingar (Bandura, op.cit.).
Liksom andra begrepp som används i avhandlingen är även detta översatt och benämnt på olika sätt av forskare. Hur har ett så viktigt begrepp översatts, definierats och använts i svenska texter med bäring på skolkontext? Alm, Jungert & Thornberg (2014) använder akademisk självtillit och Skaalvik & Skaalvik (2015) väljer att kalla det självförmåga.
Det benämning som kommer att användas och ges företräde för att beskriva resultat i denna avhandling är begreppet kapacitetsupplevelse (Lander, 2013), eftersom det innefattar elevens uppfattning om att tro sig ha förmåga att utföra specifika uppgifter i skolarbetet. Stöd för det valet utgår från några svenska studier.
Skolverket genomförde under år 2001 och 2002 nationella kvalitets-granskningar. I samband med dessa genomfördes en enkätundersökning med fokus på elevers lust att lära, generellt i skolan och specifikt i ämnet matematik. Forskare har utarbetat och sammanställt resultaten (Lander & Giota, i Skolverket 2003). I sin studie problematiserade de begrepp som motivation och
self-efficacy (Bandura, 1997). Kompetensupplevelse delades upp i två mått där prestationstillit (academic self-concept) avsåg en elevs allmänna skattning av sin
förmåga i skolan generellt eller något ämne. Det andra måttet, kapacitetsupplevelse, avsåg att mäta uppgiftsspecifika färdigheter, förmågor och kunskaper och ansågs motsvara den bedömning en individ gör av den egna nivån och inte en värdering av sig själv som person.
Lander (2013) har utgått från samma definition av kapacitetsupplevelse och studerat nyblivna lärare i svensk skola. Lander har använt strukturell
DEN SVÅRFÅNGADE MOTIVATIONEN
88
ekvationsmodellering som metod. Resultatet visade att den grundläggande lärarutbildningen har betydande effekt på lärares kapacitetsupplevelse i yrket. I en annan svensk studie av nyantagna lärarstudenters motiv för studieval, akademiska självtillit (academic self-efficacy), studiemotivation och akademiska engagemang visade resultatet att de blivande lärarna i grundskolans senare år och gymnasiet uppvisade en högre akademisk självtillit än de blivande lärarna i grundskolans tidigare år (Alm, Jungert & Thornberg, 2014).
Giota (2006b) undersökte elevers uppfattning om sin egen kapacitet och målorientering inom olika ämnen i skolan. Resultatet visade att elevens uppfattning om sin kapacitet i skolarbetet varierade mellan ämnen, och andra situationer utan skolanknytning, beroende på vilken målorientering som var mest dominerande.
Begreppets teoretiska grund avser elevers tilltro till att klara av sina studier och anses ha en hög grad av prediktion avseende motivation och uthållighet samt bra studieprestationer (se Bong & Skaalvik, 2003; Linnenbrink & Pintrich, 2002).
Eleven hämtar den information som formar kapacitetsupplevelsen i en cirkulär tolkningsprocess; upplevd förmåga – förväntad förmåga – ansträngning/uthållighet – verklig förmåga (Skaalvik & Skaalvik, 2015). De beslut eller handlingar det resulterar i påverkar de val eleven gör, hur mycket man anstränger sig och om man visar uthållighet, vilket har sin grund i personliga mål och känslor. Det vill säga elevens motivation, med Fords formel i minne, Motivation = Goals x Emotions x Personal beliefs (Ford, 1992).
Begreppet kapacitetsupplevelse innehåller några grundantaganden som avser hur elever gör för att lära nytt och hur de använder dessa erfarenheter i olika processer (Bandura, 1997). Grundläggande är att eleven tar tillvara hur man löst uppgifter tidigare, att omsätta framgångar och misslyckanden till en erfarenhetsbank som styr förväntningar och handlingar. En annan kan vara klassrumsnära, vilket innebär att man ser hur andra elever gör och på så sätt inspireras till att pröva och utforska (i.e. vicarious processes) eller att man hittar förebilder (i.e. model characteristics) som man vill efterlikna. Och det ständigt återkommande behovet av att bli bekräftad, och att få återkoppling på sina prestationer, ingår som en väsentlig faktor i socialkognitiv teori, och därmed i det som formar elevens kapacitetsupplevelse.
Tilltron till den egna förmågan varierar enligt studier av Bong och Skaalvik (2003). Det varierar från ämne till ämne eller till och med på uppgiftsnivå. Tilltron kan vara positiv men slå över i negativa tankar, och tidsfaktorn är inte
KAPITEL 3
oväsentlig vad gäller påverkan på eleven och skolarbetet. I studier som rör elevers förväntningar inför att lära nytt har begreppet self-efficacy for learning introducerats som en del av processen (Schunk & Pajares, 2009). Det syftar på den process elever befinner sig i när de går från det välbekanta, self-efficacy for
performance, till att lösa uppgifter de ännu inte bemästrar, benämnt calibration
(op.cit.).
Det finns beröringspunkter mellan målorienteringsteori och begreppet kapacitetsupplevelse. Begreppet stämmer väl för den enkätskala (PALS), som ingår i denna avhandlings urval av skalor, nämligen skalan som avser att mäta academic efficacy (Midgley et al., 2000). Studier som genomfördes tidigt inom projektet PALS (Midgley, Middleton, Maehr, Urdan, Anderman & Roeser, 1998) för att undersöka enkätskalornas begreppsvaliditet (construct validity) visade i ett flertal studier att academic efficacy-skalor korrelerade med skalor för lärandeorientering (mastery goal orientation). Här finns också en koppling till en annan av de skalor som ingår i urvalet, nämligen PALS-skalan avoiding novelty, med enkätvariabler av typen ”Jag arbetar hellre med det välbekanta än nytt i skolarbetet”, som är intressant. Två teorier möts här i elevens tankar inför nya uppgifter i skolarbetet. En effekt enligt teorierna är att det kan leda in eleven i negativa lärstrategier där förväntningar infrias om att inte ha kapacitet att lösa uppgifter pga. upprepade tillkortakommanden. Just känslomässiga reaktioner är en kraft att räkna med när förväntningar formas och för vissa elever så kraftig att de lägger sig till med strategier för att undvika ångest och stress, vilket gäller för skalan som avser att mäta elevens undvikandeorientering
(performance-avoidance orientation) (Midgley, 2002).
Bandura konstaterar att kapacitetsupplevelsen påverkar elevprestationer och självreglerande strategier :
Such beliefs influence whether people think pessimistically or optimistically and in ways that are self-enhancing or self-hindering. Efficacy beliefs play a central role in the self-regulation of motivation through goal challenges and outcome expectations. It is partly on the basis of efficacy beliefs that people choose what challenges to undertake, how much effort to expend in the endeavor, how long to persevere in the face of obstacles and failures, and whether failures are motivating or demoralizing. The likelihood that people will act on the outcomes they expect prospective performances to produce depends on their beliefs about whether or not they can produce those performances. A strong sense of coping efficacy reduces vulnerability to stress and depression in taxing situations and strengthens resiliency to adversity. (Bandura, 2001, s.10)
DEN SVÅRFÅNGADE MOTIVATIONEN