PALS-skalor med fokus på lärmiljön och den inställning till lärandet som elever uppfattar som den rådande i klassrummet har inom motivationsforskningen sammanfattats i samlingsbegreppet klassrummets målstruktur (classroom goal
KAPITEL 7
undervisningsmetoder, innehåll och uppgifter samt hur lärmiljön är organiserad och konstituerad. Målstrukturen har undersökts via enkätfrågor av typen: ”I vår klass är det viktigt att man får höga poäng på prov” eller ”I vår klass är det viktigt att man inte är sämre än andra elever”. Om budskap som dessa är vad lärare och elever tillsammans signalerar till varandra i skolarbetet är det tecken på en viss inriktning på skolarbetet. En inriktning som sammanfattas i begreppet klassrummets målstruktur. Huvudfokus inom motivationsforskning med fokus på skolan och klassrummet inriktas mot lärare och elevers interaktion och handlingar inom denna struktur (Elliot, 2005; Kaplan et al., 2002)
Resultaten redovisas i tabell 7:4-7:6. Formuleringen ”I vår klass..” som inleder varje fråga i dessa skalor bör tolkas i ljuset av det som gäller för elevernas beskrivning av ”klass”. Elevernas beskrivning innebär att ”vår klass” är något som omfattar hela årskursen och olika grupperingar de ingår i under skolveckan och läsåret. Ovanstående gäller för alla skolorna som ingår i avhandlingen.
Hur elever uppfattar ovanstående antas ha betydelse för hur de anpassar sitt beteende, såväl kognitivt som känslomässigt. Det har även betydelse för vilka lärstrategier elever väljer i olika lärandesituationer när de tar itu med olika skoluppgifter. Dessa lärstrategier kan i sin tur ha betydelse för vilka studieresultat de kommer att uppnå i skolan.
När målstrukturen signalerar att det är viktigt att eleverna till exempel verkligen förstår kunskapsinnehållet eller att misstag ingår i lärprocessen förväntas det främja elevernas lärandeorientering. En sådan målstruktur antas i litteraturen vara lärandeinriktad.
En målstruktur med tecken på prestationsinriktning innehåller ett förhållningssätt gentemot lärandet som bygger på öppna jämförelser av elevers prestationer. Fokus flyttas delvis från skolarbetet till att jämföra elevers prestationer mer eller mindre publikt. En prestationsinriktad målstruktur kan delas in i två huvudinriktningar.
En huvudinriktning där målstrukturen signalerar att tyngdpunkten vad gäller lärandet i klassen ligger i att eleverna exempelvis ska uppnå höga betyg, vilket förväntas påverka eleverna till att anta en prestationsorientering. En sådan målstruktur antas i litteraturen vara prestationsinriktad.
När elever inte klarar av att leva upp till målstrukturens kriterier för lärande och prestationer kan de lägga sig till med vissa strategier där de avstår från att lära eller göra sitt skolarbete för att skydda sin självkänsla (i.e. self-worth, Covington, 2000). En målstruktur som signalerar att misstag inte är ”tillåtna”
DEN SVÅRFÅNGADE MOTIVATIONEN
182
och att elever ska försöka ”svara rätt på frågor” och undvika misstag benämns i litteraturen som undvikandeinriktad (e.g. Kumar, Gheen & Kaplan, 2002).
Tabell 7:4 Hur stämmer följande påståenden för dig? I procent inklusive medelvärde och standardavvikelse. Lärandeinriktad målstruktur
I vår klass… Stämmer helt Stämmer ganska mycket Stämmer delvis Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Medel-värde Standard -avvikelse V13k är det mycket
viktigt att man anstränger sig
36 39 18 7 0 4,05 (.906)
V13d är det verkligen viktigt hur mycket man förbättrar sig
24 32 30 10 4 3,61 (1,079)
V13f är huvudmålet att man verkligen förstår det man ska lära sig
41 33 20 4 2 4,06 (.988)
V13h är det viktigt att man förstår det man ska lära sig, inte bara lär sig utantill
38 35 17 5 5 3,97 (1,087)
V13b är det mycket viktigt att man lär sig nya begrepp och tankesätt
22 39 28 7 4 3,69 (1,011)
V13c är det OK att göra misstag, bara man lär sig
49 34 11 4 2 4,24 (.928)
Resultaten i tabell 7:4 visar att mer än hälften av eleverna instämmer i alla de påståenden som ingår i skalan för en lärandeinriktad målstruktur. När svarsalternativen ”Stämmer helt” och ”Stämmer ganska mycket” läggs samman är det 83 procent av eleverna som instämmer i påståendet att det i deras klass är det OK att göra misstag bara man lär sig. Tre av fyra elever instämmer helt eller ganska mycket i att det är mycket viktigt att man anstränger sig och förstår det man ska lära sig, inte bara lär sig utantill. Enligt en lika stor andel elever anger att det är ett huvudmål för dem att verkligen förstå det man ska lära sig.
