Avhandlingen har elevers upplevelser av att ha tillgång till rikligt med digitala lärresurser i fokus . När de digitala resurserna introducerats i lärmiljön förändras elevens arbetssituation. Det kan inledningsvis konstateras att elevernas nya arbetssituation oftare beskrivs via lärares och skolledares perspektiv än att eleverna själva kommer till tals i de rapporter och studier som nu redovisas. Det är anmärkningsvärt eftersom vissa forskare valt att beskriva elever som digital
natives tillhörande the Net Generation och därmed oftare mer kompetenta än sina
lärare vad gäller användningen av digitala resurser (Koh, 2015).
Studier uppmärksammar hur elevers identitet och jagutveckling påverkas av att de kan anta olika identiteter i den analoga världen (klassrummet) och den digitala världen (sociala medier). En tendens är att elever till och med tillmäter den digitala världen (”virtuella identiteten”) större värde. Det får konsekvenser för hur lärare kan arbeta med värdegrundsfrågor, till exempel mobbing, och hur elever samarbetar i skolan (för exempel se Alexandersson, 2014; Kjällander, 2011, 2014). Frågan om identitetsbygge är för omfattande att hantera inom ramen för de aktuella avhandlingen men tangeras via frågor om elevers målorientering och kapacitetsupplevelse (Bandura, 1997; Midgley, 2002).
Svenska ”En-till-En-satsningar” och liknande projekt
Vid genomgången, ovan och i kommande avsnitt, har urvalet styrts mot studier och resultat där digitala resurser kan relateras till undervisningen och de uppgifter eleverna får och genomför i skolan. Återkopplingen på genomförda prestationer, hur elever uppmärksammas och bedöms samt hur ofta och till vad digitala resurser används i olika ämnen har ansetts viktigt att inkludera i genomgången. Resultat som beskriver den tid som ingår eller avsätts för genomförandet av skolarbetet och hur elever erbjuds möjligheter att välja, påverka och utöva inflytande över undervisningen samt vem man arbetar tillsammans med har också styrt urvalet. Den lärmiljö som ett klassrum eller skola utgör är komplex. Samspelet mellan andra viktiga processer och rutiner för att genomföra skolarbetet och dess påverkan eller inflytande på de digitala resursernas effekt på elevers motivation belyses ändå inte i någon större
KAPITEL 2
omfattning vare sig i internationella eller nationella studier genomförda med fokus på ”En-till-En-satsningar”.
Därför har företräde i urvalet givits svenska studier med fokus på digitala resursers användning, särskilt sådana där ”En-till-En-satsningar” undersökts, eftersom jämförelser med avhandlingens resultat kan göras inom en utbildningspolitiskt likvärdig omgivning.
Hur ser relationen till elevens motivation ut i ”En-till-En-satsningar” i Sverige? Är det så att eleven upplever lärandet som mer ”lustfyllt” när inte läraren fullt ut kan bestämma över när, vad och hur eleverna ska använda digitala resurser (Hernwall, 2014; Kroksmark, 2013; Stiftelsen DIU, 2014)? Kan själva kärnan i relationen mellan digitala resurser och motivation utgöras av att resurserna kan användas av eleven utifrån egna syften och mål i skolarbetet? Följande bild dyker upp vid genomgången och den tar form via mina lärarerfarenheter. Idag kan en elev använda exakt samma strategi på fritiden som i skolan via en sökning (googla) i datorn, surfplattan eller mobiltelefonen för att få svar på en fråga. Men hur många av mina elever hade i den gamla analoga skolpraktiken cyklat till biblioteket för att göra detsamma? Eller orkat och fått tillfälle att få det hela besvarat nästa skoldag av mig eller någon annan lärare?
Grönlund (2014) redovisar resultat från ett av de mest omfattande och aktuella forskningsprojekten i Sverige där just ”en dator per elev” (1:1) studerats. I projektet ”Unos uno” som genomförts under 2011-2013 har 24 skolor och 11 kommuner ingått. De resultat och erfarenheter projektet genererat sammanfattar i mångt och mycket vad som går igen i internationella studier (för exempel se Silvernail, Pinkham, Wintle, Walker & Bartlett, 2011) och de svenska som ingår i denna genomgång.
