Teorier kring vilken typ av motivation elever företrädesvis omfattar är ytterligare en teoretisk utgångspunkt i det ramverk som använts i avhandlingens studier. Inom teorin self-determination theory (SDT) återfinns begreppen inre och yttre motivation. Teorin är uppbyggd av flera olika delteorier. Delteorierna bygger på antagandet att alla individer är aktiva och utforskande, förutsatt att de tre grundläggande psykologiska behoven av kompetens, autonomi och samhörighet är uppfyllda (Ryan & Deci 2000a).
DEN SVÅRFÅNGADE MOTIVATIONEN
78
Inre motivation förknippas med en syn på människan där behovet av självständighet är av stor betydelse. Det är viktigt att det i själva den aktivitet som utförs finns utrymme för engagemang, personliga val utifrån intresse och utvecklandet av sin egen kompetens. En elev som drivs av inre motivation utför en aktivitet för att aktiviteten i sig själv upplevs som rolig, intressant, utmanande eller på annat sätt tillfredsställande. Det bästa lärandet uppnås via inre motivation. Inre motivation är kontextuellt beroende till sin karaktär och kan variera beroende på personliga variabler givet olika situationer och omständigheter (Deci & Ryan, 1985; Ryan & Deci, 2000a).
Yttre motivation är enligt Deci och Ryan (1985) ett flerdimensionellt begrepp. I en skolkontext är förutsättningarna för undervisningens genomförande en del av det yttre som påverkar elevens motivation. I relation till kamrater och förelagt skolarbete antas elever prestera och agera utifrån andras förväntningar och mål för att erhålla belöningar i någon form, t.ex. höga betyg. Betygen är inte individens eget påhitt, men det går inte att undgå att förhålla sig till att de finns. För en elev där yttre motivation dominerar agerandet ses aktiviteten som ett medel att uppnå mål.
Inre och yttre motivation kan i princip ses som två separata enheter oberoende av varandra eller överlappande. En individ kan agera utifrån båda men med olika grad av styrka. En elev kan i sina handlingar och beslut uppvisa mer av ett mönster av inre- och yttre motivationsfaktorer. Det viktiga i den distinktionen är att en elev aldrig kan betecknas som varande antingen inre- eller yttre motiverad, utan det är en kombination av detta som är unik för varje individ i en given situation (Ryan & Deci, 2000a; Deci, Koestner & Ryan, 2001). Processerna med vilka individer tar in respektive omformar motiven för en handling och gör dem till sina egna benämns internalisering och integrering. Individen upplever att beslut och handlingar kommer från egna val när man internaliserat anledningarna för utföra t. ex. en uppgift i skolan. En elev kan ha integrerat de yttre betingade målen för skolarbetet i sitt sätt att agera och är därmed i större utsträckning autonom. Eleven har tagit till sig skolans inställning till lärande och upplever att det är viktigt att engagera sig i skolarbetet.
Yttre motivation delas in i olika underkategorier. Dessa är extern reglering, introjicerad reglering, identifierad reglering, och integrerad reglering enligt ett glidande kontinuum från amotivation till inre motivation. Amotivation kan beskrivas i termer av att individen inte har för avsikt att agera överhuvudtaget.
KAPITEL 3
Underkategorierna tar sikte på hur autonomt reglerade individens handlingar är. Graden av autonomi är lägst för kategorin extern reglering. Handlingar utförs på grund av ett yttre krav. Inom teorin skiljer man på kontrollerad eller autonom yttre motivation. När den yttre motivationen regleras i form av maktutövning, där lärare använder sig av straff och belöningar, är det ett exempel på en form av kontrollerad yttre motivation. Eleven genomför skolarbetet med en känsla av krav, press och stress när den yttre motivationen är mer kontrollerande. Den autonoma yttre motivationen kännetecknas av att eleven utför sin uppgifter i skolan med en känsla av att den egna viljan inte ges utrymme att påverka skolarbetet. Introjicerad reglering kan för en elev innebära att lärares krav och förväntningar i hög grad styr beteendet. Eleven kan inse att det är viktigt och värdefullt att behärska de fyra räknesätten men upplever ingen särskild glädje i att arbeta i ämnet matematik. Eleven genomför skolarbetet för att undvika misslyckanden, obehag och i viss utsträckning sker detta för att eleven vill skydda sin egen självkänsla. Identifierad reglering innebär att graden av autonomi ökar vad gäller elevens kontroll och styrning av sina handlingar. Eleven vill arbeta med uppgiften eftersom resultatet är personligt och angeläget, t. ex. alla rätt på ett prov. Här sammanfaller elevens skäl att ta sig an uppgiften med för eleven personligt relevanta mål.
Integrerad reglering är den mest autonoma typen av yttre motivation. Här har yttre krav och förväntningar internaliserats och integrerats i elevens handlingsmönster och självuppfattning. Eleven genomför skolarbetet i större utsträckning via egna val och med en högre grad av autonomi. Men Ryan och Deci (2000a) betonar att integrerad reglering och inre motivation inte är samma sak.
Integrated forms of motivation share many qualities with intrinsic motivation being both autonomous and unconflicted. However, they are still extrinsic because behavior motivated by integrated regulation is done for its presumed instrumental value with respect to some outcome that is separate from the behavior, even though it is volitional and valued by the self. (Ryan & Deci, 2000a, s. 62)
En elev kan faktiskt befinna sig på flera ställen samtidigt eller skifta fram och tillbaka mellan olika regleringar som en följd av nya krav, mål eller faktorer i lärmiljön. Internalisering och integration av yttre krav behöver inte ske stegvis. Vilken typ av motivation som eleverna utvecklar eller kan hänföras till kan inte fastställas en gång för alla och anses gälla över tid.
DEN SVÅRFÅNGADE MOTIVATIONEN
80
Inre motivation främjas av att elevens autonomi, känsla av tillhörighet och självbestämmande ges ett utrymme i skolarbetet. I korthet utgör detta en delteori av SDT, nämligen basic needs theory (BNT) där lärmiljöns sociala dimension utgör en viktig faktor för att elever ska utveckla eller agera utifrån kriterierna för inre motivation. Autonomi och självbestämmande handlar om att eleven ska ha ett reellt inflytande över skolarbetet. Tillhörighet främjas av att relationer till lärare och kamrater präglas av tillit, respekt och trygghet (Ryan & Deci, 2000b, 2009). I lärmiljöer där dessa faktorer ingår som en naturlig del i skolarbetet ger de positiva effekter på elevers motivation och läraktiviteter, särskilt när det gäller att genomföra mer komplexa uppgifter. Lärare som i sitt förhållningssätt och agerande i klassrummet ger eleverna valmöjligheter, uppmuntrar och tar elevernas initiativ och frågor på allvar skapar ett stöd för elevernas autonomi (Ryan & Deci, 2009). När lärprocessen känntecknas av inre motivation gentemot lärandet och skolarbetet förväntas det främja elevernas lärandeorientering och (Ryan & Deci, 2000a; Kaplan et al., 2002).