Ungefär en av tio instämmer inte i de påståenden som ingår i skalan för en lärandeinriktad målstruktur. Sammantaget visar enkätresultaten att eleverna uppfattar en målstruktur som är lärandeinriktad.
KAPITEL 7
Tabell 7:5 Hur stämmer följande påståenden för dig? I procent inklusive medelvärde och standardavvikelse. Prestationsinriktad målstruktur
I vår klass… Stämmer helt Stämmer ganska mycket Stämmer delvis Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Medel-värde Standard-avvikelse V13i är huvudmålet att
man får bra betyg 40 31 23 3 3 4,02 (1.000)
V13l är det mycket viktigt att man får fram de rätta svaren
17 33 32 13 5 3,44 (1.072)
V13e är det viktigt att man får höga poäng på prov
23 32 32 8 5 3,60 (1.089)
I tabell 7:5 redovisas elevernas svar på frågor som handlar om en prestationsinriktad målstruktur. Det är 71 procent av eleverna som instämmer helt eller ganska mycket i påståendet att ett huvudmål i deras klass är att få bra betyg. Fem av tio elever anger att det är mycket viktigt att få höga poäng på prov och att man får fram de rätta svaren.
En andel om 18 procent anger att det stämmer ganska dåligt eller inte alls när det gäller att det i deras klass är viktigt att få fram de rätta svaren.
Tillsammans visar resultaten att en majoritet av eleverna, mellan 80-90 procent, uppfattar signaler om en prestationsinriktad målstruktur i ”sin klass”. Det framgår när svarsalternativen ”Stämmer ganska dåligt” och ”Stämmer inte alls” exkluderas.
Tabell 7:6 Hur stämmer följande påståenden för dig? I procent inklusive medelvärde och standardavvikelse. Undvikandeinriktad målstruktur
I vår klass… Stämmer helt Stämmer ganska mycket Stämmer delvis Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Medel-värde Standard-avvikelse V13g är det verkligen
viktigt att visa andra att man inte är dålig i skolarbetet
7 13 28 20 32 2,42 (1.240)
V13m är det viktigt att man inte gör fel inför alla andra
6 14 26 28 26 2,44 (1.189)
V13j är det viktigt att inte vara sämre än andra elever
8 10 33 19 30 2,48 (1.242)
V13n är det mycket
viktigt att man inte verkar dum
7 11 26 26 30 2,39 (1.219)
V13a är ett av
huvudmålen att undvika att se ut som om man inte klarar av skolarbetet
DEN SVÅRFÅNGADE MOTIVATIONEN
184
I tabell 7:6 redovisas elevernas svar på frågor som handlar om en undvikandeinriktad målstruktur. Skalan avser att mäta elevers uppfattning om ett undvikandeinriktat klassrum visar att hälften av eleverna angett att det stämmer ganska dåligt eller inte alls för alla påståenden som ingår i skalan. Det är mellan 20-30 procent av eleverna som angett att dessa påståenden stämmer delvis för hur de uppfattar de här signalerna i ”sin klass”.
När svarsalternativen ”Stämmer ganska dåligt” och ”Stämmer inte alls” läggs samman är det 56 procent av eleverna som anger att det inte är ett huvudmål i deras klass att undvika att man ser ut som om man inte klarar av skolarbetet. Detsamma gäller för påståenden om att det verkligen är viktigt att man inte verkar dum eller att det är viktigt att inte göra fel inför andra.
Men, ungefär 20 procent av eleverna anger för alla påståenden i skalan att det stämmer helt eller ganska mycket.
Sammantaget visar resultatet i tabell 7:6 att elevernas svar innebär att 80 procent inte uppfattar signaler om en undvikandeinriktad målstruktur. Givet att de elevsvar som ingått i svarsalternativen för stämmer helt och stämmer ganska mycket exkluderas.