Projektet ”Unos uno” leder fram till en slutsatsen att tillgång och tillgänglighet, den första digitala klyftan, i dag är ett mindre problem, men att det finns en rad hinder och utmaningar i att skapa ett mer jämlikt förhållande i hur de nya resurserna utnyttjas, den andra digitala klyftan (Grönlund, 2014). Ett antal faktorer för att nå ett sådant mål sammanfattas i att implementation av digitala resurser är ett förändringsarbete som tar tid och påverkar alla nivåer i en skola. Resultaten är av en mer explorativ karaktär, men pekar på ett antal positiva effekter på elevers lärande: elever visar ökad digital kompetens, upplever att kontakten mellan lärare och elever är av högre kvalitet, viss ökning av elevers självförtroende och autonomi samt i vissa fall förbättringar vad gäller prestationers kvalitet generellt i skolarbetet. Samtidigt påtalas förekomsten av negativa effekter som merarbete för lärarna, att elever tenderar att arbeta mer
DEN SVÅRFÅNGADE MOTIVATIONEN
44
enskilt och upplever distraktioner som leder till stress och fysiska besvär. Avslutningsvis identifierar man fem utvecklingsområden, vilka sammantaget ger en bild av vad som krävs för att täta igen den andra digitala klyftan. Huvudresultatet visar enligt Grönlund (2014) att de positiva effekterna gynnar redan välfungerande skolor och skillnaderna ökar mellan skolor vid genomförandet av ”En-till-En”. Dessa utvecklingsområden avser ett fokus på lärares individuella och kollektiva kompetens, samverkan över skol- och kommungränser samt att ha ett fungerande tekniskt digitalt system kombinerat med tillräckliga ekonomiska resurser för stöd och support. Styrning och ledning bör fungera proaktivt och stödjande och rektors roll är avgörande för att kunna vara framgångsrik vad gäller implementation och utveckling av en digitaliserad lärmiljö (op.cit.).
Resultat från undervisningssituationer som presenteras av forskare, tyder på helt nya interaktionsmönster i klassrummet jämfört med dem som hittills varit möjliga innan tillgången till den digitala tekniken fanns. Resultat visar att elever i större utsträckning samarbetar med varandra, delar erfarenheter och är spontant nyfikna på andra elevers kunskaper och färdigheter. Det är möjligt att samarbeta med fler aktörer än klasskamrater och lärare via de kanaler som erbjuds via lärplattformar och internetforum av olika slag (Kjällander, 2014; Klerfelt, 2007; Kroksmark, 2013).
Tallvid (2010, 2015) har aktivt deltagit i utveckling, utvärdering och slutligen redovisning av resultaten av en av de första och största ”En-till-En-satsningarna” i Falkenbergs kommun åren 2007-2010 (se också Tallvid & Hallerström, 2009). Lärarrollens förändring är i fokus för studierna, men elevers erfarenheter tas tillvara och beskrivs av lärare och eleverna själva via enkäter, intervjuer och klassrumsobservationer i studien. Elevernas användning av digitala resurser förändras över tid och eleverna påverkar lärares planering genom att de utökar, omstrukturerar, utvecklar och expanderar innehållet i de uppgifter de får att utföra. Lärare behöver möta detta med variation och flexibilitet vad gäller undervisningens utformning. Elevernas utökade självständighet innebar att fler undervisningssituationer övergick i ett kollaborativt lärande med lärarna och andra elever som kännetecknades av att vara mer processinriktat än tidigare (Tallvid, 2015).
Kroksmark (2013) ger i sin översikt av lärarerfarenheter av en ”En-till-En-satsning” en icke-ämnesspecifik redogörelse för hur lärare hanterar planering och genomförande av undervisningen. Det är därför svårt att veta om dessa erfarenheter är generella för alla skolämnen eller enbart gäller för lärare där
KAPITEL 2
datorn används mest frekvent. Resultaten är i huvudsak inhämtade från lärarintervjuer på tio grundskolor inom Vittraskolorna (Kroksmark, 2011, 2013). Dock är den bild av villkor för lärandet som framträder tydlig och ger klassrumsnära exempel på de förändringar som uppstår i lärmiljön när ”En-till-En-satsningen” implementeras och följs upp. Resultaten visar att lärarens arbete påverkas i grunden när det gäller planering och genomförande av undervisningen. Det rapporteras om nackdelar där datorn blir en tidstjuv, förlorad kontroll över elevernas arbetsinsats och att det inte automatiskt leder till högre måluppfyllelse att ha tillgång till och använda digitala resurser. Men fördelarna överväger i form av det mer elevnära arbetet med fokus på lärande, ofta mer kreativt och oförutsägbart Men effekten är mer engagerade och motiverade elever som tar fler personliga initiativ. Ett nytt begrepp tillförs för att beskriva ett i studien oväntat och viktigt resultat där lärarna talar om att de mer eller mindre medvetet förflyttas in i något som benämns formativ undervisning. En förändring som är kvalitativ där undervisningen är mer synlig för både elev och lärare. Fokus ligger på hur elever tar till sig viss kunskap, inte om den erövrats eller inte. Den här typen av undervisning ligger nära den formativa bedömningen med snabb och ständig återkoppling och är framåtriktad till sin karaktär.